Nr: 98 | 62-0401M | WISDOM VERSUS FAITH | mp3 | PDF

VISDOM KONTRA TRO
Av William Marrion Branham
1 april 1962, Branham Tabernacle, Jeffersonville,  Indiana, USA

1-1  Tack ska du ha, broder Neville. Herren välsigne dig. God morgon. God morgon,  vänner. Jag är glad att vara tillbaka i Herrens hus. Jag blev uppringd för en stund sedan, för att be för en gammal predikant. Han hade just haft någon slags blackout. Men man kunde inte hitta något fel på honom, han är bara en god, gammal, helgad man i Herren. På vägen hit försökte Satan också göra mig sjuk, så att jag skulle kräkas och jag sa: ”Vi måste bara be för varandra.” Det gällde broder Coggins, vi känner honom mycket väl här i Tabernaklet. Han är från Carolina. Han har varit mycket, mycket sjuk, bara stod och svimmade. Men det ser inte ut att vara ett enda fel med honom, inte fysiskt, så det är bara djävulen som försöker fresta honom. Han är en stor frestare, en god sådan också. Ni har väl hört historien om den gamla systern, som gick till kyrkan och som aldrig ville säga något illa om någon. ”Så vad säger du om djävulen?”

Hon sa: ”Ja, han är en god motståndare!”

Det är vad han är.

1-3 Vi är glada den här förmiddagen för att vara tillbaka i Herrens hus igen den här veckan, medan vi väntar på Herren Jesu ankomst.

I förmiddag hade jag tänkt tala över ämnet: ”Beskyddad genom Blodet,” men det ser ut som att den Helige Ande liksom ändrade min tanke om det. Nu har jag ett annat ämne att undervisa om. Jag sa i går kväll: ”Varför skulle Han ändra min tanke angående ett ämne av detta slag: ”Beskyddad genom Blodet?” Ni förstår hur ämnet skulle bli: ”Israel under blodet, medan de tågade mot löftet.” Ser ni?

Jag kanske får tala om det en annan gång.

1-5 Jag kommer ihåg en dröm som jag hade för inte så länge sedan och i den drömmen skulle jag lagra livsmedel i Tabernaklet (ser ni?) här i den här drömmen. Hur många kommer ihåg att jag berättade om denna dröm för några veckor sedan? Jag kunde inte ge er tydningen på den, och om det inte tar för lång tid, ska jag bara berätta den för er, om ni skulle vilja höra den nu.

2-1 Det är sällan jag drömmer något som det är någon mening i. Det sker vanligen när jag lägger mig sent och sedan vaknar upp och är nervös, eller trött.  Man drömmer, sedan somnar man, och drömmer, och sedan vaknar man upp. Ni vet hur det är med en nervös person som jag. Jag var ute tillsammans med broder Wood och broder Sothmann och Herren hade just gett folk … som kom med … Detta var i Tucson, Arizona. Och Herren hade gett drömmarna tolkning, precis fullkomligt i varje enskilt fall.

2-2 Ni förstår,  när någon berättar en dröm för mig, så är det enda sättet jag kan ge tolkningen, att jag ser drömmen. Många av er här känner till, att några av er berättade något för mig utan att berätta allt som var i drömmen, men när jag fick se drömmen, fick jag också se det som ni inte hade talat om. Förstår ni? Man måste kunna få se drömmen igen och så talar Han om det för dig. Därför kan det vara skarpt emellanåt, ibland är det hårt, obehagligt för personen, men man måste vara sanningsenlig, därför att det är Herrens Ord.  Ser ni? Därför att de förväntar sig det. Och det har aldrig… Herren har varit god mot mig, så att Han alltid har låtit Det vara riktigt.

2-3 Så, den kvällen gick jag till sängs och drömde själv. Och jag tror jag var…  Det var en karl som jag brukade boxas tillsammans med för många år sedan … Många av er som var med för länge sedan… jag tänkte precis på broder Roy Slaughter, som står där borta vid dörren: Han har varit med oss,  jag gissar att han är en av de äldsta medlemmarna här i församlingen. Jag gissar att broder Slaughter är omkring en av de äldsta medlemmarna här. Medan jag talar om honom – det finns många goda sidor hos honom som folk inte känner till. Det är sant. Han är min broder, och jag vill hellre ge honom en liten bukett eller knopp nu, än en hel krans när han har gått bort. Det är sant. Det finns många goda sidor.

Broder Roy har varit en verklig broder för mig, han och hans familj, de bor där ute och han har arbetat hårt för den lilla familjen och fostrat upp en fin barnaskara. Jag kände alla hans flickor och pojkar, och talade vid begravningen, när hans lille pojke hade dött.

2-6 Jag kommer ihåg en gång, när vi hade en karl här som skulle arbeta med kyrkan. Det var meningen att han skulle göra något snickeriarbete. Vi hade inte så mycket pengar, han skulle göra inredningsarbetet här inne. Han kom för att få arbete, men så arbetade han inte. Han satt lite där och påstod att han hade arbetat en halvtimme eller något sådant och hade skadat sin fot ( precis tillräckligt för att kunna kräva ersättning av kyrkan ) och så krävde han oss på tio tusen dollar. Ja, vi hade ingenting. Vi visste inte heller någonting om det, förrän domen hade fallit. Ser ni? De inledde en process … Mannen hade ingen försäkring, och då föll det på oss. Men vi behövde inte betala det.

3-1 Jag kommer aldrig att glömma den kvällen, då vi satt där borta och Roy stack ner handen i fickan och tog fram ( ursäkta mig, broder Roy ) en gammal, sliten plånbok och tog ut checkerna  som han hade fått från sin sop-hämtning och sådant, och sa: ”Ja, broder Bill, jag vill lägga till det här.”

Gamla, goda Evelyna, hans syster ( hon sitter antagligen någonstans här ) hon sa: ”Broder Branham, mitt gamla, lilla hus är bara värt tre hundra dollar, men vi vill lägga till det.” Ser ni?

Det är genuint, äkta material, enligt min mening. Det är äkta, enligt min mening

Så kommer jag ihåg lite senare, när jag var ute och hade mitt första möte. Jag var i St. Louis på ett av mina första, stora möten. Så kom det ett telegram: ”Min lilla dotter ligger för döden. Kom genast. Broder Slaughter.” Jag gick bara direkt och började lägga ner mina kläder i resväskan. Det var inte något annat att göra; jag kunde bara inte avvisa honom, och så reste vi. Jag kom hem, gick in i rummet. Sjuksköterskorna där vid sjukhuset, det katolska sjukhuset i New Albany hade gett upp hans lilla dotter. Och just när vi gick in i rummet, helbrägdagjorde Herren Jesus henne. Där var hon bara … Ser ni? Och liksom brödet du sänder över vattnet, kommer det en dag att komma tillbaka till dig.

3-4 Nu har jag kommit bort från ämnet, men för att gå tillbaka dit, där jag började, så brukade jag boxas. Det var en karl som hette Smith, George Smith ( här i stan, en stackars man, han dricker så väldigt mycket nu, en av hans pojkar är i polisen.) De kallade honom ”Sex-sekunder-Smith.” Han tränade mig i boxning när vi hade det, innan ”Gyllene handskarna” började. Vi höll till här ute vid kommunalhuset. Och där, ja, han var den mest hårdhänta person jag någon gång har sett. Han bara slog till mig, och så for jag bara i en båge genom luften. När jag kom tillbaka igen, sa jag: ”Du behöver inte vara så hårdhänt.” Förstår ni? Jag sa: ”Du slår ju luften ur mig.” Han sa: ”Jag skall säga dig, Bill, det spelar ingen roll hur vältränad du är, hur mycket idrottserfarenhet du har och hur stark du är i förhållande till din storlek, eller någonting annat sådant,” sa han ”ett slag stoppar blodet, när det träffar så här.” ( Broder Branham demonstrerar ett knytnävslag. -utg.) Så sa han: ”Du kanske tycker illa om mig nu, men när du själv kommer upp i ringen, kommer du att uppskatta det.”  Han sa: ”Din kropp bygger upp detta att snabbt komma tillbaka. Annars, om du blir träffad, så faller du bara ner och blir liggande för nedräkning. Men om din kropp är uppbyggd och kan tåla stötarna, då kommer du snabbt på fötter igen, när ett hårt slag träffar dig. Om du blir utslagen ur ringen, så hoppa tillbaka in igen.” ( Och med detsamma han hade sagt det, slog han mig rakt ut ur ringen.) Så han sa: ”Du måste bara göra det. Förstår du?” Han tyckte om att slå ut mig. Han var femton, tjugo kilo tyngre än jag, och han var verkligen en kämpe, och jag var bara en elev, så han tog nästan livet av mig. Han sa: ”Men du kommer att vara tacksam för det, när du kommer in i ringen.”  Jag upptäckte att det var sant.

4-2 Jag har hört om sergeanter i det militära som tränade pojkarna, de fick hård träning De kunde tycka illa om denne sergeant, men när det kom till strid, älskade de honom, för den hårda träningen som de hade fått. Det är så jag har försökt att träna kristna: Klipp inte av er håret, använd inte make-up, gör inte detta. Få det kraftfullt.  Ni kommer att uppskatta mig, när ni kommer till slutet av vägen. Ser ni? Träningen ( Ser ni?) att få träningen rätt. Låt oss hålla oss alldeles till Ordet. Det kan kanske vara hårt, skära samfundsmässiga olikheter i stycken, men ni kommer att vara tacksamma, när ni kommer till vägens ände. Ser ni? Ni höll er till Boken.

4-3 Så min hustru hade sin arm i min och vi gick  och George Smith ( jag gissar att han nu är en gråhårs man. Jag gissar att han är sju eller åtta, tio år äldre än jag) och han var tillbaka i ringen och höll på att slåss. Och dessa unga män som kom upp, stora, bredaxlade pojkar, kunde inte mäta sig med honom alls. Han slog ner dem på en minut. Och en ung man sa: ”Jag kan slå ut den där gamle mannen, jag vet att jag kan det.”  Så han, en stor, kraftig, atletisk karl hoppade in i ringen. Han var inte där mer än en halv minut. Han kom tillbaka ut och sa: ”Jag vet inte var det kommer ifrån, men han är verkligen en man.”

5-1 Och just då tittade jag på min hustru i drömmen, och jag sa: ”Vet du, vad, kära hustru, det var han som gav mig den första träningen.” Och sedan, ( ni vet, drömmar är roliga) kom jag ner till en stor sjö, och vattnet var riktigt upprört. Och båtuthyraren … ( nu var inte Meda, min hustru, med mig.) Nu kom båtuthyraren bort till mig och gav mig en liten kanot som var två och en halv eller tre fot lång. Den var verkligen vit, bara plast och vit. Han sa: ”Här är din båt.”

”O,” sa jag, ”jag kan inte köra över med den.” Och han sa: ”Jo, den kan köra 80 km. i timmen fram och tillbaka, åt det här hållet.”

Jag sa: ”Den kunde nog gå upp och ner längs stranden, men inte där ute.” Ser ni?

Han sa: ”Ja, men då kan du åka med dem.”

Jag såg efter och där satt broder Wood och broder Fred Sothmann, de två bröderna som var med mig den natten, när jag hade drömmen. De satt i en grönmålad kanot med en hel del utrustning i, camping-utrustning, tält, och så vidare. De satt där. Båtuthyraren sa: ”Åk tillsammans med dem.”

Jag sa: ”De är inte ens vana vid båtar. Jag är van vid båtar, och jag vet hur man handskas med en kanot.”

Men jag sa: ”De kommer aldrig att klara av det. Och jag vill inte åka på det sättet i alla fall.”

Han sa: ” Ja, men de tycker mycket om dig. Varför åker du inte tillbaka hit och lagrar förråd?”

5-5 Så jag reste tillbaka och en liten plats där vi hade varit,  (ett litet ställe som hette Klondike, som ligger omkring sextio kilometer från all civilisation där det finns en enda liten butik för ranch-ägare och sådant.)

Det såg ut som om det var Klondike, men så visade det sig vara detta tabernakel.

Jag stod precis här och jag beställde in stora tunnor  med de bästa matvaror jag någon gång hade sett: rädisor, som såg ut att vara 90 cm. långa, rovor, grönsaker, potatis och allt möjligt. Han sa: ”Lagra mycket.” Ser ni? Så stod jag där och bara fyllde på …och så vaknade jag.

Jag kunde inte förstå det, jag tänkte att det bara var en dröm och fortsatte. Det bekymrade broder Wood och flera andra, så här var tydningen. Jag var tvungen att vänta, precis som jag har talat om för er många gånger. Saker och ting måste ske innan man kan … vissa saker, för att få det på linje.

6-1 Här var tydningen: Vi hade sett fram emot att få resa över havet. Broder Minor Arganbrigth, en nära vän till mig, skulle betala utgifterna för min hustru och mig för en resa till Palestina. Vi skulle resa till Schweiz och därifrån till Afrika och så ha en mötes-kampanj i juni. Och min hustru och Rebekah och dem var självklart spända över att veta att de skulle resa genom Tyskland, England, Frankrike och Palestina. De skulle vänta där tills kampanjen i Afrika var över, och så skulle jag ta dem med på återvägen. De hade alla stora förväntningar. Ni har hört mig säga: ”Om Herren vill, ( alltid ) om Herren vill,  så tänker jag ha denna kampanj på andra sidan havet, jag vet inte exakt ännu.” Så jag väntade på det. Men så var det: ”Denne herr Smith, George Smith, ( som var min förste tränare, och han var överlägsen alla unga människor som fanns i landet i boxning.) Han var en bild på min första träning i bönekön. Många gånger tog jag fram folk, och jag fick då se syner, så blev det väntetid, så kom någon fram, jag såg en syn, så kom nästa fram, såg en syn, ännu en, och en syn. Det fungerade aldrig riktigt bra.

6-3 När jag först började att be för sjuka, lät jag aldrig en person … om jag inte  fann att det var något i kön som inte var helt i sin ordning, och Han Själv stoppade mig och lät mig få veta vad det var. Jag fortsatte att be för folket, och o, … resultaten var hundratals, för jag kunde be för fyra- eller fem hundra människor på en kväll. På det här sättet ( med hjälp av syner – övers. anm.) kanske för tjugofem eller trettio, eller kanske inte så många en gång.

Efter kanske tio eller femton syner måste de nästan bära ut mig. Det är tillbaka igen till samma sak, (Ser ni?) tillbaka till min första träning. När allt kommer omkring, är det inte någonting ute på fältet som varken kunde eller kan mäta sig med det, ( ser ni?) för det är Ordet. Detta är inte något samfund. Det är Ordet. Ser ni?

6-4 Så kan ni lägga märke till nästa del: efter att Meda försvann i drömmen. När jag kom till havet, det handlade om att fara över havet. Broder Arganbright ringde upp mig härom kvällen och var helt entusiastisk och sa: ”Broder Branham, det kommer att bli en enda stor semester. Broder Shakarian har fått en hjärtattack, så mötena utomlands är inställda.” Han ville att jag skulle åka över till Schweiz, bara för en kväll, vi skulle ha ett kvällsmöte och så skulle resten alltihop bara vara semester, vi skulle bara resa runt i landet, vilket var väldigt trevligt. Broder Arganbright, o, är en utmärkt kristen och är en nära vän till mig och min familj.

7-1 Men ni förstår, denna lilla, vita plastkanoten, som han ville ha mig att resa med, var Guds Ord, och det var inte tillräcklig förkunnelse i det för att jag skulle kallas över havet. Jag sa: ”Inte detta. Bara för detta?”

Han sa: ”Res då, åk med dem, så som de reser.” Jag svarade: ”De är inga båt-människor: predikanter. Jag är en förkunnare. Om de skulle resa, då kommer det bara att bli en semester alltsammans, med deras campingutrustning.”  Men jag ville inte göra det, jag avvisade det. Så där var tydningen av drömmen. Ser ni? Och sedan ringde herr Arganbright mig för några kvällar sedan och talade med mig …naturligtvis hörde vi att mötena hade blivit inställda på grund av broder Shakarian. Och sedan i Schweiz skulle jag endast ha en kväll och Meda måste tala om för mig först, att hon inte ville resa, så jag ringde till henne från Florida häromkvällen, eller från Georgia. Jag berättade för henne och sa: ”Broder Arganbright har ringt och sagt att vi måste resa den tjugonde maj.” Då svarade hon: ”Det går inte. Det går inte. (Ser ni?) Precis då har barnen examen, jag kan inte resa.” Ser ni? Det var hon själv som måste säga nej, för det gällde henne också, det var hennes semester. Här var det. Även drömmar, allt har en betydelse. Det är något med allt någonstans. Drömmar har uttydningar.

7-6 Nu när jag kommer tillbaka, måste jag säga, så att ni ska förstå orsaken till att detta spelas in på band. På vägen hem och strax innan jag åkte ut dit … Hur många av er kommer ihåg att jag upprepade detta att en Röst kom till mig en morgon i rummet, efter att jag hade haft en syn, och berättade för mig om ormen, att den var bunden, och att jag inte behövde frukta något. Han sa: ”Frukta inte,” Han sa: ”Har Jag inte bevisat att Jag är med dig, vart du än går? Har Jag inte bevisat att Jag är med dig på dina jaktturer?” Ni kommer ihåg, när jag berättade om vad jag skulle få, innan jag gav mig iväg och allt detta? ”Har Jag inte bevisat att Jag är med dig?” Så kom det en riktigt mild Röst som sa: ”Jesu Kristi aldrig sviktande Närvaro är med dig vart du än går.” Genom detta vet jag att vi kommer fram till något, vad det är för något, det kan jag inte säga.

8-1 Häromkvällen, eller häromdagen, strax innan jag kom hem, fick jag en syn, och jag såg några små figurer, magra, det såg ut som unga pojkar, eller någonting, som hade mössor på sig. Vi var på jakt och jag sköt en jättelik, stor, brunaktig björn. Så vände de sig emot mig och sa: ”Men det är någon förvirring om mötet.”  Då sa jag: ”Det gör det samma vad det är för förvirring, om det är meningen att jag skall resa, då reser jag i alla fall, vart det än är. ( Ser ni?) Det spelar ingen roll.” Där slutade visionen. Jag vet inte var det är, men detta är inspelat på band. Det kommer att ske. Ser ni? Kom bara ihåg att det kommer att ske, det var en vision.

8-3 Nästa söndag ska jag vara i Tennessee, om Herren vill, nästa lördag kväll och söndag hos broder M. E. Littlefield i Church of God’s huvudkvarter där uppe i Cleveland, Tennessee, broder M. E. Littlefield i hans kyrka (den som jag invigde åt honom här för två eller tre år sedan ) i Cleveland, Tennessee, nästa lördag kväll och söndag förmiddag. Det blir bara söndag förmiddagsmöte på söndag. Det ger mig tid, så att familjen kan resa upp med mig och vi kan komma tillbaka. Jag lovade honom att komma och predika igen i hans kyrka. Det är nästa söndag. Sedan söndagen därefter kommer broder Arganbright att vara här tillsammans med broder Rowe, diplomaten i Washington, som har tjänat under tre eller fyra presidenter. De kommer hit den söndagen och de har med sig en ny bild. Jag vill att alla ska försöka vara här, om det är möjligt, vid det tillfället. Jag kommer att vara här själv.

8-5 Nästa söndag är det påsk. Vi förväntar oss ett stort möte här i påsk. Om Herren vill, vill jag vara här på påskdagen … vi har en soluppgångs-gudstjänst, då brukar vi ha dop. Alla ni som ska bli döpta i Herren Jesu Namn, ska vara här på söndag. Och man förväntar sig, eller man har talat om det för ett tag sedan, att eftersom vi inte har tillräckligt med sittplatser, kanske vi ska ta  ”Boys’ Club” (med sju-eller åttahundra sittplatser, någonstans däromkring, en ny klubb alldeles runt hörnet här ) och sedan komma tillbaka hit till dopgudstjänst, och sedan gå tillbaka dit, så att alla kan ha en bekväm sittplats på påskdagens morgon. Vi ska försöka titta på det den här veckan och ta reda på det.

9-1 Sedan nästa möte … jag åker härifrån den tjugofemte eller den tjugosjätte den här månaden och sedan den sjunde, åttonde, nionde och tionde är jag borta på Victoria Island, långt borta bland några indianer, dit man måste åka båt för att nå dem. En missionärsvän till mig, en broder …, jag var tillsammans med honom i höstas på en jakttur, och i hans förtjusande hem, hos honom och hans hustru. Och på hans armar och överallt fanns det hudlösa fläckar. Ja, så var det, det var på grund av loppor, vägglöss och sådant (ser ni?) för de levde alldeles därute, där de måste leva i allt detta bland dessa indianer. Han hade tagit några av dem med sig på mötet, hövdingen, ( praktiskt talat alla var katoliker) och den Helige Ande kom ner där och tog ut hövdingen och alla dem som var med honom och helbrägdagjorde var och en av dem direkt där i mötet. De satte helt enkelt hela kusten där i brand, när de reste upp och ner med sina båtar. De är yrkesfiskare hela vägen längs kusten. Och broder Eddie har ringt och jag har en liten känsla att fara dit (Ser ni?)  Så far vi därifrån en dagsresa, och har två eller tre kvällsmöten i Fort St. John. Det är på motorvägen upp mot Alaska. Det blir två kvällsmöten där.

9-3 Sedan kommer vi hem, jag tror det är sjunde, åttonde, nionde och tionde juni. Det blir på en plats, dit ni alla kan åka, dessa möten blir i Southern Pines. Ni känner till den brodern som gav en sådan trevlig rapport för inte så länge sedan. Han sände mig förresten några fler tidningar, jag skulle ha tagit dem med mig. Jag skall ta dem med nästa söndag, om Herren vill. Det blir alltså i Southern Pines, som ligger omkring sex eller åtta timmars körning härifrån, Sothern Pines i North Carolina. Vi åker därifrån den tionde och den elfte och tolfte  blir det möten i Columbia, hos broder Bigsby, i Columbia, South Carolina..

9-5 Och det är den mannen, en presbyterian, som skrev artikeln. Och det föreföll mig bättre än något annat som skrivits om mig. Han var presbyterian, teologie doktor, och han kom till Chicago och skrev artikeln. Den var verkligen trevlig. Jag har den någonstans i tidningen. Någonting om en presbyterian som möter en pingstvän eller något sådant: ”Pingstväns-profet möter en presbyterian,” någonting. Och jag kommer att vara tillsammans med honom. I går kväll ringde vi broder Roy Borders som redan är på västkusten. Det är några där som har fått så många som trettiofem eller fyrtio församlingar att samarbeta om möten i Sedalia, California och i Grass Valley, och därifrån reser vi till Oregon och vidare till Washington.

10-2 Och sedan när broder Arganbright kommer, tänker vi, vi planerar att vara i Anchorage, Alaska, sista veckan i juli, för att lägga upp en avdelning av de Kristna Affärsmännen där, följt av en sex eller åtta dagars väckelse som jag hoppas ha där uppe i det hårda, karga Alaska. Ni vet hur det är där, bara guldgrävare och gruvarbetare, och skinka och ägg kostar omkring tre och en halv dollar för en portion. Det är ett riktigt kargt ställe, men de behöver Evangeliet.

Det jag strävar efter att göra är dessa ting som jag predikar om här, att lagra upp denna föda och få det rätt. Jag vill resa nu. Jag har inte någon definitiv ledning till någon plats, men jag reser och sår säden …( Det är riktigt.) någonstans.

10-4 Min hustru ( hon är här någonstans) hon fick ett brev från en dam borta i Illinois häromdagen. Det brände sig in i min själ, i mitt hjärta.

Denna dam sa: ”Syster Branham,” sa hon, ”utan tvivel har du många gånger under tiden sedan du gifte dig fått lida mycket, när broder Branham har varit borta och du har haft dessa barn.” Hon sa: ”Barnen gråter förstås efter pappa, och så vidare.” Och hon sa: ”Jag förstår det så bra, för jag har själv en underbar man.”  Hon sa: ”Men jag vill berätta för dig om min ställning.

Jag har genomgått fyra stora operationer de sista fyra åren. Jag tog femton eller sexton lugnande mediciner varje dag. Jag tog tre olika Lextron injektioner och så vidare varje vecka. Jag tog en hel del sömntabletter, och det sista för att lugna nerverna, dessa injektioner, och jag tog så mycket som två dubbla sömntabletter på kvällen och fortfarande kunde jag inte somna. Min läkare sa till mig att resa till ett mentalsjukhus, medan det ännu var en chans att komma tillbaka, så att de där förhoppningsvis kunde rädda mitt förstånd. Det fanns inte något medicinskt som hade någon verkan på mig. Jag såg fram emot självmord, planerade att lämna min älskade man och min lilla flicka.” Hon sa: ”Vi bor i Kansas. Jag älskar det, för vi ser kornet som mognar, och vi tänker på skördetiden …”

11-1 Jag tror att hon var metodist. Så läste de i en tidning, för elva månader sedan, att jag skulle vara i Bloomington, Illinois, på metodisternas högskola där. Många av er kommer nog ihåg Bloomington-mötet, ni var där.

Och hon sa: ”Min man tog mig och några vänner med sig och så gav vi oss iväg, Herren visste att jag inte kunde klara det en dag till.” ( Det hade gått så långt med henne.)

Hon sa: ”Jag var den första personen, din son Billy Paul gav mig ett bönekort. Och den kvällen när din man ropade upp numren, var jag den första i bönekön som fick förbön. Med det samma jag kom på plattformen, började han tala till mig om mitt liv, och talade om för mig vad jag hade gjort, och hur allt var, och så sa han: ”SÅ  SÄGER  HERREN, det är över.”

Hon fortsatte: ”Precis från det ögonblicket, har jag aldrig haft någon smärta mer. Jag vägde omkring trettio kilo, och nu väger jag omkring sjuttio kilo.”  Hon sa:  ”Syster Branham, när du är ensam, vet jag hur du känner det, när du måste dela din man med världen och sådana saker, men kom bara ihåg att en liten husmor från Kansas är fri idag, därför att han var villig att akta på Herren.”  Jag visade Billy Paul detta och sa: ”Billy, jag vill att du sänder detta till den här metodist-högskolan.” Då sträckte han ut handen och fick tag i en hel bunt och sa: ”Läs några av dessa!” Jag sa: ”Jag vet, jag vet, jag vet att de är fina, men det här räcker. Det här är precis, det slår fast det hela.”

11-4 Hörde ni detta? ”Oren, oren!” De onda andarna drev ut honom. ( Ser ni? Helt borta från sitt förstånd, ut till gravarna.) När Jesus kom, satte Han fången fri, och Jesus är Ordet. Så ta Ordet, och Det kommer att sätta fången fri. Här står jag och talar och upptar min tid, upptar er tid, och det är så mycket att säga. Låt oss böja våra huvuden.

11-5 Herre, som dödliga skapelser vet vi att vi inte har så mycket mer tid på oss att tala. När jag ser ut över denna lilla grupp med pilgrimer som har hungrande hjärtan, som kom hit från marken, från arbetet på jordbruket, några har kommit från statliga arbeten, från arbetet, några av dem körde över bergen, genom öknen, och fälten och sumpmarker för att samlas här, och så måste de stå upp, men, de är pilgrimer. De tillhör inte denna världen, de är här bara som vittnen, som ljus som är satta på en höjd, som ger Ljus i det samhälle där de bor. När de så kommer tillsammans för att bli invigda på nytt och för att bli uppladdade med Ordet, står de här, med kramp i benen, de äldre och de yngre på samma sätt.

De älskar Dig Herre, därför är de här. Alla vet att en person skulle inte köra miltals och stå längs med väggarna, och luta sig mot väggarna, medan de får kramp i benen, bara för att bli sedda.

12-2 Den här gruppen här, Herre, vi är fattiga människor. Vi kommer inte i utsökta kläder, vi kommer hit för att tillbedja Dig. En avsikt i våra hjärtan, ett syfte, ett motiv, det är Du, Herre. Jag ber, Gud, att Du ska löna dem rikligt. Må det inte gå en enda genom dessa dörrar i dag som inte kommer att ha Evigt Liv. Då kommer svårigheterna på vägen inte tyckas som någonting, när vi kommer till slutet av vägen. Om de är sjuka, gör dem då friska, Herre. Nu har vi precis talat om andra möten, Herre, utan att jag vet bestämt om jag skall resa, om det är Din vilja, att bara sprida ut säden. Den kommer att komma upp, om den faller i den rätta jorden, och jag ber, Herre, att Du ska leda dem till denna rätta jord.

12-4 Här ligger bönedukar på plattformen, eller på predikstolen, skulle jag säga denna förmiddag, små packar, detta betyder att det är folk som är sjuka och behövande. O, Himmelens Gud, Du som reste upp Kristus från de döda, och som har presenterat Honom för oss i denna sista tid, i form av den Helige Ande, må Han, som är allestädes närvarande, skåda ner, må Han som är allvetande, som känner till alla ting, som är allsmäktig, som har all makt, vaka över dessa små packar, och må de, när de kommer i beröring med de sjuka och lidande, må den Helige Ande göra dessa böner levande för Guds Öron, och må de ögonblickligen bli helade. När vi tänker på denna stackars, lilla kvinna, Herre – jag återgav just hennes vittnesbörd – hon som lever lycklig där i Kansas idag, utan några smärtor, ingen doktor kan finna något fel med henne, inga smärtor mer, inga lugnande medel mer, inga sömntabletter mer, hon sover gott och sunt, allt är bra.

O, Herre, sannerligen, när Du kommer, då är allt bra. Vi tackar Dig för det.

Fader, när vi nu vänder oss till Ditt Ord, välsigna Ditt Ord. Må Det inte vända tillbaka fåfängt, utan må Det utföra det som Det var ämnat för och helgat för. Vi ber om det i Jesu Namn. Amen.

13-2 Kan ni höra bra allihop? Är det bra där längst bort? Vilket är bäst, om jag talar så här, eller så här? Här borta? Är det bättre på den här sidan? Är det bättre för er alla där borta? Bra, jag drar runt den här bara lite närmare då. Förra söndagen blev det lite sent, jag hade då ett ganska långt möte. Jag tycker inte om att göra det.

Och om nu någon av er som sitter ner, ser dessa som står upp och skulle vilja byta med dem lite ibland så de kan vila sig, så stör det mig absolut inte, det kan vara en fin kristen gärning.

I påsk kommer vi kanske att hålla huvudmötet på ett annat ställe.

13-4 Nu får ni ta era Svärd, alla ni stridsmän, för nu kommer vi att förklara fienden krig. Vi brukade sjunga en liten sång:

Striden pågår, kristna stridsmän.

Ansikte mot ansikte i en hård strid. (Ni har hört den sången.)

Rustningen glänser och fanorna vajar.

Rätt och orätt är i kamp idag.    ( Ser ni, det är riktigt.)

Striden pågår, men förtröttas inte.

Var stark och håll ut i Hans makt.

Om Gud är för oss, Hans banér är över oss, då skall vi sjunga                        segrarens sång till slut. (Det är riktigt.)

13-5 Vi skall först läsa Skriftordet som står i Joh. 10, de första fem versarna:

1” Amen, amen säger jag er: Den som inte går in i fårafållan genom dörren utan tar sig in på något annat ställe, han är en tjuv och en rövare

2 Men den som går in genom dörren är fårens herde.

3 För honom öppnar dörrvaktaren, och fåren lyssnar till hans röst, och han kallar på sina får och nämner dem vid deras namn och för ut dem.

4 När han har fört ut alla sina får, går han före dem, och fåren följer honom, därför att de känner igen hans röst.

5 Men en främling följer de inte, utan flyr bort från honom, därför att de inte känner igen främlingens röst.”

14-1 Ämnet som jag har valt att undervisa över en stund, är: ”Visdom Kontra Tro, Visdom Kontra Tro.”

Det finns bara två källor, eller genom två källor, som vi måste leva. Visste ni det? Jag har många Skriftställen nedskrivna här, som vi antagligen kommer att referera till, medan vi går vidare. Jag ska försöka bli färdig så fort som möjligt och ska inte föröka … bara lägga fram det, så att ni kan gå vidare med det. Ser ni? Men det finns bara två källor som vi kan hämta fram våra liv från, och en av dem är visdom, och den andra är tro. När vi tänker på vad visdomen frambringar och så tänker på vad tron frambringar …

I förmiddag skall vi med Herrens hjälp gå tillbaka och ta fram dessa två källor, i en söndags-undervisning och föra fram dem från Bibeln, och visa vad de är, och vad de kommer att göra, och vad de har gjort.

14-4 Tro och Visdom. För det första lägger vi nu märke till att i 1:a Mosebok, kap.1 så finner vi att tron blev presenterad där, och att visdomen blev presenterad. I dag är dessa två källor fortfarande presenterade för människosläktet. Vi finner att Gud var Upphovsmannen till tron, att tro … för folket att tro och lita på Hans Ord, och Satan är upphovsmannen till visdom, han försöker få folk att acceptera hans visdom och dra dem bort från tron som finns i Guds Ord. Detta är de två källorna.

14-5 Vi finner det så märkligt att 1:a. Mosebok, detta säd–kapitel, börjar på detta sätt. Och vi ser att allt det vi har idag ursprungligen började i Genesis, 1:a Mos, för Genesis betyder ”början.” Och om vi ser på dessa ting  så som de är idag, så måste de ha en början någonstans. Man måste följa allt tillbaka till en begynnelse.

14-6 Här är en liten tanke för er: Allt som hade en begynnelse, har ett slut, men det är de ting som inte har någon begynnelse, som inte upphör, det är de enda som är eviga. Därför vill jag ställa frågan: Hur kan vi någonsin få någon mening i ordet ”Guds eviga sonförhållande”? Om Han var en son, så hade Han en begynnelse. Om Han var en ”evig Son,” hur kan Han vara en son och vara evig, för en son är en produkt av något? Han kunde inte vara en ”evig Son.” Det finns inte något sådant  ”evig Guds Son”  För om Han aldrig hade en begynnelse, då kan Han inte vara något annat än evig. Men om Han var en son, så hade Han en begynnelse  så  Han kan alltså inte vara en ”evig son”

Det var den Evige Gud som manifesterade Sig i en Son, ( Förstår ni?)… den Evige Gud, för Gud är det enda som är evigt.

15-1 Och det enda sättet som gör att vi någonsin kan leva, det är därför att vi har Evigt Liv. Den här kroppen dör, alla våra delar dör, men den delen som är evig är Gud och kan inte dö. Nu är Ordet, Bibeln, evig, därför att Det är Gud i ord-form. Och det som var i Gud, i Hans tankar, innan det ännu var något talat Ord, det var Gud. Kan ni se det? Det var Gud, och därför, när vi är förutbestämda, vi, som är, ( som säger: ”Vi förtröstar” och jag säger det samma) som var förutbestämda, vi var det som var hos Gud i evigheten. Vidare: Om du är ett pånyttfött barn av Gud, ( och har den Helige Ande i dig,) då är du manifestationen av Guds talade Ord, innan Det var ett ord. Det måste vara en tanke, innan det kan bli ett ord. Ett ”ord” är ”en  uttalad tanke.” Och tankarna var i Gud, och så var vi i Gud i evigheten. Och vi blev talade till existens genom Ordet. O, vilket … Genom vilket Ord? Det här Ordet, Guds Ord.

15-2 Nu är Gud trons Upphovsman.  Satan är visdomens upphovsman. För Gud gav Sina första barn Sitt Ord, och sa till dem att de måste tro Det, och satte en död som åtskiljelse, som straff, om de underlät att tro Det. Och Satan dyker upp och försöker erbjuda Eva visdom:  ”Ni kommer att bli visa och kunna skilja på gott och ont, liksom Gud.” Nu (ser ni?) till att börja med, så ser ni direkt att visdom kommer från djävulen. Det är märkligt, eller hur, men det är sanningen. Visdom kommer från djävulen, han är visdomens upphovsman. Nu är naturligtvis allt som djävulen har en förvrängning av det ursprungliga. Synd är förvrängd rättfärdighet. Äktenskapsbrott är en förvrängning av en laglig akt. En lögn är en förvrängning av sanningen.

16-1 Och så, den visdom som jag vill att ni skall få klarlagd, innan vi börjar … Det finns en Guds visdom. En Guds visdom är: att hålla fast vid Hans Ord, men Satan i sin visdom försökte förvränga Ordet, så det är den sortens visdom jag talar om. Det finns ett visst mått av tro som hör ihop med Satan. För att acceptera Satan, måste du tro på Satan. Så det finns en fördärvad tro på något som är fördärvat. Och allt som försöker förvränga Guds Ord för att få Det att säga något som Det inte säger, är den felaktiga ande, (ser ni?) som erbjuder en visdom emot Guds visdom. Så vi kommer att hänvisa till det som visdom och inte Satans tro.

Många av de människor som tror på detta är uppriktiga och tror med all tro de har, att det de har är rätt. Ser ni? Ni måste se upp. Filten sträcks åt två håll nu.

Det enda sättet  att vara säker, är att komma tillbaka till det ursprungliga Ordet. Allt är baserat på Det, på Ordet.

16-4 Nu finner vi att dessa två fraktioner, eller källor, är: för det första – visdom, och för det andra – tro. Och de har stått emot varandra sedan skapelsen i Edens lustgård. Nu finns det barn på båda sidor. Vad är nu den visdom som vi talar om? Det är någonting som inte vill hålla med om att hela det här Ordet är Sanningen. Det är någonting som vill ta bort något från Sanningen, som uttrycker sig själv som en högre kunskap, mer visdom. Och om visdom av det slaget kommer från Satan, då är det den visdomen hans barn lever av. Och om Guds tro kommer genom Gud (och Gud är Ordet ) – då lever Guds barn av tro. Säger Bibeln att den rättfärdige ska leva genom visdom? ( Församlingen svarar: ”Nej” – utg. ) Genom tro. ”Den rättfärdige skall leva genom tro”  inte genom det han kan lära, utan genom det han kan tro. Det är bra.

16-6 Nu finner vi … Låt oss ta visdom först. Visdom har resonerande. Tron har inget resonerande, men visdom har resonerande. Låt oss bara börja med att slå upp i Bibeln och låt oss nu gå till 1:a Mosebok, det tredje kapitlet i 1:a Mosebok och bara undervisa om detta. Vad är det nu vi försöker göra denna förmiddag? Följa det som Herren sa: ”Lagra föda.” Ni kommer att behöva den endera dagen. ”Lagra föda.” Låt oss nu läsa 1:a Mosebok kap. 3. Se hur visdom har resonerande.

1 Men ormen var listigare än alla markens djur som HERREN Gud hade gjort. Han sade till kvinnan: ”Har Gud verkligen sagt (att tro, säga Ordet): Ni får inte äta av alla träd i lustgården?”

2 Kvinnan svarade ormen: ”Vi får äta av frukten från träden i lustgården, 3 men om frukten på det träd som står mitt i lustgården har Gud sagt: Ät inte av den ( citera Ordet ) och rör inte vid den, ty då kommer ni att dö.” Tron håller sig till detta. Ser ni? Se upp nu.

4Då sade ormen till kvinnan: ”Ni skall visst inte dö!

17-1 Ett resonerande, ett resonemang: ”Gud är allför god; Gud är alltför nådig. Han älskar dig allför mycket.” Du hör samme djävul idag. ”Gud är allför god för att göra detta. Gud kommer inte att göra detta. Gud kommer inte att straffa.”

Han kommer att göra precis det Hans Ord sa att Han skulle göra. Ser ni?

”Ni skall visst inte dö!” Ser ni?

Vad försökte han göra? Han försökte få henne att resonera med honom. I samma stund som du resonerar om Guds Ord, då förlorar du tro. Ser ni? Ha inte några ja, nej, kanske, stå precis fast vid Det. Ser ni? ”

Eva hade det rätta sättet att närma sig Det, men hon lyssnade till hans resonemang.

17-3 Det finns bara så många människor idag som har den rätta kunskapen, som vet att Detta Ord måste vara Guds Ord, och Det är Guds Ord. Men de står där och låter någon som har studerat  på ett seminarium resonera sig bort ifrån Det, bort från den Helige Ande, bort från det som hör Gud till. Men vi skall bryta ner tankebyggnader. Nu den 4:e versen …jag skall säga er varför Satan sa detta. Jag ska läsa 4:e versen först, sedan den 5:e.

”4 Då sade ormen till kvinnan: ”Ni skall visst inte dö! 5Men Gud vet att den dag ni äter av den skall era ögon öppnas, så att ni blir som Gud med kunskap om gott och ont.”

17-4 Ser ni det? Han gav henne ett förnuftsskäl: ”Skulle du inte tycka om att bli lik Gud?” Med andra ord: ”Om du verkligen vill ha det klart med Gud, ta då emot mitt råd. Lyssna på mig. Gud menar inte det. Han bara inte … ” När du hör detta, så kom bort ifrån det. Det är riktigt. Det är ormens väsande. Det låter förståndigt, men resonera inte alls. Bara tro det Gud sa. Nu:

6 ”Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av…”

( Ser ni vad det var? Hans resonemang fick henne att tro att det var riktigt. Det var sant.)

”… och en fröjd för ögat. Trädet var lockande eftersom man fick … tro av det? … förstånd av det.

( Ser ni vad det var? Satan presenterade  kunskap, kunskap som var i motsats till Ordet, något som gjorde att man fick förstånd.)

”Och hon tog av frukten och åt. Hon gav också  till sin man som var med henne, och han åt.  7 Då öppnades ögonen på dem båda, och de märkte att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv och gjorde höftskynken åt sig.”

18-2 Vad var det nu som startade det? Resonemang. Ser ni? Tro har inget resonemang. Du resonerar inte alls, du tror. När du har fått förbön och du har tagit emot Guds Ord till helbrägdagörelse, resonera då inte med dina känslor. Resonera inte med något annat. Det låter sig inte resoneras, Gud sa det och det avgör saken. O, vad jag skulle vilja stanna här några minuter och vila i det, och ta en text från det. Men jag kan inte göra både det och så predika  över dessa omkring fyrtio eller femtio bibelord som jag har skrivit ner här.

18-4 Men resonemang … När Herren ger en syn … Jag vill bara tala om för er mitt eget lilla barnsliga sätt: Herren ger en syn om något som kommer att hända. Ja, då bryr jag mig inte om vad som är i motsättning till denna. Kom ihåg att allt som kan presenteras som strider mot den, det kommer Satan göra. Han kommer att försöka resonera: ”Du kan inte göra det.”

Till exempel detta som jag just nämnde för en stund sedan om att resa … Detta var liksom utanför den väg jag slagit in på, alldeles innan min mor dog. Och Herren visste att jag inte skulle kunna hålla dessa avtal med de bröderna om att åka och jaga och Han gav en syn och skickade iväg mig hela vägen till British Columbia

När vi kom dit sa guiden: ”Jag har aldrig sett någon silvergrå grizzly-björn, och jag har bott här i hela mitt liv. Dessutom kommer vi med hästar att ge oss rakt in i ett område med får. Där finns inga silvergrå grizzly-björnar, det finns inga … Du kommer inte att få den där uppe!” Ser ni? Ser ni? Det var ett försök (ser ni?) ett försök att komma bort genom resonemang. Satan sa till mig: ”Du bara missförstod synen.”

Men det gjorde jag inte. Det skulle bli ”SÅ  SÄGER  HERREN.”

19-2 När den där renen kom fram och vi fick den ( som visade sig i synen, som ni alla känner till ) då sa guiden till mig ( en mycket fin broder, en ung kristen som jag skall vara tillsammans med  om några veckor,):”Broder Branham, min bror hade epilepsi och du kom

ridande till häst den dagen och sa till mig något speciellt som jag skulle göra och så skulle min brors epilepsi upphöra. Jag gjorde precis det som den Helige Ande sa till dig att du skulle säga till mig, och från den dagen har han aldrig haft något anfall mer.” Han sa: ”Nu är vi på toppen av det här berget, och på fem kilometers omkrets rakt ner här, finns det inte ens en buske som är tio centimeter hög, inget annat än renmossa, lite blåbärsris och de blir bara fem eller sju centimeter höga.” Han sa: ”Renmossa och blåbärsris ända till trädgränsen och våra hästar står bundna där vid trädgränsen. Och nu, enligt vad du sa till mig, innan vi kom hit, så någonstans härifrån och där den där pojken står med den där rutiga skjortan på sig, kommer du att döda en nio fot silverfärgad grizzly-björn.”

Jag sa: ”Det är  SÅ  SÄGER  HERREN.”  Vad var det? – Satan försökte få mig att tvivla på det.

19-4 Så började vi gå ner för berget. Ju närmare, vi kom, fortsatte han hela tiden att säga: ”Broder Branham, nu är vi bara en och en halv kilometer därifrån.”

Jag sa; ”Tvivlar du, Bud?”

Han sa: ”Inte alls!”

Så kom vi på omkring åttahundra meters avstånd. Han sa: ”Nu är vi bara åttahundra meter därifrån.”

Jag sa: ”Det stämmer.”

Han sa: ”Tänk bara, åttahundra meter …”

Vi bryter ner tankebyggnader …

Han fortsatte: ”Se, vi kan se allt rakt framför oss, det finns ingenting därute.”

Men jag sa: ”Den Gud Som gav mig Ordet, kan skapa en där. Resonera inte, bara tro det! Ta ingen hänsyn till resonerande, det har ingenting med det att göra. Bara tro det Han sa, det är det hela.”

Och jag stod där och såg ut över höjderna överallt, det fanns bara gul renmossa, solen höll på att gå ned, kullarna var så vackra, man kunde se varje liten fläck överallt fem kilometer uppöver berget alldeles ovanför mig. Och när jag vände mig om  för att se, så omkring två eller tre kilometer framför mig stod en nio fot stor silver-grizzlybjörn. Hur den kom dit, vet jag inte, men den var där. Ser ni? Resonera inte, tro. Oavsett omständigheterna, bry er inte om omstädigheterna, utan tro.

20-2 Gud sa: ”Den dagen ni äter av det, skall ni dö.”

Satan sa: ”Låt mig säga dig något. (Ser ni?) O, ja! Vi säger att Gud är sann, det är riktigt. Vi tror det här Ordet. O!” Satan sa: ”Jag tror det verkligen, helt säkert. Men lyssna, låt mig tala om för dig. Han menade det inte precis så.” Han menade det helt säkert. Han menade precis vad Han sa.

Satan sa: ”Se här, jag skall säga dig varför Han gjorde det. Du förstår, du är verkligen inte vis ännu, du har ingen visdom. (Ser ni?) Du är precis som ett får som måste ledas. Du är inte din egen.” Det är så Gud vill ha dig.  ”Du har inte fått någon filosofie doktorsgrad ännu. Du har bara inte nog utbildning. (Ser ni?) Men jag har fått förstånd, och jag ska bevisa det för dig. Se här: Du vet inte vad som är rätt eller fel. Du vet att det finns något sådant, men du vet inte vad det är. Låt mig visa dig hur det skall göras.”  Det var allt han ville tala om för den kvinnan. Det var allt han ville göra. ”Låt mig få visa dig hur det går till.”

Hon sa: ”Men då kommer vi att dö.” Han sa: ”Helt säkert kommer Gud inte att göra det. Men Han vet att ni också kommer att få förstånd.” Ser ni? Han satte sin visdom emot Guds Ord. Det är den visdomen jag talar om. Förstår ni? Visdom kontra tro. Det var den första striden, och Guds Ord stod fast och sant.

När de tog del av det som var förbjudet, dog de, och så har det gått sedan dess. Ser ni? Det var där det blev bevisat, bortom minsta skugga av tvivel. Vi skall fortsätta med detta, en stund till.

20-6 Jag var i 1:a Mos. 3:1-7, där visdom har resonemang. Hur många tror det nu – säg: ”Amen!” ( Församlingen säger: ”Amen!” – utg.)

Läkarna kan säga: ”Ja, jag säger dig…”

Låt oss ta den här lilla kvinnan som jag just vittnat om. Läkaren sa att han inte kunde göra något.

”Det har gått för långt med dig, det finns inte något hopp för dig. Du får åka till ett mentalsjukhus. Ta henne dit.”

Hon sa: ”Hellre än att jag går in i en sådan cell, tar jag livet av mig.”

Vad hände då? Gud trädde fram på scenen. Genom en tidningsannons någonstans i en tidning i Kansas hörde hon om mötena i Bloomington, Illinois. ”Tro kommer av att höra.” Ser ni? Ja, hennes man gjorde henne i ordning. ( De var verkligen älsklingar, de älskade varandra.)  Tänk. Fyra stora operationer på fyra år, femton, sexton lugnande medel, det är nog för att ta livet av en. Ser ni? Och alla dessa sprutor, två eller tre varje vecka. Jag vet att en av dem var Lextron, jag har glömt vad de andra var. Det var något på grund av hennes mentala tillstånd. Hon tog dessa sprutor, och dessutom tog hon två sömntabletter och kunde inte ens sova med det. Förtvivlan, sjuk hela dagen, hela natten, år ut och år in, ingenting kunde göras. Men tron kommer av att höra. Ser ni?

21-4 När hon nu kom till mötet, ledde Gud henne som den första till plattformen. Ser ni? Varför detta? När jag gick fram till henne och jag sa: ”God dag syster.” ”God dag.” ( Hon hade aldrig hört något om detta och kände inte till något om det. ) Men jag sa: ”Du är fru Den-och-den. Du kommer från Kansas.” Detta fick henne strax att tänka: ”Vänta lite, jag hörde honom precis säga att Kristus var Den samme igår, idag  och till evig tid. Och här blev det bevisat i kväll utifrån Bibeln att Kristus lovade att träda fram i de sista dagarna i Sin Församling, och de ting som de gjorde i Sodom o.s.v. som han förkunnade, ( som är min inledningspredikan för … ) och här ser jag att det sker, precis här.”

21-6 ”Ja! Du har varit hos flera läkare, och du har haft fyra operationer …”

Hon tänkte: ”Var får han den informationen ifrån? Var kommer det ifrån? Denne lille flintskallige man känner ju inte till det. Var kommer det ifrån”

”På vägen hit hände det och det…”

”Nej men, (ser ni?) det är precis vad han just talade om i predikan. Det är Ordet.”

Men ni vet, Satan sa: ”Vet du vad, om du tar emot detta, då kommer din pastor …”

Det har ingenting med det att göra. Ser ni? Vi bryter ner tankebyggnader. Ser ni?

”Men din läkare sa att du måste åka till mentalsjukhuset.”  Bryt ner tankebyggnader. ”Jag väntar för att se vad Gud vill säga om det.” Ser ni? Och Gud … Jag visste inte vad jag skulle säga.  Då tog den Helige Ande upp det och ropade ut det. Hon trodde det. Hon resonerade aldrig.  ”År efter år, nervösa sammanbrott, jag höll på att förlora förståndet, alla operationer och allt, allt detta, ja, det är helt orimligt att tro att jag skulle kunna bli helbrägdagjord här på en sekund.” Men hon tänkte inte på att resonera, hon bara trodde. Tron gjorde det, hon blev helbrägdagjord i samma ögonblick. Om någon vill skriva till henne, kan Billy ge er hennes adress. Det är bra.

22-4 Visdomen vill resonera. Men tron har inget resonemang, den gör ingenting utom att hålla sig till Ordet. Den håller sig till ett löfte. Låt oss nu läsa lite. Låt oss gå över till Romarbrevet,

kapitel 4 och läsa lite (vi har verkligen ont om tid, så vi läser bara dessa Skriftställen.) Romarbrevet, kapitel 4, för jag tycker verkligen om att läsa Ordet. Det gör dig gott att läsa Det. Rom. kap. 4 och låt oss börja med vers 17.

22-6 Lyssna, Paulus skriver en redogörelse om Abrahams liv. Ni vet, det sägs inte något om att Abraham begav sig till Gerar, det sägs ingenting i redogörelsen, ni vet. Det heter bara: Abraham trodde Gud. Paulus, den store aposteln, skrev här en redogörelse om Abraham:

17a Så står det skrivet: ( Detta tycker jag om: Paulus höll sig till Ordet. ) ”Till fader för många folk har jag satt dig,”

… har jag … Abraham var sjuttiofem år gammal, och hade levt med sin hustru från att de var unga båda två, hon var hans halsyster. Inga barn, han var steril och hon var barnlös. Men Gud mötte honom och sa: ”Jag har (förfluten tid, innan världens grund blev lagd, naturligtvis ) … satt dig till fader för många folk. Inte för många barn, utan för många folk, tänk bara på det.

17b och det är han inför Gud som han trodde på, honom som gör de döda levande och kallar på det som inte är, som om det vore till.

23-1 Resonera inte alls. Lyssna: och kallar på det som inte är, som om det vore till. Där allt hopp var ute… ( O, inte ens hopp! Tänk, om han hade resonerat? Inte ens hopp) …

18 Där allt hopp var ute, trodde och hoppades han att han skulle bli fader till många folk, som det var sagt: ”Så talrika skall dina efterkommande bli.”  Oavsett vad som annars är sagt. Gud sa det och det avgör saken. O, om bara Eva hade förblivit vid detta, ( Ser ni? ) men hon stannade upp för att resonera, för att få lite visdom. Abraham ville inte ha någon visdom, han ville bara ha Ordet: ”Gud sa det och det är det avgörande.” Ni vet att jag har predikat över det många gånger: hur de gick och köpte upp alla blöjor och säkerhetsnålar och allt och gjorde allt klart till barnet, och Sara gjorde sockor …, och så gick det år efter år: ”Gud vare lov, vi kommer att få barnet i alla fall.” Det är riktigt. Läkaren sa: ”Ja, hon kan inte få det, du kan inte få det.”  ”Hm. Säg inte så, vi kommer att få det i alla fall.” Så var det.

23-5 Där allt hopp var ute, trodde och hoppades han. Allt hopp var ute, ändå trodde han på det. När hoppet hade dött för honom, när hoppet var dött enligt varje vetenskaplig undersökning och varje utväg, när det gäller visdom. Det var ute med allt hopp, men fortfarande trodde han på det. Vad var det? Han hade tro på det, han trodde med hopp, när det inte fanns något hopp. Jag vill dröja lite vid det. Att tro med hopp, när det inte fanns något hopp där. Fortfarande trodde han ändå med hopp, (ser ni det?) därför att han sa: ”Han har sagt: ’Så skall dina efterkommande bli.’”  Nu, den 19:e versen:

19 Han sviktade inte … ( i visdom? I kunskap? I att ha sin doktorsgrad? Nej, nej, nej!) …sviktade inte i tron ( där har ni det ) då han tänkte på att hans egen kropp saknade livskraft …( Hoppet var borta, hans kropp var död. Lyssna på nästa)  han var då omkring hundra år och att Saras moderliv var dött. ( Hoppet var dött, hans kropp var död, Saras moderliv var dött. Vad gjorde han? Nästa vers: )     20 Han tvivlade inte i otro …( visdom ) … på Guds löfte, utan blev i stället starkare i tron och gav Gud äran.  (O, vadå?)

21 Han var övertygad om att vad Gud hade lovat, det var han också mäktig att hålla.

24-1 Det spelar ingen roll … Det finns inte något att resonera om alls, den griper bara tag i Ordet och håller sig till Det. Om nu detta är Guds Ord, ( tror ni Det?) varför då tvivla på något ord av Det, något löfte av Det. Hur kan du säga: ”Detta är en del av det, och detta är inte bra och detta är sådant,” och så ta ut det du vill ha. Det kan du inte göra. Antingen är allt bra eller också är ingenting av Det bra. Så är det. Därför, så snart du ser att Det är Sanningen, grip då tag i Det. Släpp Det inte, oavsett hur omständigheterna är, hur de försöker resonera: ”Men du kan ju inte…” Gör inte det, gör det inte alls. Stå precis fast vid Det. Gud lovade det.

24-2 Om jag nu tänker ta ställning för Kristus, och Han har gett mig den Helige Ande och Hans Ande vittnar med Sitt Liv i mig, sedan när jag så kommer inför döden, då försöker Satan säga: ”Se här, du tillhörde inte någon organisation.” Stå precis med Ordet.

”Du gjorde inte det här och du gjorde inte det där.”  Det spelar ingen roll vad … Satan har ingenting att resonera om. Det är Guds Ord. Stå fast vid Ordet. Ser ni? Detta bryter ner alla tankebyggnader. Ser ni?  Du har inte några resonemang, du håller dig bara till Ordet.

24-3 Nu litar tron helt enkelt på Hans Ord. Förstår ni? Det var det Han ville ha dem att göra. Nu har ni fått bakgrunden. Det var precis vad Gud ville att människosläktet skulle göra: lita på varje Ord som Han sa. Och Eva litade på en stor del av Det, utom en liten sak. Hon tog emot: ”Ja, om jag kommer att bli fylld av visdom, så kanske det var på det sättet. Kanske det är meningen att det ska vara på det viset.” Ser ni det? Det var precis där hon förlorade sitt fäste. Det var där hon började sjunka, precis där. Det var där hela människosläktet gick rakt ner i graven precis där, därför att hon tvivlade på ett ord.

24-4 Några säger: ”Ja, jag tror att detta är sant. Jag tror att detta är sant. Jag tror att Gud kan frälsa, men jag tror inte att Han kan helbrägdagöra.  Jag tror helt säkert att den Helige Ande föll på Pingstdagen, men det finns inte något ställe som säger något om att den Helige Ande föll efter Pingstdagen.”  O, broder, det är så de säger. De kallar sig själva för Kristi Kyrka. Ser ni? Förstår ni? Som har ett sken av gudsfruktan, men som förnekar Ordet. Så är det. Ser ni det?

Vi måste tro, resonera inte, tro. Försök inte ha visdom, bara tro Ordet. Visdom försöker att resonera och visa fram en bättre väg. Det är precis vad Satan sa till Eva: ”Å, du kommer inte att dö, det kommer du säkert inte, för Gud är en god Gud.”

25-3 Han är en god Gud och det enda sättet som jag kan lita på att Han är en god Gud, det är att Han kommer att stå fast vid Sitt Ord. Hur kan ni förvänta er att jag skall vara sannfärdig, när jag inte är sannfärdig? Om jag säger en sak till er och så gör något annat, då är mitt ord ganska osäkert. Ser ni? Det som gör Honom till en god Gud, det är att Han talade Ordet och det är meningen att vi skall leva av det Ordet. Människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun. Sedan måste Gud stå fast vid Ordet, det är det som gör Honom till en god Gud.

25-4 Om Han nu sa: ”Nå, Jag ska låta dem klara sig undan med det här. Jag skall låta dem göra detta. Ja, det går bra. O, jag skall ändra mig här.” Ja, då vore Han urvattnad. Ser ni det? Då är Han inte Gud. Då är Han bara en vanlig man. Ser ni det? Men för att vara en god Gud, måste  Han stå fast vid Sitt Ord. Det gör att varje barn … Om Han skulle låta denne begå äktenskapsbrott, och den här andra dricka lite, och ytterligare en annan ljuga lite, och den här kan stjäla lite, och den här kan göra detta, får det mig då att ställa upp mig på linje för att komma in? Han har en väg, och alla som går in, kommer att gå in genom den porten. Och den port är trång, och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.

Inget orent skall komma dit in.

25-5 Här i Uppenbarelseboken sa Han: ”Men utanför är trollkarlarna, de otuktiga och hundarna

och så vidare. Salig är den som gör efter alla Hans befallningar, så att han må få rätt till Livets Träd.” ( Uppenbarelseboken 22:14-15 eng. Bibelövers.) Detta är riktigt. Det finns en Väg, och det är Gud. Resonera inte bort det på något annat sätt. Den romerska kyrkan säger: ”Vi är kyrkan. Bibeln är inte ens värd… Ja, man kan inte …”  Biskop Sheen sa: ”Att försöka leva efter den, är som att gå genom grumliga vatten.”

25-8 Ser ni? Hur skall man klara detta? Ser ni?  För, om han har rätt, då har Bibeln fel. Om Bibeln har rätt, då tar han fel. Vad ska du säga nu då? Om Guds Ord har rätt, då är det antingen biskop Sheen eller Bibeln. Inte bara biskop Sheen, utan pastor Den-och-den och Dr. Den-och-den och så vidare. Jag skulle inte ha nämnt mannens namn, om det inte var för att han sa det i radion. Så han sa det i radion, så jag antar att jag kan nämna hans namn. Doktor Den-och-den och Den-och-den sa: ”Så-och-så och så-och-så.”   Vem skall du tro, Gud eller dem?

26-1 Man säger: ”Å, det betyder inte precis detta …” Det betyder exakt Det som står skrivet. Det var djävulens  FÖRSTA  lögn. Han sa till Eva: ”Det är inte precis det, det betyder; Gud är helt säkert för god för att göra det. Ni kommer inte att dö.” Men det gjorde de! Och de kommer att göra det varje gång. Det måste stämma överens med Ordet. Visdomen försöker ta ett bättre sätt, ett modernt sätt, ett populärt sätt, ett lättare sätt, att kringgå…

26-5 Ta en man här som Gud kanske vill använda. Han börjar då att tänka att han måste rätta till sig, han måste få sin hustru att bli helt i ordning, han måste sluta med sina kortspels- träffar. Han måste sluta att gå på dans; hans hustru måste låta håret växa, Hon måste sluta med att använda smink. Han måste sluta röka, dricka. Han måste lämna den stora klubben som han är med i.  Han måste ödmjuka sig vid altaret. Så måste han tåla att bli kallad en fanatiker, ”holy-roller,” Beelsebul, och allt möjligt. ”Å, jag vill bli religiös, men jag kommer att gå med i den här kyrkan här borta, för ni är för inskränkta.” Där har ni det (ser ni?)  det är ett resonemang, resonemang. Nu kommer vi om en liten stund att komma fram till något väsentligt. Hur skall man kunna veta vem som har rätt och vem som har fel då?

26-6 Kunskapen försöker få Ordet att säga något. Kunskapen, visdomen, försöker resonera. Visdomen finner på ett bättre sätt. Men det finns inget annat sätt än Guds sätt! Visdomen försöker att visa fram till något: ”Å, vet du vad, det kan vi inte göra i denna tid.”

Vi måste göra det i alla fall. Ser ni? Man försöker finna ett lättare sätt. Man försöker få Bibeln att säga något som Den inte säger.

26-8 Nu säger du kanske: ”Å, broder Branham, nu är du … ” Vänta lite. Vi ska gå tillbaka till säden igen. Vad var det djävulen försökte göra med hjälp av visdom? Han försökte få Guds Ord att säga något som Det inte gjorde. Det stämmer. Han försökte få Guds Ord att säga något som Det inte sa. Det är på detta sätt det kommer idag. När de försöker få Guds Ord att säga något som Det inte säger: ”Nå,” säger de, ”nåväl, jag skall säga dig, broder Branham, du har inte den rätta tolkningen.”

Bibeln säger att profetia inte är givet till egen tolkning. ( 2:a Petr 1:20 Eng. Bibelövers. – övers. anm.) Varför det? Varför är det inte givet till egen tolkning? VARFÖR  DET? Därför att Herrens Ord kom till profeterna, Det tolkas genom profeterna. Det kan inte tolkas på egen hand. Profeterna har redan tolkat Det för er. Där är det, nedskrivet precis där. Det är meningen att det skall vara på det sättet.

27-2 Gud måste ha något grundläggande som alla människor måste dömas efter. Om det skulle vara en kyrka, vilken är då den rätta. ( Det finns cirka niohundra, niohundra olika kristna organisationer.) ( Broder Branham hostar. – utg.) (Förlåt mig.) Vilken av dem är rätt? Hur kan du veta att du kommer in? Tänk, om du är metodist och baptisterna har rätt? Tänk, om du är pingstvän, och presbyterianerna har rätt? Tänk, om du är katolik, och lutheranerna har rätt? Tänk, om du är lutheran, och katolikerna har rätt? Ser ni? Det måste finnas ett fundament någonstans. Så om Ordet …

27-3  I begynnelsen  var Ordet, och Ordet var hos Gud och Ordet var Gud. Ser ni? Ordet var i Gud. Det var Gud. Det var Hans tankar som alltid var hos Honom. Guds tankar är lika eviga som Gud är evig, Amen! Detta är inte någon skum-mjölk, broder. Ser ni? Här kommer det! Guds tankar var Hans Ord. I begynnelsen … ( det är i evigheten nu, när begynnelsen, tiden, först började. ) I begynnelsen var Ordet ( Guds tankar. ) … och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.

Hans tankar är vad Han själv var. Så är det med dig också. Det dina tankar är, det är vad du är. Det spelar ingen roll hur du försöker leva genom något annat, dina tankar är vad du är. Du kan nog gå på och uppföra dig som en hygglig person, men i ditt hjärta är du en äktenskapsbrytare, eller vad det nu kan vara, det är vad du är – dina tankar. Och Guds tankar var Hans Ord, som var hos Honom och i Honom, och Det var Gud. I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud och Ordet var Gud. Och Detta Ord blev kött. Guds tankar kom till uttryck i en mänsklig kropp, Han blev kött och bodde ibland oss. Där har ni det.

28-2 Om du nu har Evigt Liv i dag, då är du i Gud. Genom att Gud är i dig, är du Guds tanke som har kommit till uttryck. O! Så lyssna då inte på något slags resonemang, så att inte din krona ska bli tagen och given till någon annan. Acceptera inte något resonemang alls. Bara tro att det som Gud sa är Sanningen, och håll dig till Det.

Resonemang genom visdom försöker få Ordet att säga något som Det inte säger. Nu säger du: ”Är det sant, broder Branham?”

Låt oss bara gå tillbaka till 1:a Mosebok och ta reda på det. Låt oss gå till 1:a Mos. kap.3 och vi läser från fjärde versen. Så får vi se om visdomen försöker få Ordet att säga någonting som Det inte säger:

”Då sade ormen till kvinnan: ”Ingalunda skall ni dö;.”

Ser ni vad som blir presenterat? Vad är det? Att försöka få Ordet att säga något som Det inte säger. Ser ni det? Gud sa: ”Ni ska dö.”

28-7 Visdomen sa, på det sättet Satan presenterade det för henne: ”Ni ska visst inte dö.” Ser ni? Den försöker få Ordet att säga något som Det inte säger. Sådan är visdomen i dag också. O, broder, vad vi kunde stanna vid detta. Seminarier, teologiska skolor, är själva  deras tillhåll, deras grund, som försöker få Guds Ord att säga något som Det inte säger.

Jag utmanar vem som helst att visa mig var den apostoliska trosbekännelsen står i Bibeln. Jag utmanar vem som helst att visa mig ”de heligas samfund” i Bibeln. Både protestanter och katoliker tror det. Jag utmanar er att visa mig var något av detta står i Bibeln.

28-9 Ser ni? Det är gräsrötternas ( folkets ) visdom som försöker resonera. Våra stridsvapen är inte köttsliga, utan mäktiga, och bryter ner alla tankebyggnader, (Ser ni?) och omstörtar Satans fästningsverk, denna väldiga, blomstrande, vackra skapelse.

Han ser inte ut som en smart, slug person, o nej, det är på insidan. Men utvärtes är synd dubbelt så vacker. Vet ni att synd är vackert? Hur många män och kvinnor här inne har passerat femtioårs-åldern, räck upp handen. ( Jag skulle inte ha bett kvinnorna, men vi erkänner alla sanningen. ) Jag vill ställa er en fråga. Ser ni att kvinnorna är nästan dubbelt så vackra idag som de var förr, i genomsnitt, över hela världen? Om det är sant, räck då upp handen.  Helt säkert. De är dubbelt så vackra som de var förr. Bara se på några gamla bilder.

29-1 Se på farmor, med lång kjol, med hårflätor ner på ryggen. Hon var inte så attraktiv att se på.  Se på den moderna farmor av idag: en liten, åtsittande, minimal klänning så att alla former … ( hon kan inte röra på sig utan att synda ) där hon går, trippar nerför gatan med nästan all den Max Faktor-make up och kosmetika som hon kan få på sig nästan. Hon har håret som en ung flicka, och har en liten kjol som knappt når ner till knäna, om hon då har någon på sig alls. Men se på henne, hon är vacker. Satan vet hur han ska göra det! Han är skönhetens upphovsman, den sortens skönhet, som resulterar i synd.

29-2 Jorden själv är som ett moderliv. Var planterade Gud Sin säd? Var placeras säden? I ett moderliv. Gud planterar säden … Och vad gör människan? – Som djävlar i ett moderliv. Han gör ett barn deformerat, om han kan. Det är vad djävlar har gjort på jorden, de har gjort bastarder, skapelser som inte är äkta. Det är bäst att jag lämnar detta ämne, för annars kommer jag inte fram till resten av det jag har skrivit ner här. Ni vet vad jag menar. Det är orsaken till att det finns en deformerad skapelse, redo att bli förkastad. Gud är färdig med den. Världen är totalt ur funktion, allt är fel. Floderna är förorenade, luften är förorenad, …  Smuts, stank. En gammal indian sa för inte så länge sedan: ”Vite man, jag vill inte leva längre. Jag är färdig med att kämpa.”

Han sa: ”Var är mina små barn? Har de svultit ihjäl? Var är min fru? Innan ni kom hit med era kvinnor, och whisky, och synd, levde vi i fred. Detta är våra jordar. Gud gav det till oss, men ni tar det ifrån oss. En dag kommer ni att betala för det.”

29-4 Se på det idag, dessa stora, vackra vildmarker, och berg, som nu är överströdda med stank, synd, whiskyflaskor, ölburkar! Varje plats är full av krogar och smörja. Reno, Nevada, där i den stora öknen, är inte något annat  än prostitution. I de stora städerna är till och med luften, atmosfären fördärvad. Där en gång de vackra bergen bredde ut sig, är det nu sönderbrutet av allt möjligt annat. Träden som en gång växte där, är nu nersågade. Där vattnen strömmade fritt i vildmarken, är det nu förorenat. Hela världen kommer att kräkas upp. Jorden kommer att bära fram sitt barn av säden. Det har blivit fördärvat av djävlar, som river upp det och hetsar fram det.  Det är helt säkert. Det är en fördärvad skapelse. Gud kommer att kasta bort det och börja om på nytt igen. Det är riktigt.

30-1 Vad kom det från? En person som tvivlade på en liten del av Guds Ord.

Hela världen suckar. Bibeln säger att till och med själva naturen suckar efter befrielsens dag, och väntar på manifestationen av Guds söner. Träden strävar förgäves, blommorna försöker göra vägen ljusare för oss, men de suckar och gråter och känner att det är något som är fel, fördärvat.

Moderlivet kan inte frambringa det fullkomliga, därför att hon är fördärvad. Marken stinker, den är genomdränkt av oskyldigt blod. Hon är som en … ( Jag kunde säga något, men det kanske är för rakt på sak.) Det stinker, Gud säger att det stinker inför honom, det är så nersmutsat.

30-2 Om man går in på en toalett, känner man stanken från urinoarerna, förorenat. Det är precis så det luktar av världen för Gud. Nersmutsat! Hela världen är nersmutsad. Gud kommer att spräcka sönder den i bitar. ”Jag  ska skapa nya himlar och en ny jord,” sa Han. Ja, du. Vad är det? Hennes moderliv har inte bringat fram något Tusenårsrike. Hon har frambringat något som är fördärvat. Varför det? Därför att de försöker med visdom.

Jag har ingenting emot Florida, och jag menar inte att detta gäller er som är från Florida. Men när jag åkte över dit och hade rest genom Florida första gången, och kom tillbaka till gränsen mot Georgia, där, så stod jag där och jag sa: ”Som amerikansk medborgare, så vill jag ge min del tillbaka till seminolerna (indianerna, ) det tillhör dem.”

Ja, de har bättre ordning på sina trädgårdar än jag har på mitt hår. Allt är så på sin spets, prydligt och överdrivet. Det är lampor överallt i palmerna, stora, flotta lyx-yachter och sådant, de försöker få ett tusenårsrike utan omvändelse. För mig är det en massa tomhet. Jag vill millioner gånger hellre klättra upp på en bergstopp i British Columbia och se ut över bergen som Gud skapade och som människohänder aldrig har rört vid. Helt säkert.

30-5 Att gå in i dessa städer, de stora husen, de tilltalar inte mig. Jag tycker inte om den sorten. Ser ni? Men jag vet att en dag, en dag kommer det att förändras – hon kommer att föda sitt lidande barn. Jorden skall förändras en dag. Bra.

Tron tror att det står skrivet, och säger: ”Ordet har inga ofullkomligheter.”

Har ni hört predikanterna som säger: ”Ja, jag kan säga er att King James’ översättning, eller den reviderade översättningen, eller den här översättningen, är lite annorlunda … Det betyder inte riktigt så …”  Har ni hört det?  O! Hela världen är nersmutsad med det. Ser ni? Men, tron godtar inte sådant. Tron tror på en Gud Som kan skapa mig, och Som kan hålla Boken i ordning, så att jag kan leva genom den. Om den Gud Som skapade mig, Som skall döma mig, inte kan hålla Sin Bok i ordning, då är Han en mycket svag Gud. Jag tror att varje Ord i Den är Sanningen. Ja, du.

31-3 Vad åstadkommer det att tro så? Det ger tron en fullkomlig viloplats i Den. Ser ni?  Du kan ju inte tvivla på detta Ord och tänka att man har mixtrat med Det på något sätt. Du måste tro Det exakt så som Det är. Om du försöker använda visdom … Någon säger: ”Se nu här, det är ju inte rimligt att Gud sa att det skulle åstadkomma något sådant.”

Men Gud gjorde det! Ser ni? Det är riktigt.

Kanske säger du: ”Ja, men om Gud gjorde detta. Om Han tog en mans liv för att han inte var en levit och tog tag i Arken när den höll på att falla … ”

Det spelade ingen roll hur mycket mannen var, när Han tog hans liv för det; Gud hade sagt att bara leviterna kunde röra vid den. Därför tog Han det. Det var det som David blev så uppskakad av, ni vet. Ser ni?

31-5 Det var bestämt att inga andra än leviterna skulle röra vid den här Arken, och här kom Arken tillbaka för en väckelse, och någon utanför detta försökte hantera Ordet. Detta visar att bara den som är smord av Gud får röra vid det här Ordet.

Dessa trosläror och samfund har ingen rätt att mixtra med Det.  Bara den Helige Ande har rätt till detta Ord, och det är döden för alla andra att röra vid Det. För att tvivla på någon del av Det eller undervisa så, för honom kommer hans del att tas bort från Livets Bok. Ser ni? Lägg inte era händer på Det. Håll er borta från Det. Lyssna: Tro exakt vad Ordet säger. Ta inte  någon annans Ord, ta det Ordet säger. Håll er precis till Ordet. Det är döden att göra något annat med Det. Vad gör tron? Den tror Det, just som Det är. Det är så Gud har bevarat Det, ner igenom tidsåldrarna, och här är Det.

Det är Guds Ord för mig, och Gud ärar det. Det ger en fullkomlig tro på Dess sannfärdighet.

31-7 Hur skulle du någonsin kunna gifta dig med en kvinna, om den unga flickan hade sprungit ut och gjort allt möjligt, och hade levat i prostitution och allt möjligt. Och dessutom fann du henne i en bordell och hon kom ut och sa: ”Nå, jag skall försöka bli en bättre flicka,” Du kan inte tro på en sådan kvinna. Ser ni? Det kan du inte. Hur kan en kvinna tro på en man som har gjort samma sak? Du kan bara inte bygga din tro där, det finns inte något att bygga på. Ser ni? Du kan inte göra det.

32-2 Hur kan du gå ut här och säga: ”Här är en båt, det är en massa hål i den, och jag skall stoppa in några grässäckar i hålen. Kanske, möjligen, kan det stoppa tidvattnet, så att vi kan fara över floden i den?” Jag skulle inte vilja ta risken, när det finns en här som är byggd på ett rätt sätt. Säkert.

Varför skulle vi ta någon människogjord teologi med fullt med hål i, som bevisats vara fel, (Ser ni?) när det finns en här som verkligen är Guds Ord, som har dämt upp tidvattnet genom varje hård storm och kuling, som har varit så trofast, som det bara går att vara och så kommer det alltid att vara. Ja!

”Himmel och jord skall förgå, men mina Ord skall aldrig förgå,” sa Jesus. Varför det? De är eviga, de var i begynnelsen. Han kom bara hit för att uttrycka Guds Ord. Han var Guds uttryck. Gud uttryckte Sig Själv genom Sin Son.

32-4 Allt detta började i 1:a Mosebok, i säd-kapitlet, och har sedan alltid varit … Allt sedan dess har det varit på scenen, det har varit samma sak: en kamp mellan visdom och tro … det har alltid varit kamp. Så visdom är från djävulen och för hans barn. Har ni lagt märke till detta: Ni har alla sett får. Ni har alla sett getter. Men ni vet, deras bräkande är så lika att det behövs en äkta herde för att säga skillnaden. Ta en gammal get därute och låt den bräka och ta så ett får här och låt det bräka. Lyssna på dem, de låter alldeles lika. Men en äkta herde kan fånga upp den rösten. Jesus sa: Mina får hör min röst. Ser ni? De kan säga om det är en get. Ja, Han var ju själv ett lamm. Mina får känner igen Min röst, men främlingar följer de inte. Vad är Hans röst? Här är det: Ordet. ”Mina får känner igen Min röst.” Ser ni? De låter inte någon säga sig: ”Ja, hör på här, jag talar också Guds röst. Det här betyder så här på det stället.” Men det är förstås Satan! Vi kommer fram till det om en liten stund, vi tar det lugnt.

33-1 Ni ser nu att säd-Ordet inte kan växa i kunskapens atmosfär. Stämmer det? Så snart kunskapen blandar sig med tro, dör strax tron. Eva sa: ”Herren Gud sa att den dag vi äter därav, så dör vi.”  Så stannade hon för att höra vad han skulle säga.

Han sa: ”Men lyssna nu, min kära, du älskliga lilla varelse (Ser ni?) det är helt säkert att Gud skapade dig med en avsikt. Du vet att detta är riktigt. Förstår du? Du är en kvinna, du blev gjord för detta syfte. Det är så det är. Du vet det inte nu, men du blev skapad för detta ändamål. O, du är så förtjusande, kära du. Se på dessa fina, små händer. (Ser ni?)  Säkert skulle han …”

”Men Han sa att vi skulle dö om vi gjorde det.”

Han sa: ”Men, o, tror du att en god, älskande far, Gud, skulle göra något sådant?”

Vad gjorde hon då? Hon lyssnade till resonemanget och tog emot hans visdom. Han sa: ”Det är ett behagligt träd, man kan bli lockad av det.” Och hon föll för det. Så var det.

Vad hände så, när hon gjorde det? Som det skulle ske med varje kvinna. Så snart du faller för det, är det slut precis där. Det stämmer. Nu förstår ni att säden som hon hade … och hon skulle till slut ha blivit mor … Genom Guds vilja, genom ett uttalat Ord, skulle hon till slut ha blivit mor, men hon kunde inte vänta och gick in i detta.

33-7 Nu ser ni att så snart hon gjorde det, tog hon emot visdom tillsammans med Ordet … och visdomen var i motsättning till Ordet. ( Om ni förstår det, säg då: ”Amen.”) ( Församlingen säger: ”Amen” – utg. ) Ser ni? Om visdom går med Ordet och bevisas vara med Ordet, och Ordet producerar Sig Självt genom samma sak, då är det Ordet.

Men om visdom är emot Ordet, och inte med Ordet, men försöker finna något att lägga till Det eller ta bort ifrån Det, då är det från djävulen. Och den Helige Andes säd i Bibeln kan inte växa i visdomens atmosfär. Den dödar varje seminarium i landet. Den slår hål igenom dem och punkterar dem med… tills domen flyter in. Det är riktigt. Det gör Den helt säkert, (Ser ni?)  därför att Ordet kan inte växa upp med visdom – världslig visdom. Det gör Det inte.

33-8 Eva skulle tro Ordet så som Det var givet till henne. Stämmer det? Hon skulle inte lyssna

till vad någon annan sa om Det, bara så som Det blev givet till henne. Det var så, det var meningen att hon skulle tro Det. Det är riktigt. Det skulle aldrig ha funnits någon död, om hon hade trott det. Det är riktigt. Och en man eller kvinna som vill ta Guds Ord exakt så som Det är givet till oss och så hålla Det så som Gud sa Det, det är Liv.

Men om du blandar Det med någon visdom från någon organisation, då dör du precis där. På samma sätt som det skedde i begynnelsen…

Det är Säden. Det är på detta sätt, det är på det viset Den verkade första gången, det är på detta sätt Den kommer att fungera varje gång. Den har alltid gjort det. Om Gud tillåter det, ska vi bevisa det genom Bibeln denna förmiddag. Detta är det enda sätt som kan få Den att växa, att skilja Den från alla resonemang, eller vad som helst annat, och bara tro på Ordet.

34-1 Det var meningen att Eva skulle ta Det precis så som Gud gav Det till oss.

Nu har jag givit uttryck för det och sagt det att jag tror att Gud har skyddat och bevarat denna Bibel, och det är på detta sätt Gud ger Den till mig här. Jag vill inte ha någon annan visdom, jag vill ha det på det sätt som Gud har sagt det här.

Nu hoppas jag att jag inte sårar någon, men om Bibeln säger att jag måste omvända mig, då betyder Det omvändelse och inte att göra bot, men: ”Omvänd dig.”

34-2 När det står i Bibeln att jag måste bli döpt i Jesu Kristi Namn, då menade Den inte något annat. Den menade inte Fader, Son och Helig Ande. Den sa det.

”Men, säger du,” Matt. 28:19 säger: ” … Döp dem i Faderns och Sonens och den Helige Andes Namn.”

Det är precis vad det var. Om detta inte är riktigt, om de inte hade det riktiga … den tro som Petrus hade att döpa i Jesu Kristi Namn, och vidare igenom Bibeln … då hade de en falsk uppenbarelse, som Gud välsignade. Det för Honom rakt tillbaka …Då skulle Han ha välsignat Eva också i begynnelsen.

34-5 Fader, Son och Helig Ande är tre titlar. Det finns bara ett Namn. Du kan inte vara döpt i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn, förrän du är döpt i Jesu Kristi Namn, för det är Faderns, Sonens och den helige Andes Namn. Och hela Bibeln är skriven på det sättet. Varje person som någonsin blev döpt i Bibeln, blev döpt i Jesu Kristi Namn. Ingen i Skriften blev någon gång döpt i dessa titlar Fader, Son och Helig Ande. Och var och en som blev döpt i Herren Jesu Kristi Namn, blev döpt i Faderns, Sonens och den Helige Andes Namn. Var och en som har blivit döpt i titlarna Fader, Son och Helige Ande, är inte döpt i något namn alls! De är titlar, på samma sätt som: predikant, doktor, vad som helst, far, son och människa, hustru, det är titlar.

Någon säger: ”Det är ingen skillnad.” Skriv då din titel på en check och inte ditt namn, och se hur det går. Säg: ”Jag skriver under den här checken i Husmors namn.” Ja, det skulle vara lika meningsfullt som att tvivla på Guds Ord, när uppenbarelsen ligger rakt framför dig. Det är helt säkert. Ser ni? Helt säkert. Bra.

35-3 Det är meningen att man skall tro Det så som Gud sa Det. Och Det motsäger inte Sig Själv. Om Det gör det, kom då och visa mig det. Det motsäger inte Sig Själv, inte alls. Satan kan kanske bestrida Det för dig, men han kan inte göra det inför Ordet, Ordet kommer inte att tåla det. Nej, du. Det är samma uråldriga, gamla sak, som man har funderat över, men som ännu aldrig har blivit bevisad.

Låt oss följa dessa två källor, eller det man kunde kalla atmosfärer och se vad de skapar. Låt oss följa dem några minuter.

35-5 Atmosfär. Båda dessa källor kommer att skapa en atmosfär. Jag vill fråga er något. Jag säger detta med respekt, bara för att peka på något. Må Gud bevara oss! Har ni någon gång gått till en kyrka där pastorn är riktigt stel? Ni ser, församlingen är likadan. Det är så. Ser ni? Vad är det? Det är atmosfären som gör det. Gå till ett ställe där pastorn säger: ”Vänta lite här. Det finns inte något sådant som den sorts nonsens. Jag tror inte på något sådant som Gudomlig helbrägdagörelse, på dopet i den Helige Ande.” Då får du se att var och en i en sådan församling… Men, om det finns en örn där inne någonstans, kommer han att gå ut ifrån en sådan flock med kycklingar. Det gör han säkert. Det är exakt sant. Han kommer att lämna dem. Det kommer han säkert att göra. Han kan inte stå ut med sådant, för han är en örn. Han är en fågel som är byggd för att vara högt uppe i skyarna, inte för att vara i en hönsgård. Ja du. Här är han.

35-7 Nu finner vi att dessa atmosfärer … om du går in i en kyrka, där man undervisar om tro, kommer du att finna församlingen i en sådan atmosfär.

O, Gud, låt mig få fram detta till er, om ni kan se det. Ser ni? Det är orsaken till att folk kommer till de heliga, där man beder … troende. Paulus sa att han inte fann någon i staden, bara Timoteus, som hade samma dyrbara tro som han hade, ni vet. Resten av dem var alla samfundskristna. Förstår ni?

36-1 Men när man kommer in i en sådan atmosfär, (ser ni?) då finner man att det sker vissa ting, som atmosfären har skapat. Man finner människor som lever av tro, när man kommer till en plats, där man säger: ”Ja, verkligen, Bibeln är sann. Gud helbrägdagör.” Om man går runt i en sådan församling, finner man: ”Ja, jag höll på att dö av cancer, men jag blev helbräg- dagjord.” ”En gång var jag blind, … ” Ser ni?

Så säger de främmande: ”O! Vadå? Menar du att … Vad var det för fel med dig?”

”Jag skall visa dig mina journaler. Kom hem till mig, kom och ät middag hos mig, så ska jag visa dig något. Jag har sjukdomsjournalen där. Mina grannar vet att jag var i det tillståndet. Jag var förlamad i åratal. Jag fick förbön.” Ser ni?

Vad är det? – Ordet i den församlingen, den gruppen av troende, har skapat den atmosfären.

36-2 Hur kan Ordet i Dess enkelhet, men samtidigt i Dess fullkomlighet, någonsin kunna växa på en plats där kunskapen överskuggar Det och man säger: ”Det kan inte vara så. Det kan det inte.” Så där kunskapen från ett seminarium blir förkunnat, där dör barnen. Förstår ni?

Där tro predikas ut från Ordet, där lever barnen. Amen! Det är skillnaden, helt enkelt, Liv och död. Samma sak hände i Edens Lustgård. Det var exakt det som hände i de två atmosfärerna där. När Eva gick ut ur den rätta, och över till den felaktiga, då dog hon. Ser ni? Det kommer att ske så varje gång. Så de kan inte stå kvar. Om din kyrka har den sortens atmosfär, o, barn, om du vill leva, då måste du tro Ordet.

36-3 Nu kommer det något som sticker lite här och jag menar det inte på något hårt sätt. Jag bara … Detta är undervisning. När man kommer till dessa ställen måste man sticka och bränna lite. Förstår ni? Vänta nu. Det är precis som när man brännmärker en kalv. Jag brukade tycka väldigt illa om att göra det – att brännmärka en kalv. Det stackars, lilla djuret, vi brukade springa ut dit … jag vet inte om någon av er har fångat en kalv med rep och bundit den. Man binder dem, förstår ni. Och det stackars lilla djuret, man springer dit och tar det här glödheta brännjärnet och trycker till på den. Å, broder, det såg hemskt ut! När den kom upp på benen, då blev det liv. Den bara sprang och sparkade, och skrek och råmade och gick på. Men jag skall säga er att från den stunden visste de vem den tillhörde. Det är riktigt. De visste vilken betesmark den hörde till. Det går inte att skoja om sedan. Så låt oss brännmärka. Ser ni det? Låt oss brännmärka. Ja, du. Många av er har läst eller sjungit ”En cowboys funderingar.” När de till sist fick tag på en bortsprungen årsgammal kalv, när de hade samlat ihop boskapen, då gjorde de bara soppa på honom, för den hade inte något brännmärke alls på sig. Resten går då till sina egna betesmarker, och basen för hopsamlandet känner sin egen boskap. Det smärtar att bli brännmärkt.

37-2 Se här! Satan kunde vetenskapligt bevisa genom visdom ( nu skall jag i några minuter här spela en läkares roll.) Satan kunde vetenskapligt bevisa genom sin visdom att den grogrund som han tänkte ge den mänskliga rasen att växa i, hade vitaminer. Helt säkert. Han kunde vetenskapligt bevisa det. De kan vetenskapligt bevisa nästan allt de vill. Ser ni? Helt säkert.

37-3 Den hade vitamin P, ”popularitet,” och vitamin N, ”nöje.”  De finns inne i den, de finns i hans visdoms gro-grund, (säkert, säkert) all den världsliga njutningen, alla biograf-filmer, danstillställningar, alla … ”Det kan ni bara göra, det skadar inte…” Säkert. Ser ni det? Popularitet. ”Ni har ju den största kyrkan i stan.” Ja. Den hade vitamin F, som han refererade till som ”sunt förnuft.” Att det är förnuftigt. Den hade vitamin R, som betyder: ”resonerande.” Ja, han kunde resonera. Men ni ser, det fungerar inte. Den hade vitamin S i den, som betyder ”skönhet.” Satan är en skönhet. Synd är skönhet, och när det börjar bli mer och mer av synden, desto skönare blir den. Så mycket bättre hus vi har idag, än de gamla timmerhusen? Så mycket vackrare de är. Hur mycket vackrare är våra kvinnor idag, än de brukade vara? Förstår ni? Hur mycket skönare är inte Florida nu, än då Gud skapade det? Det har fått skönhet. Hur många känner till att Satan har med skönhet att göra, och att han önskade sig skönhet, och att han försökte skapa ett skönare rike och så vidare? Ja visst, vi känner till det. Satan har med skönhet att göra.

38-1 Lägg nu märke till detta! Han hade vitamin R … som är ”resonerande,” vitamin S … som är ”skönhet,” vitamin M … som betyder att vara ”modern.”  ”Å, du vill väl vara modern.”

Bara ta hans visdom och förvissa dig om att du inte tror på den där smörjan. Annars kommer den att växa rakt in i dig. Den där vitaminen kommer att skjuta upp precis där du befinner dig. Någon person reser sig upp och ger dig något av sin kunskap. ( De säger ): ”Se nu här, vänner, hur skulle det se ut,  om vi här i denna stora, underbara katedral skulle ha en massa skrik och rop och tungotal, och folk som springer fram och tillbaka över golvet med fradga runt munnen som galna hundar? Vad tror ni att borgmästaren i staden skulle säga, och diakon-rådet, om vi tillät något sådant att komma in här?” Ja, den är helt säkert modern.

”Tror ni att vårt folk skulle stå där på gatan med en tamburin i handen och … Hur skulle det se ut om våra systrar skulle komma med stort, långt hår som hängde ner, och de andra kvinnorna som gick i stan skulle säga: ’Titta där, titta där, o, ordföranden i den här kyrkan (vem det nu är, du vet )… Hon ser ut som en gammal modell, gör hon inte? Hennes reservhjul börjar bli platt där bak i nacken.’” Ni vet, något i den stilen.

38-3 ”Ni vill vara moderna.” Ser ni? Det är djävulens visdom. Det är sådant som växer upp. Det är vitaminerna som är i gro-grunden, som kommer ut i den produkt som växer upp. Bara fortsätt, du moderna Jesabel. Säkert. Moderna, som kvinnorna av idag. Helt säkert. O, moderna! ”Ja, de mest moderna människorna i stan kommer till vår kyrka, ”( säger de.)

Javisst. Varför det? Därför att de växer upp av denna moderna vitamin, resonemangs-vitamin. Det är klart, det är det de växer upp i. Ser ni? Det är vad det är, resonemang. Men så snart du börjar växa upp i sådant, då är du död för Ordet. Du måste först förneka Ordet, innan du kan bli sådan. Ser ni? Det enda sättet för dig att vara en syndare på, är att du förnekar Guds Ord. Vad är synd? Otro. Tvivel på vad för något? Guds Ord. Du måste förneka Ordet först.

38-5 Nu har jag ytterligare omkring tio vitaminer nerskrivna här, men här är en vitamin som han försummade att tala om för dem. Han hade vitamin D där i. Det är den största vitaminen där: resultatet … döden. Ser ni?

Det är den vackraste gruppen välklädda människor, den mest moderna som finns, den vackraste kyrkan, den största organisationen. (Ser ni?) Den mest moderna som fanns, den vackraste som fanns, det mest förnuftiga som kunde sägas: ”Varför skulle inte … Om Gud gjorde oss till Sin skapelse, varför skulle Han döma dessa kvinnor för att de vill se så bra ut som möjligt och ha kort hår? Varför skulle Han fördöma lite make up?”

Ja, Han hade en i Bibeln som använde det, och Han gav henne till föda åt hundarna. Så tänk på det. Ser ni? Det är exakt så.

39-2 ”Ja, men varför skulle Gud … Ja, men, Han förväntar sig väl inte att vi ska leva efter den där Bibeln?” Det gör Han helt säkert. Han sa till Eva att hon skulle leva … Och Jesus sa att människan lever av varje Ord, varje Ord som utgår av Guds mun. Vem sa det? Jesus. Är det riktigt? Han sa: ”Om någon säger något annat, då är han en lögnare.” Men Hans Ord är sant. Himmel och jord skall förgå, men Mina Ord skall aldrig förgå.” Där har ni det: Så vitamin M ligger i hans formel: Modern. Det är riktigt.

39-5 Men Bibelns Ordsäd kan inte växa i sådan jord. Hur skulle en person kunna gå in i en av dessa moderna kyrkor, och Guds Ande skulle komma över dem och de skulle vilja ropa: ”Pris ske Gud! Halleluja” – Vet ni vad? Ni skulle kunna få predikanten att svälja ner sin predikan! Jag ska säga er, jag kan bara se honom säga: ”Ahemm!” Och alla dessa tranor där sträcker på halsarna ni vet, och ser sig omkring för att se: ”Vem sa det?” Några minuter senare säger predikanten kanske:

”Jesus Kristus, Guds Son …”

”Pris ske Gud, det är riktigt!”

39-9 ”Ahemmm! Vill någon av diakonerna …”  Du är vid dörren efter några minuter – de kastar ut dig helt enkelt. Ser ni? Ordet kan inte växa där, Det kan bara inte göra det, nej då. Det kan bara inte göra det. Ser ni? Det kan helt enkelt inte. Ser ni? Och så kommer han och sprutar sitt gift ovanpå alltihop för att försöka döda livsgrodden i dig. ”Det finns en grupp människor i landet idag som tror att Gud helbrägdagör. Ja men vi känner naturligtvis till att förnuftet visar oss att Gud gav oss läkare till att helbrägdagöra.”

Fråga en god, förnuftig läkare om han är en helbrägdagörare. Han kommer att säga till dig:

”Nej. Jag kan dra ut en tand, men jag kan inte helbrägdagöra hålet som den kom ut ur.”

Det är riktigt. Jag kan lägga rätt en arm, men jag kan inte helbrägdagöra den.”

Det stämmer. Gud är en Helbrägdagörare. Ser ni? Så hur kan något alls gro i en sådan smörja som detta? Hur kan Ordets Säd någon gång växa upp i något sådant? Den gör det bara inte. Den kan inte gro i en sådan atmosfär. Den gör det helt säkert inte.

40-3 Men tro växer bara i en enda vitamin. Den har bara en vitamin. Den behöver inte någon blandning alls. Tron växer i en Vitamin, och det är Ordet. Det är det enda som tron kan växa i, … det är i Ordet. Och det enda sättet den kan växa på, är på grund av att den tror Ordet, och den måste ta hela Ordet och tro att Det är Sanningen. Och trons Vitamin stavas med ett litet ord som har tre bokstäver: L-i-v – L i v ! Den har Vitamin L, det har tron. Tron har vitamin L.

40-4 Visdom har vitaminerna N, R, ( nöje och vitamin resonerande ) och alla dessa andra vitaminer. Kunskapen har allt detta. Ser ni? Visdom har allt detta och resonerar över dem. Men tron har bara en sak: Liv !  Det är det enda som förblir. Ditt Ord är Liv. Ditt Ord är Sanning. Han är Ordet, Vägen, Sanningen och Livet.

Bara tron håller sig kvar precis där, det är det hela. Den tar inte emot visdom. Livet genom den Helige Ande, Evigt Liv, där är det som tron växer. Ordet ZOE, Guds Eget Liv. Det är den enda plats, där tron kan arbeta, det är när tron hör Ordet och tror att det är Guds Ord. Då växer den i detta ZOE och producerar det som Ordet sa.

40-6 Hur skapade Gud världen? Tror ni att världen var i Guds tankar?  Det var den helt säkert. Den måste vara det.

”Hur skapade Han den?” Han sa bara … ”Varifrån skulle Han få sakerna?” Hur skulle du någonsin kunna resonera med Gud? Genom att exempelvis säga: ”Gud, varifrån fick Du materialen att göra klippor av? Var fick Du … ?”

”Det kom från gaser.”

”Var fick Du gaserna ifrån, Herre?” Ser ni?  ”Hur gjorde Du vatten? Vad är formeln? ”

”H2O.”

”Var fick Du väte och syre från?”

Ser ni? Så är det. Ser ni det? Det är inte ens begripligt.

Vad sade Gud? Det var i Hans tankar. Och Hans tankar är Hans Ord, innan Det blev uttryckt. När så Hans tankar sa: ”Låt det bli” … då var det där. Så är det. Det är där tron ligger.

41-2 Hebr.11 säger att världen blev skapad genom tro.  Världen blev gjord genom tro. Gud skapade världen av det som inte syns. Genom tro talade Gud så att världen blev till, därför att det var ett avsiktligt Ord. Men så snart Han sa det, blev det Liv. Nu kan du säga: ”Jag tror det, broder Branham.” I ditt hjärta kan du tro det, uttryck det då: ”Jag tror det,” och förändra aldrig mer på det alls. Håll fast vid det. Se vad som kommer att växa upp ur det. Det kommer att producera Ordet, därför att det är tro. Ser ni? Visdom leder dig bort, tron leder dig till Det.

41-4 Ser ni detta? Detta skär bort varje människogjord trosbekännelse, det skär bort varje skola för människogjord teologisk lärdom, det slår ut dem direkt. Där är de, professorer med sina doktorsgrader i teologi, filosofi, juridik, och alla dessa män som måste gå i skola och lära sig psykologi och allt detta andra. Hur han ska presentera sig själv med psykologi och vilka sorters kläder man skall bära och hur han måste säga: ”Amen,” precis så och, o, detta nonsens! Det är bara en sak han utelämnar … att vara ledd av den Helige Ande. Guds söner är ledda genom den Helige Ande, inte genom visdom från seminariet, utan Guds Ande leder Guds söner och döttrar. Det är visst och sant. Amen!

41-5 Det utestänger varje trosbekännelse, varje lärdomsanstalt, varje människogjord teologi. Det är inte underligt att de inte kan tro. Det finns ingenting där som den kan växa av. Ser ni? De har Vitamin R, ”resonemang,” som det är meningen att vi ska kasta ifrån oss. Vitamin ”popularitet” Vitamin ”nöje”: Vi måste ha lite skoj …

”Viken sorts skoj?”  ”Å, gå ut ibland och bli lite full, du vet, ha lite skoj. Det gör inte något.”

Du vet, sådana små saker, det är den vitaminen alltihop. Ser ni? Hur kan en sådan vitamin någonsin ge växt till Ordet, som förnekar en sådan vitamin? Hur skulle det kunna ske? Ser ni? Ordet förnekar detta. Om du älskar världen eller de ting som är i världen, då är Guds kärlek inte i dig, säger Bibeln. Ser ni? Så hur skulle Guds Ord kunna växa med sådana vitaminer?

42-1 Det behövs en speciell vitamin i jorden för att kornet  ska kunna produceras. Det måste vara i den rätta sortens jord. Vi kommer fram till det om en stund. Det måste vara den rätta sortens jord, annars kommer den inte att ge växt till kornet. Om man tar vissa sorters jordmån, så är det vissa saker som inte kan växa där och andra som kan göra det. Sandjord med olika slags vitaminer och så vidare får vissa saker att växa. Om något inte växer upp, ja, då har det inte den rätta jordmånen och kan helt enkelt inte växa upp … det är det hela. Men ogräs växer nästan var som helst, i vilken jordmån som helst. Stämmer det?

Gammalt samfunds-ogräs kan växa överallt. Men jag säger dig, broder, att om du vill producera Livets frukter, då måste det komma av Ordet. Det är riktigt, riktigt. Helt säkert! Bra. Jag hoppas att jag inte håller er kvar alltför  länge den här förmiddagen.

42-4 Det är inte underligt. att de inte kan tro, de har inte något att leva i. Jesus talade om dem i Matteus 13:1 Låt oss slå upp där och se vad Jesus sa om det som vi talar om. Matteus, 13:e kapitlet och i den 1:a versen.

1 Samma dag gick Jesus hemifrån och satte sig vid sjön.

2 Då samlades det så mycket folk hos honom att han steg i en båt och satt i den, medan allt folket stod på stranden.

3 Och han talade till dem i många liknelser. Han sade:

”En såningsman gick ut för att så.

4 Och när han sådde, föll en del vid vägen, och fåglarna kom och åt upp det.

5 Och en del föll på stenig mark, där det inte hade mycket jord. Det sköt genast upp, eftersom det inte hade djup jord.

6 Men när solen steg, förbrändes det och vissnade bort, därför att det inte hade någon rot.

7 En del föll bland tistlar, och tistlarna växte upp och förkvävde det.

8 Men en del föll i god jord och bar frukt, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt.

9 Hör, du som har öron!”

( Inte visdom, men öron. ”Ser ni? Bra. Att höra.)

43-1 Ja. Lägg märke till detta. Han sa att något gick ut. När Säden blev utsänd, när Ordet blev förkunnat, då föll något vid vägen, precis som vatten på ryggen på en gås, det rinner bara av. Något föll på stengrund, stenigt. Det hade bara ett tunt lager jord, som hade blåst upp där. Det kom snart upp, men det hade inte några rötter, det fanns inte någonstans att få fäste för rötterna ( Nu kommer jag att ge några illustrationer här, och jag hoppas att jag inte sårar någons känslor. Ser ni?)

Det var den katolska kyrkan. De sa att den var byggd på en klippa. Jag vill hålla med dem. Jag vill verkligen hålla med dem. Det är riktigt. Det stämmer. Ingen jord alls under den, ingen jord för den att växa i. Varför det? De kunde inte producera en Bibel-vitamin, för de tror inte ens på Den. Deras lära är dogmer, (det är riktigt) romersk dogm, Ordet är inte i det alls. Ser ni?

43-3 Det föll på stengrund; det var super-visdom. Å, broder, jag säger dig, de hade det på ett supersätt. De presenterade det på ett psykologiskt sätt, med stora, väldiga byggnader, fint klädda, de såg ut som heliga prästgudar, och allt möjligt. Hur många har hört vittnesbördet från den nunnan som just kom ut? Har ni det här? Jag vill gärna att det spelas upp här någon onsdags kväll här i kyrkan; och varje person här skulle ha det vittnesbördet.

43-4 En av dem följde mig en längre tid. Jag reste själv ner till Mexiko och såg dessa kalk-gruvor där barnen – som nunnorna hade med prästerna – blev brända i dessa kalkgruvor och sådana saker. Det var det som fick kommunismen att växa fram i Mexiko. De bröt sönder den röran. Frukta aldrig kommunismen. Gud använder kommunismen. Jag tror inte på det, det är från djävulen, men Gud tar djävulen och använder honom på samma sätt som Han gjorde, då Nebukadnessar kom och intog Israel. Ser ni? Lägg märke till det och se om inte Bibeln bevisar det. Endera dagen kommer vi att gå in i det. Gud reste upp den för att hämnas på den gamla skökan för Guds barn. Det är exakt vad Bibeln sa; Den säger att de skall bränna henne med eld och att hon kommer till sitt domslut. Detta är exakt det som också kommer att ske med henne. Där är hon. Det är detta som föll på stengrund, som hade så lite jord att det inte kunde gro, det dog. Så detta var super-visdom.

44-1 Något föll i protestantisk jord. Men efter en tid blev det förkvävt av de stora  samfundens stora visdom, som förkvävde Anden.

”Miraklernas tid är förbi.”   ”Doktor Den-och-den har sagt det-och-det.” Ser ni? ”Det finns inte något sådant.” Så fullständigt.

Vad var det som blev helt förkvävt? Det var Anden som förkvävdes av visdomen. Ser ni? Den Helige Ande föll i Martin Luthers dagar. Den Helige Ande föll i John Wesleys dagar. Den Helige Ande föll i den tidiga pingstförsamlingens dagar, men vad har samfunden gjort? De förkvävde Den genom sin visdom. Vad var det den förkvävde? Säden. Vad är Säden? Ordet.

”Det betyder inte det, Det betyder så här på det stället.”  Förstår ni? Antingen så får de tag i det, eller också får de det inte.

44-3 Många män bland predikanterna, med ett ärligt hjärta, har jag mött och suttit ner och talat med dem, även om dopet, och många ämnen. Jag har bett var och en av dem att komma och samtala om det. De sa: ”Broder Branham, om vi skulle gör det, då skulle vår församling köra ut oss.” Jag sa: ”Vad betyder mest för er: Guds Ord, eller er församling?” Ni kommer aldrig att komma vidare i detta samfunds-damm. Ser ni? Förstår ni? Bra. Om de förnekar Ordet, då är det fel. Ser ni? Då visar det sig att det är människogjord visdom.

44-5 Nu har protestanterna blivit kvävda. Anden blev helt förkvävd hos dem, när de började ta emot visdom  i stället för tro på Ordet – visdom i organisationen, organisations-visdom istället för tron på Ordet. ( Alla som förstår det, säg: ”Amen.” Församlingen svarar: ”Amen.” – Utg.) Tro på det som en grupp män, metodister, baptister, presbyterianer, pingstvänner, evangelikaler och allihop har tillsammans … Snart kommer de att forma ett kyrkornas förbund, som kommer att bli vilddjurets bild. Detta kommer att ha samma makt i denna nation. ( Uppenbarelseboken 13:11) som de hade där borta och kommer att åstadkomma en förföljelse av de heliga, på samma sätt som de gjorde i begynnelsen i den romerska kyrkan. Ser ni det? Det är dit det är på väg precis nu. Och det är därför Ordet nu blivit sått överallt: Håll er borta från det! Kom ut ifrån det! Ser ni det?

45-1 Visdomen förkvävde det. Deras egen visdom förkvävde den Helige Ande bort ifrån dem. Låt mig bevisa det för er ifrån Bibeln i Upp. kap. 3, där vi just gått igenom församlingstiderna. Jesus hade blivit utestängd från Sin Församling och var på utsidan och knackade på dörren för att försöka komma tillbaka in. Det är exakt som det står här: ”Jag står för dörren och klappar. Om någon törstar, skall Jag komma, om han bara vill släppa in Mig.” Men ingen öppnade dörren. Ser ni det?  De hade stängt Honom ute. Vad var det?

45-2 Säden föll på dem. (Ser ni?) Men något föll i förföljelsens dal, en del säd föll i förföljelsens dal. Nu är det så att det är i dalen du finner vattnet, den bästa jorden. Om du tar någon som blivit nerslagen, tills all teologi har slagits ut ur honom, när han har blivit utskrattad, och man har gjort narr av honom, han har gått igenom kvarnarna och allt har slipats av honom, och metallen är färdig att bearbetas, då kommer du att märka att det finns någon fuktighet där omkring. Det är riktigt.

45-3 I dalen, där är den man som har slängts iväg ner i dalen, som har blivit utkastad från sin organisation, han är ”nere på soptippen,” ( som de kallar det ). Ser ni? Inte på ”soptippen,” men i dalen, som vi kallar det, nere i dalen. Ni vet, det är där liljan växer också, ( Ni vet att det är riktigt.) i dalen. Bra. Något föll i förföljelsens dal, hårda prövningar. En del säd föll där, förföljelsens dal, hårda prövningar, att bli kallad för allt möjligt, på samma sätt som Liljan blev kallad Beelsebul. Man gjorde narr av Honom. Men i den här dalen finns det vatten- bäckar.

45-5 Det står i Psalt. 1. ”Salig är den … ”  Låt mig bara läsa det. Låt mig visa vad som finns i den här dalen. Jag trodde inte jag hade tid, men vi ska bara ta oss tid att läsa det, att ha det här. Vi ska läsa det och se på den här mannen här, var han är planterad. Om han är planterad på en dammig ökenklippa, där det knappt finns jord alls, eller om han är planterad i dalen… Bra.

Salig är den som inte följer de ogudaktigas råd … ( Visdom. Amen, amen, amen, amen!) och inte går på syndares väg eller sitter bland bespottare 2utan har sin glädje i Herrens undervisning… ( Ordet ) … och begrundar hans Ord…

( Ordet )… dag och natt. Han är som ett träd, planterat vid vattenbäckar…

( Vattenbäckar, vad är det? De nio andliga gåvorna, bäckar som kommer från ett vatten, en Ande, ett vatten, men det kommer från nio olika rikedomar. Vattenbäckar, ser ni, vattenbäckar)…

vilket bär sin frukt i rätt tid… (Andens frukt.) …och vars blad inte vissnar. Allt vad han gör lyckas väl.

46-1 Ser ni? Något föll ned i den där dalen, där dessa vattenbäckar fanns och förde med sig … Lade ni märke till detta … jag vill få tag i något annat. Hur gick det till? Det föll ner vid bäcken. Det var inte omplanterat. Det står inte: Han skall vara som ett träd som är omplanterat, ( omplanterat från ett ställe till ett annat,) Han var planterad. Vadå? Förutbestämt. Innan jordens grundval blev lagd, placerade Guds tanke honom där. Ser ni?

Det stack inte bara upp, det var inte på måfå, utan planterad, förutbestämd. Vadå? Vid vattenbäckar. O, hans rot skall inte vissna. O, Halleluja! ”Om han än dör, skall Jag resa upp honom igen på den yttersta dagen.” Så är det. Han var förutbestämd att vara där, inte bara av en slump.

Han var förutbestämd att få tag i detta Ord, när Det blev sått. Han kommer att vara där. Han är planterad, han har inte bara fastnat där, utan är verkligen planterad. Det är riktigt. Det är stor skillnad på att bara sticka ner en pinne i jorden och att plantera något. Det är annorlunda.

46-2 Säden blev sådd. Den fann sina egna rot-hål. När så vattnet började komma och Livet kom fram, Anden, då började Den säga ( du säger …) ”Det finns nio andliga gåvor …”

Den säger: ”Amen!”

”Jesus är den samme igår, idag och till evig tid …”

”Amen!”

”Han helbrägdagör fortfarande som Han alltid har gjort …”

”Amen, amen, amen!” Ser ni?

Han är planterad vid bäckar, bäckar som kommer från alla kanter, vattenbäckar. Inte underligt att han inte kan vissna. Inte underligt, för han är planterad. Något av säden föll där. Han kan inte dö, de är mitt i Livets ström, som hela tiden producerar. Det stämmer. Den drar Livet direkt ut ur bäckarna, Nya Testamentet och Gamla Testamentet. Amen! Han får föda hela tiden. O, broder!

Vill du älska Honom? Amen!

Vill du prisa Honom? Amen!

Vill du tillbedja Honom? Amen, amen, amen!

47-1 Ja, du. Ja, du! O, jag, älskar detta, gör inte ni det också? Ja, Frambringar Hans frukt i rätt tid. (1:a Mos. 1:11 )… bär fram Hans frukter. Vilka frukter? Frukt av vad? Hans frukter. Vilka frukter? Hans egna frukter. Vilken frukt är det? Bibeln. Ser ni? De är alla här, dessa frukter: Kärlek, det finns här i Bibeln; glädje, det är här i Bibeln. Kraft, den Helige Ande, allt detta är här, Gudomlig helbrägdagörelse, Guds löften. Det är frukterna. Här är Det; och om han är planterad in i Detta, om Detta är placerat i den rätta jorden, i tro, vad gör tron då? Då får tron Det att gro. Amen! Den får det att skjuta i höjden. Ser ni det? Så är det; den får det att resa sig. Helt säkert. Han skall vara lik ett träd, planterat vid vattenbäckar, som ger Sin frukt i rätt tid. Vilken sorts frukt kommer det att ge? I Joh. 14:12 står det att Jesus sa: Den som tror på Mig skall utföra de gärningar som Jag gör, Varför det? Därför att samma Ord är i honom. Han var Ordet. Stämmer det? Om ni förblir i Mig, och Mina ord förblir i er, så bed om vad ni vill, och ni skall få det. (Joh. 15:7)

47-3 Jag hade ett samtal med broder Evans, där borta. För inte så länge sedan kom han hit upp, ( han kör så långt, ) och då hade han förlorat bilen. Han hade satt den ifrån sig vid Miller och lät tändningsnyckeln vara kvar i. Så kom det någon och stal bilen. Han hade alla sina saker i den. Han kom ( tillsammans med broder Fred och broder Tom och några ) till mitt hus. Ja, han såg ut som en liten pojke, som någon hade tagit karamellerna ifrån, han var helt utslagen, förstår ni. Han sa: ”Jag vet bara inte vad jag skall göra.” Jag sa: ”Nå … ”

Hur var det? Här kom de. Vad var det första? Till Ordet, fråga Fadern. Om ni förblir i mig, och mina ord förblir i er, så bed om vad ni vill …  Vadå? Stå fast vid Ordet, bara stå fast vid Ordet.

47-6 Jag sa: ”Låt oss be.” Vi gick ner på knä och började bedja, och medan vi bad, sade jag: ”Fader, jag kommer till Dig i Herren Jesu Namn. Här är en broder som bara arbetar några dagar i veckan, ( hans händer är alldeles såriga av att ha reparerat krockskadade bilar och sådant ) för att tjäna så pass att han kan köra över tvåhundra mil  varje söndag för att komma på möte. Han har flera barn att försörja. Det kostar honom omkring femtio eller sjuttiofem dollar i veckan att göra en sådan resa, bara för att komma till kyrkan. ( Ser ni det? Det är riktigt!) Han kom hit för att höra Ordet, som vi försöker anstränga oss att strida för. Nu har någon ond människa stulit hans bil.” Vad var det? Jag sa: ”Nu Herre, ber jag Dig, ge honom hans bil tillbaka i Jesu Kristi Namn.”

48-1 Vad var det jag gjorde? Jag la det här Ordet, detta Löfte, framför Gud, förseglade Det med Jesu Namn, och sände ut Ordet. Det gick direkt ut på vägen, fann platsen där det började, som en jakthund som följer i en hares spår. Ser ni? Och där kom han körande nerför vägen, så det skrek om det. Han kom halvvägs till Bowling Green, Kentucky. Vad var det som bröt fram? Ordet fann honom. Så flög en syn tillbaka: Jag såg en man, med en gul skjorta på sig, körande, en ung man, som hade varit en kristen en gång. Ordet träffade honom: ”Du gör fel.” Ordet fick tag i honom. Han sände Sitt Ord (ser ni) och fångade in honom: ”Du kommer en dag att bli tagen för detta, och lagen kommer att få fast dig, för att du gör detta. Vänd om och ta bilen tillbaka igen.”

48-3 Ordet fick tag i honom. Han hade en gång varit en kristen. Jag såg honom komma tillbaka med bilen hit och sätta den ifrån sig vid sidan av gatan. Jag sa: ”Nu, bröder, bara åk till en viss gata här, så kommer ni att finna bilen. Vänta bara en stund, tills han har satt tillbaka den. Hur var det, hade du full bensintank?”  ”Ja,” sa han. Jag sa: ”Det kommer inte att bli några bekymmer, bara det att tanken är halvfull, därför att det behövs omkring en halv tank för honom att köra halvvägs till Bowling Green och tillbaka igen, som är omkring 160 kilometer.”

När han fann bilen, var det exakt så den stod där. Vad var det? Ordet gick ut och tog tag i honom.

48-5 Inte så långt därefter, var det en man som köpte en bil av honom… han försvann utan att betala. Ser ni? Han sa: ”Broder Branham, jag … ” Jag tänkte: ”Stackars man.” ( Mannen var skyldig honom 400 dollar.) Jag sa: ”Jag skall be.” Jag sände iväg Ordet. Ordet gick ut och kom in i hans spår, och fann honom. Vi gick dit för att finna mannen, men han hade aldrig varit en kristen. Ser ni? Han bara skrattade …  De hade frågat honom en gång om att gå till kyrkan, och då hade han svarat: ”Ja, jag kunde ju se mig om efter vackra  blondiner, medan pastorn predikar.”  Så, ni ser, det var djävulen. Ser ni?

49-2 Ordet kunde inte stoppa honom. Men vad gjorde Ordet då? Det höll ett öga på honom. Broder Welch bara höll fast och sa: ”Det kommer att ordna sig, det ordnar sig.” Ordet gick efter honom. (Ser ni?) Om ni förblir i  mig, och mina ord förblir i er, så, bed om vad ni vill. Ordet gick efter honom. Så hände det att en av hans pojkar körde på vägen, och där var det. Han såg en man som satt i bilen, han tog numret och åkte till broder Wood. De ringde för att komma på var mannen bodde. Det var i Bowling Green. Gud i Himmelen vet att jag aldrig hade hört något om det, och inte kände till något om det.

49-4 Förra söndagen, ( det var för en vecka sedan,) på eftermiddagen när vi var färdiga med predikan här, gick jag upp och bytte kläder, och gjorde mig i ordning för att resa till Florida … eller, till broder Welch för att ha ett möte där nästa kväll. När jag gick in i bilen, såg jag den mannen… (i en syn – övers. anm.). Och jag sa: ”Broder Welch …” ( Jag kunde inte säga honom något ännu, för han måste själv sätta sig i rörelse, på samma sätt som Meda som måste fatta sitt beslut själv. Ser ni? ) Jag sa: ”Vi ska köra genom Bowling Green.” Han svarade: ”Det är omkring femtio kilometer utanför vår rutt.” Vi fortsatte på vägen, och jag tänkte: ”O, han kommer nog att få tag i det, (ser ni?) han kommer att få tag i det. Han är bara tvungen att få tag i det.” Vi fortsatte, syster Evans och jag, och efter en stund sa han: ”Vet du vad, broder Branham, har jag varit så tjockskallig. Du nämnde Bowling Green för en stund sedan.”

”Ja.”

Han sa: ”Du vet den där mannen som försvann utan att betala?”

”Ja.”

Han sa: ”Han är i Bowling Green, och nu har jag just tänkt på det… Jag har något här som jag skall ordna med, jag skall ta reda på var han bor, och göra något åt det. Jag sa: ”Vad ska du göra? Ska du åka ner dit och få dina pengar?”

Nu ser ni, han var tvungen att göra något själv. Ser ni? Han hade något att göra. Jag kunde inte säga det till honom. Om jag gjorde det, skulle synen ha blivit avbruten precis där. Ser ni?

50-4 Ser ni? Precis som … Varför stod Jesus där och sa till Maria och Marta: ”Ta bort stenen?” Ja, Han var Gud, Han kunde ha sagt: ”Sten, försvinn,” och då skulle den inte mer ha varit där. Men hon måste göra något själv. Varför stod Han där och såg på skörden? ( Tror ni att Han var skördens Herre?) Han sa till Sina lärjungar: ”Bed därför skördens Herre att Han sänder ut arbetare till Sin skörd.” Med andra ord: ”Bed Mig om att göra det som Jag kommer att göra”

50-6 Ser ni? Vi är nära vänner. Detta är en församling. Vi har något vi själva måste göra. Ni har något ni ska göra. Här är Evangeliet. Jag känner till det, men om man bara sitter här och inte predikar det, vilken nytta kommer Det att göra då? Man måste göra något själv, man måste göra en ansträngning. Du säger: ”Ja, jag tror att Gud kan helbrägdagöra, men jag vet bara inte …”

Stå upp och låt Ordet bli ditt Ord. Tro Det. Resonera inte om Det, bara tro Det.

Jag sa: ”Ja…” (Jag visste att om han inte gick, skulle han förlora pengarna.) Jag sa: ”Om jag var i ditt ställe, då skulle jag med en gång gå och få mina pengar.” Det gjorde han. När han fick upp mannen ur sängen visade det sig att han hade lite pengar. Han ringde till sin granne och fick resten och betalade av det. Vad var det? Det var Ordet. Ser ni? Om Det kan finna en plats, då kan Det förändra på saker och ting.

50-8 Det är samma sak med Gudomlig helbrägdagörelse. Hur skulle det varit om broder Welch hade sagt: ”Jag tror inte jag reser dit, jag tror jag tar en annan väg” ? Hur skulle det varit om han hade sagt: ”Jag tänker inte resa dit. Den där bilen är nog inte … ” Ser ni? Då skulle det inte ha hänt. Men man måste tro. Man måste tro det. Och när det så faller i en atmosfär av tro, då måste det producera det. Det bara måste göra det. O!

51-1 Har ni någon gång tänkt på vad som sker,  när någon har blivit uppväckt från de döda, vad som sker då? Har ni någon gång tänkt på den gången, när den lille pojken i Finland blev uppväckt från de döda? Hans ande hade lämnat honom. Ordet måste fara genom rymden där borta och fånga upp den lilla själen och föra den tillbaka igen. Ser ni det? Hur kan Det göra det? Det är Ordet: Helbrägdagör de sjuka, uppväck de döda. Ser ni?  Hur kommer Han att göra det? Det måste ske genom ett Ord som är vattnat.

Han hade visat synen, och det måste ske. Där låg pojken, där var allt precis så som Han hade sagt det två år i förväg; och där var det. Det är orsaken till att jag kunde tala om den här björnen som kom nerför kullen, hur det var. Det måste ske, det måste vara så. Ser ni det?

51-2 Vad var det som utförde det? Ett ord. Jag sa: ”Himmelske Fader, i hemlandet sa Du till mig för omkring två år sedan, att denne lille pojke skulle stå upp från de döda. Därför, på Ditt Ords grund, Ditt löfte … För det första: Ordet har sagt att dessa tecken skall följa den som tror. Du sände ut dina lärjungar och sa till dem att helbrägdagöra de sjuka, uppväcka döda, och kasta ut onda andar. Så visade Du mig genom en syn i hemlandet att denne lille pojke skulle vända tillbaka till livet igen. Därför: Död, du kan inte hålla kvar honom längre. Jag har Herrens Ord.” Det var inte jag, jag är inte Ordet, men Han är Ordet. Ser ni? Om jag var Ordet…

51-3 Bara en enda Person kunde vara Ordet, det var Jesus. Han var Guds talade Ord genom en jungfru-födelse. Jag är en förvrängning. Ser ni? Jag är resultatet av en förening mellan min far och mor. Detta måste dö, det är jag, (ser ni?) det är kroppen som måste dö. Det var inte så med Jesus, Han var Ordet. Han var jungfru-född. Broder, det var ingen kvinna, man eller något annat, som hade något med Honom att göra. Kvinnan var kuvösen (det är riktigt) och Han fick näring genom hennes bröst o.s.v. Det har nog varit sant om detta, men låt mig säga er: Han var Gud, det är vad Han var. Det var inte något sex med i detta alls. Han måste vara utanför sex för att bringa fram Liv genom detta Blod … som vi skall komma fram till om några minuter.

51-4 Och se här: Han var Ordet, profeterna var inte Ordet, men Herrens Ord kom till profeterna. De var inte Ordet, men Ordet kom till dem. Och det är så det händer med oss idag. När Ordet för denne lille pojken kom, vad var det?  En syn. Vad var det när det gällde björnen? Vad var det med allt det andra? Alltsammans genom en syn. Det var Herrens Ord som kom. Och vad åstadkommer det? Det håller fast där. Det måste dock först bli uttalat. ”Död, ge honom tillbaka!  I Jesu Kristi Namn sänder jag ut detta Ord.”  Det fångar upp, precis

som Det fångade upp pojken som åkte där borta, när han var på väg till Bowling Green, med den där stulna bilen. Här grep Ordet in här och fångar upp igen. Vad gör det? Det fångar upp  den lille anden, för den tillbaka och ger den till kroppen igen, precis som Ordet sa att det skulle ske. Så är det. Vad är det som åstadkommer det? … Tro, inte kunskap.

52-2 Någon säger: ”Låt oss nu se: Luften består av det-och-det. Det finns så-och-så mycket syre, så-och-så mycket gas, så-och-så mycket kosmiskt ljus. Det kan jag räkna ut, och kanske kan jag …”

Du kastar bara bort tid. Det är inte visdom, men tro! Visdomen kommer att säga dig att det kan inte ske. Tron bevisar att det har skett. Ser ni? Det är riktigt. Det visar att Han är den samme igår, idag och till evig tid. All right. (Låt oss skynda på nu.)

52-3 Angående att bringa fram frukter efter sitt slag, säger Joh. 14: ”Den som tror på Mig, ska göra de gärningar (de tecken ) som Jag gör.  Du säger: ”Är detta de tecken som Han gör?”

Han gick in i ett hus där en ung flicka, en predikants enda dotter, låg död, kall och blek. Hon hade antagligen varit död några timmar, innan Han kom dit. De hade lagt henne på en liten bänk och skulle ta henne och balsamera henne. Jesus gick rätt in i rummet, där hon låg sådär. De sörjde och grät, men Han sände ut allesammans och sa: ”Gå ut härifrån, gå ut.” Så sa Han: ”Kom hit, Petrus, Jakob och Johannes, Jag vet att ni tror.” Till fadern sa Han: ”Du tror, för annars skulle du inte ha hämtat Mig.”  Modern sa: ”Herre, jag tror.” Ser ni? Då sa Han: ”Stå här.” Han såg upp och böjde sig över den lilla flickan. Han sa: ”Talita,” det betyder: ”Flicka.”

Halleluja! Han behövde inte be; Han var Ordet! Jag behöver inte be, om jag kan se synen, därför att Ordet har redan gjort allt redo. Jag måste be för att få Ordet, för att  få tag i det Gud säger, sedan kan jag tala Det, efter att jag har fått tag i vad Han säger. Men Han var Ordet! Amen! Flicka! Jag säger dig: Stå upp! Han tog henne vid handen. Där är det! Ser ni? O, det är manifestationen. Det bär fram efter sitt slag.

Jesus sade: ”Den som tror på mig, han skall också göra de gärningar jag gör”

53-3 Så ni ser, allt detta i dessa samfund och så, de har detta i en sådan blandning med orenhet och synd, på samma sätt som jordens livmoder har det, när det gäller skapelsen. Det är riktigt. O! Hur kan det ske? Hur kan Guds Sanna Ord växa i dessa kortklippta, shortsklädda, cigarrettrökande kyrkomedlemmar, som hänger vid bowlingbanorna? Hur kan det ske, när sådana skaror som dessa, som älskar och söker nöjen, som drar omkring och älskar sådana saker och älskar världen, hur kan då Guds kärlek komma in? Hur kan Guds Säd växa i en sådan jord? Den kan aldrig slå rot, det kan aldrig bli liv i Den. Den ligger där på gamla dammiga samfundsklippor och ruttnar bort. Den frambringar aldrig något liv! Så är det.

Sådana som söker njutning, som älskar njutning mer än Gud … förfärligt, men kloka är de. De är dubbelt så kloka som den andra klassen. Ser ni? Säkert. Smarta, utbildade, de söker visdom precis som Eva gjorde och de har fått samma dos som hon fick, helt exakt. Detta är sanningen.

53-6 Hur skulle en lilja kunna  leva … ett lilje-frö leva och växa i en av dessa dammiga samfund, när den bara trivs vid vatten? Vattnet är Anden. De har ett sken av gudsfruktan, men förnekar Andens kraft. Förstår ni? Även om Ordet faller på dem, så kan Det inte växa. Det kan inte växa, precis som när Ordet föll på Eva, men Det kunde inte växa till. Varför det? Hon accepterade visdom, Satans visdom.

53-7 Ordet kommer till dem, Ordet faller på dem. Det gör Det helt säkert. Ja, du. Det faller på dem. De kan höra Ordet predikas, Har ni någon gång lagt märke till folk som sitter i kyrkan? De vill aldrig förändra sig. Bara predika för kvinnorna om kortklippt hår. År efter år kan gå och fortfarande har de kortklippt hår. Tala till en man om rökning, till kvinnor om att dricka, de fortsätter att dricka på samma sätt. Det är precis som att slå vatten på ryggen på en gås. Det finns ingen plats där Det kan växa. Ser ni? Den där gamla populariteten som söker njutning. ”Ja, låt de andra kvinnorna göra det först, så skall jag göra det sedan.” Jag bryr mig inte om vad de gör. Det är din plikt att följa Guds Ord. Så är det. Ser ni det?

54-1 Även om Ordet faller på dem, så kan Det inte växa till. Det är Satans visdom, (ser ni) så det blir bara samfundsdamm. De kan inte tro på Hebr. 13:8 för alla är uppblåsta av visdom, det finns ingenting som Det kan växa i. Ser ni? Hur skulle de kunna tro på Hebr. 13:8: Jesus Kristus den samme igår, idag och till evig tid? Det kan de inte. De säger nog att de tror det. Om man nämner det för dem, då säger de: ”Javisst, vi tror det.” Låt mig då få se frukterna av det. Låt mig få se det.

Låt mig få se att det blir gjort. Låt mig få se den kyrkan som du predikar för, göra det som de gjorde i den första apostoliska församlingen, de som trodde Ordet. Ni förvränger era dop, ni förvränger era ”bevis-tecken,” ni får det att passa in i en slags trosbekännelse, istället för att ta Ordet och låta Ordet bära Sin Egen frukt. Ni gör något som ni måste göra för att frambringa ett bevis för Det. Och Satan kan tolka varje bevis som ni vill föra fram. Det kan han helt säkert, helt säkert kan han det, men han kan inte producera Ordet. Det är en sak som han bränner sig på,  han kan bara inte göra det. Så är det. O, ja!

54-2 Se på Kain och Abel. Båda två var uppriktiga. Kain liknade genom sin visdom, sin mors församling … Eva. ( Det var hans mor. Hur många vet att Eva var Kains mor? Helt säkert. Bra. ) Han använde resonemang, precis som sin mor, (Ser ni det?) visdom, sin egen visdom. Ett vackert offer, han hade blommor, han hade markens frukt. Han sa: ”Helt säkert kommer Gud … ” ( Det var precis som Satan sa till Eva: ”Helt säkert, helt säkert.”)  ”Helt säkert kommer Gud att ta emot mitt offer. Jag byggde ett underbart altare, jag har fått det så vackert, det är så smyckat.”

Precis som det kommer att bli den här påsken. De kommer att använda millioner dollar över hela landet för att sätta påskblommor på några altare. Altaret var inte menat för att ha blommor på, det var för att offra på. Ser ni det? Du visar bara samma gamla ande som var i Kain, ( Ser ni ) samme gamle djävul från Edens lustgård. Ser ni det?

54-3 Vad var det som hände? Kain tänkte: ”Helt säkert… ” Ni förstår att mannen var uppriktig, för det betydde liv eller död för honom. Och tro inte att sådana människor är hycklare; de är uppriktiga. Ni säger kanske: ”Då kunde de vara både uppriktiga och ha fel?” Visst! En man kan ta arsenik i all uppriktighet och tro att han tar ricinolja eller något sådant. (Ser ni?) Han är uppriktig. Men det hjälper inte. Det är Sanningen, inte uppriktigheten, Sanningen.

54-5 Det finns kvinnor i Afrika som offrar sina spädbarn till gudarna, till krokodilerna. Är ni lika uppriktiga? Nej. Förstår ni att kineserna bryter sina ben för köksgudar. Och hur är det med muhammedanerna, och de som går igenom eld, och som sätter saker, o, krokar i köttet i munnen och syr ihop munnen.  Jag har en liten figur hemma som föreställer hur han offrar till sin gud och tror att han kommer till himmelen. En präst lägger en pinne i hans mun, virar fast den med en kedja runt hans huvud, binder fast hans händer bakom ryggen, kedjar fast hans fötter.  Då kan han varken dricka, prata, äta eller något annat innan han dör. Har ni sett några kristna göra ett sådant offer? Man vill inte ens tro Sanningen, Ordet. Ser ni?

55-1 Nu var det skönhet. Kain sa: ”Helt säkert kommer Gud att ta emot det. Se bara hur fint mitt altare är. ”

Ser ni samma ande i dag; visdomens ande. ”Ja, om vi bygger upp detta stora samfund, då kommer Gud helt säkert att ta emot oss.”

Han kommer inte att ta emot något annat än Sitt Ord. Nej. Ser ni det?

”Ja, men” säger de ”se här, broder Branham, om vi sänder ut så många predikanter varje år… Vårt missionsprogram förra året uppgick till över hundra tusen dollar.”

Det kan vara nog så bra, broder, men du är död ända tills du erkänner detta Ord och kommer till Det. Det är precis så.

55-4 ”Men, broder Branham, vår kyrka … , och vad tror du att du är? Du är bara en liten hönshjärna, där nere?”

Det är sant, det stämmer precis. Det är sant. Men vad jag än är, låt mig få förbli kvar hos det här Ordet. Det kommer att växa upp till något en dag. Ser ni? Bara stå fast vid Ordet, oavsett vad det är.

Vi har inte något annat än bara ett litet tabernakel här, det är så mycket som vi har användning av just nu. Detta är en plats där man kan sätta sig ner, för vi ser fram emot att Jesus skall komma. Vi vill inte ha några stora, väldiga samfund som måste använda millioner varje år på byggnader och sådana saker, medan folk som försöker predika Ordet, lider där ute; utan något att äta och sådant.. Vad är det för fel med folk… ? O, om folket kunde vakna upp.

55-5 Men, den som kan acceptera katolicismen, kan också vara blind nog att acceptera vad som helst. Jag säger er sanningen. Var och en som kan svälja det … En vis man. Inte underligt att Bibeln säger att konungarna på jorden har bedrivit otukt med henne. Och den vise mannen … kunskap. Ser ni?  Dessa präster … smarta? Oj, oj! Tala om att vara utbildad. Gosse, de måste studera år efter år, efter år, efter år.

56-1 Så påstår de att de inte lever tillsammans med dessa nunnor. Då vill jag ställa en fråga: Varför är de då inte ofruktsamma? Nunnorna är bruden och de är brudgummen, naturligtvis. Det är riktigt. Föreståndarinnan för nunnorna kväver spädbarnen och lägger ner dem i kalkgruvan. Om ni inte tror det, då kan ni höra någon som verkligen har varit där och som har vittnat om det, och som sa: ”Kom igen då, låt lagen arrestera mig.” Och de säger: ”Vi skall göra samma sak som de gjorde i Ryssland och samma sak som de gjorde i Mexiko. Vi kommer att spränga det hela, när regeringen får veta om det.”

Men, hur kan ni göra det nu, när vi har fått ledningen för det mitt i regeringen? Ser ni?

Ordet måste bli uppfyllt. De organiserade en bild här till det här vilddjuret som sitter där, och de har båda gemenskap med varandra och ger djuret makt att tala. Å, broder, det här Ordet kommer att hålla stånd mitt i det hela. Det är inte kommunismen som kommer att ta över, utan romanismen.

56-3 Se här på detta … Kain sa: ”Han kommer  helt säkert att ta emot mitt offer.” Han sa: ”Jag har gjort ett offer.” Men vilken sorts offer var det? Botaniskt liv, växter, blommor, grönsaker … botaniskt liv. Vadå? Det finns inget lidande med det, inget straff. Människor vill inte lida. Det är det som är felet idag. De hade kommit med en gång och trott det här Ordet, om det inte var för att de måste gå ur sin kyrka, om de inte var tvungna att bli utskrattade och att man gjorde sig lustig över dem. Nej, de vill ha botaniskt liv, …någon slags visdom. ”Ja, det här livet är lika bra som det där.” Det är det inte. Jag skall visa er om ett ögonblick var detta kommer ifrån, om Herren vill.

56-5 Men Abel, i tro! (Ära Vare Gud!) … Kain sa i sin visdom: ”Säkert kommer Gud att ta emot detta. Här är ett altare, jag har en kyrka.” ( Det är vad en kyrka är, ett altare, en plats för tillbedjan. Ja.) ”Jag har ett altare. Jag vill tillbedja lika allvarligt som min bror, och jag har något vackert här för att göra det. Gud kommer helt säkert att ta emot det.”

Det är samma sak som djävulen sa till hans mor … samma lögn, visdom. I Hebr. 11 står det: Genom tro bar Abel fram ett bättre offer åt Gud än Kain. Och genom tron talar han, fastän han är död.

56-7  Gjorde Abel det genom visdom? Genom teologi? Genom tro bar Abel fram ett bättre offer  åt Gud än Kain. Tro på vad? Tro på vad? Varifrån hade han sin tro? Där var bara hans far hans mor, han själv och hans halvbror. Hur i all världen hängde detta ihop? Varifrån kunde han ha fått det?  Vad trodde han på? Tro på botaniskt liv?  Tro på detta? Nej. Han hade tro på Ordet, för han ville veta varför han var utanför den där Lustgården. ”Varför blev vi utdrivna?” Modern var tvungen att säga: ”Därför att jag lyssnade till en lögn från djävulen, därför att den här pojken här föddes på ett sådant sätt … Det var därför Gud drev ut oss.”

”Ja,” sa han,  ”jag kan inte ens komma i närheten av porten. Det står en kerub där med ett lågande svärd som vaktar detta Livets Träd.” Så genom tro …

57-3 Ser ni, Kain offrade genom visdom … ni vet, utan att känna Ordet, men han bara tänkte, och genom visdom gjorde han en trevlig plats och gjorde den skön och vacker. Men Abel ( ingen hade talat om det för honom nu, han var bara en pojke,) såg genom tro att det inte handlade om botaniskt liv, utan att det var en sexuell affär genom blod. Där har du det, broder.

Gå över den höjden en gång. Genom tro ser hans barn det fortfarande. Han lärde sig aldrig det genom visdom. Det kommer inte genom visdom, det kommer genom tro. Bibeln säger att: Genom tro bar Abel fram… Vad offrade han? Blod, från ett levande liv, djurliv.  Vi hör själva till djurriket, vi hör till de varmblodiga djuren. Det stämmer precis, en högre art av de högst utvecklade i djurriket, men det är själen därinne, det är den som är livet.

57-5 Lägg märke till att det var genom tro Abel såg uppenbarelsen, synen, och bar fram ett levande, flytande blod, därför att livet var i blodet. Livet är i stjälken på blomman och det är botaniskt liv utan känslor. ( Jag hoppas att detta ska sjunka in. )

Genom tro stod Abel fast vid Ordet, genom tro, inte genom visdom, genom tro såg han att det var det sexuella, blodet. Blodcellen kommer från mannen. Blodcellen är i mannens säd. Hemoglobinet är blodet, som kommer genom det manliga könet. Abel visste att det inte var äpplen, persikor, potatis eller något sådant, som drev ut dem ur Edens lustgård och som orsakade synden. Det var sexuellt blod och därför offrade han blod. Det var genom tro han gjorde det, inte genom visdom. Hur skulle en människa kunna förstå det genom visdom, när hela Bibeln och hela Guds Församling är byggd på Gudomlig uppenbarelse genom tro! ”På denna klippa skall Jag bygga min Församling.”   ”Å,” säger de, ”javisst tror vi det.” Var är då Kristi Liv i dessa former? Var är Kristi Liv?

58-2 För det andra. Vill ni skriva ner några av dessa Skriftställen? Var är livet? Om de säger: ”Ja, vi tror, vi tror, vi tror.” Om ni gör det, då sa Jesus: ”Dessa tecken skall ( inte att de kanske, de skall ) följa dem som tror.” Jesus sa: ”Om någon tror på mig, skall han utföra de gärningar som Jag gör. Den som tror på mig, skall utföra de gärningar som Jag gör.” Han håller inte bara på och leker, han kommer att göra det. Hur kan det ske? Därför att själva det Liv som är i Kristus, är i dig. Det bär inte fram någon visdom, för Det kan inte växa i det. Det måste förneka visdomen, för att ta till tron. Tro på Ordet, inte visdom när det gäller Ordet, utan tro på Ordet.

58-4 Satan har mer visdom i Ordet än alla predikanter och präster och allting tillsammans. Han har mer visdom, men han kan inte ha tro. Tro får Ordet att leva. Tro skulle få personen att omvända sig, få honom att komma bort från sin organisation. Men den som har fått visdom, håller sig till det.  Ja.

Men Abel såg genom tro att det var en sexuell handling, därför offrade han blod, livet i blodet, och Gud tog emot det.

58-6 Det står i 2:a Tim. 3:5: De har ett sken av gudsfruktan. men förnekar dess kraft. Andens kraft. ( Ordet kom till dem nu, men det föll i dålig jord, ser ni.) De har ett sken av gudsfruktan. De förnekar den Helige Andes tecken på Evigt Liv.

”Det är inte meningen att folk ska tala i tungor. Nej. Det finns inte något sådant som gudomlig helbrägdagörelse, eller dop i den Helige Ande. Sådant var bara för apostlarna.”

De har ett sken av gudsfruktan… Paulus profeterade: ”I de sista dagarna, den sista tiden, skall detta ske.” Det var inte på den tiden. Men Anden säger tydligt att i de sista tiderna kommer somliga att avfalla från tron, och allt detta. Ser ni, där är det: att ha ett sken av gudsfruktan.

58-9 Hur kan nu den Helige Andes tecken på Evigt Liv växa till i detta kyrkliga damm, där det inte finns något andligt vatten alls? Ser ni det? Det kan inte växa i markerna med samfunds-nöje, visdom och skoj. Hur kan tecken och under från Levande Gud växa till i en kvinna som inte har vanlig anständighet att uppföra sig som en dam? Jag vill fråga er det. Hur kan det växa i en man som kan stå i talarstolen och som kan kringgå Guds Sanning för en ynklig matkupong eller någon favör från ett samfund? Hur kan andliga tecken följa något sådant? Det kan det inte.

59-1 Hur kan det växa i en pastor som tar sitt samfund med till badstranden och låter dem gå utan att vara påklädda där? Och i går kväll passerade jag en plats och en viss församling där de hade ett stort jätteparty med dans, och där höll de på. Hur kan Andens frukt växa på ett sådant ställe? Det är på en kyrklig klippa (det är riktigt), och inte i förföljelsens dal, där man blir utskrattad och förlöjligad.

59-2 Liljan arbetar hårt.  Kommer ni ihåg min predikan för några år sedan om herr Lilja? Han strävar där… Jesus sa hur han arbetade … de spinner inte; men jag säger er: inte ens Salomo i all sin härlighet var klädd som en av dem.

Vad den liljan drar upp för att göra sig vacker. För vilket ändamål? Bara för att ges ut, för att man ska kunna gå förbi och känna doften. ( Broder Branham gör ett ljud som när man drar in doften. utg. ) Biet flyger rätt in i dess hjärta och tar själva honungen ifrån den. Den ger den frivilligt. Den strävar för att kunna göra det. Halleluja! Det är en äkta Gudsman: Herr pastor Lilja, ( ja, du) som strävar inför Ordet, som ligger på sitt ansikte och ropar ut till Gud: ”Gud, jag kan inte se hur detta stämmer med detta.”

Det måste komma genom Ordet. När du ser det och Gud ger det till dig, gå då bara oförbehållsamt, inte för att ha några stora kampanjer: ”Om ni kan garantera mig så många tusen dollar, kommer jag,” utan fritt: ”Om det är i Timbuktu eller var det än är, Gud, där Du vill att jag ska så Säden, där ger jag Den fritt.”  Halleluja!

59-3 Jesus sa: ”Inte ens Salomo i all sin härlighet var klädd som en av dem.” Han sa: ”Se på liljan.”  Den stackars lille karlen måste lida på alla sätt för att få det han får, man skrattar åt honom, gör sig lustig  över honom, och alla de stora  bland  prästerna  sparkade  ut honom och

kallade honom alla möjliga dåliga namn, men han står fast på  detta Ord, strävar natt och dag, medan han är i dalen. Han är på en plats där han kan dra till sig från vattenbäckarna. Vad är det han strävar för? För att ge ut. Det ni har fått som gåva, ge det som gåva.

Ja du. O, hur skulle det kunna växa i dammet på den mark som ligger på prästerskapets klippa!

60-1 Kains barn var vetenskapliga, visdom. Ge akt på Kains barn nu, när de kommer fram; låt oss lägga märke till dem en stund. Vad var Kains barn? De var byggmästare, uppfinnare, stora vetenskapsmän. De hade visdom. Ser ni? De byggde även byggnader, de  gjorde järn, de smälte ihop ämnen. De var vetenskapsmän, smarta, utbildade och religiösa. Men vad producerade denna visdomens skörd? Död för hela människosläktet, när Guds domar föll. Stämmer det? Vad gjorde den här gruppen? Den producerade död. Vad hände, trots all deras visdom och skarpsinnighet? De dog, var och en av dem omkom i Guds dom. Stämmer det? Gud hade sagt det. De var smarta, högt utbildade, polerade, religiösa, mycket fina, smarta, utbildade, de litade på sin visdom … och dödade hela människosläktet.

60-2 De håller på med samma sak just nu. Deras atombomber och sådant från dessa smarta vetenskapsmän kommer att förstöra hela släktet. De har avfallsämnen redan nu som bränner ut ögonen på dig, ger dig cancer och allt möjligt. De har släppt ut tillräckligt mycket i havet, och de kan inte ens hitta det längre. Det sägs att det kommer att förstöra hela jorden, när det lösgörs. Folk kommer att brännas upp i sitt eget kött. Inte underligt att Bibeln säger att luftens fåglar skall äta köttet av krigshövdingar och så vidare. Det ruttnar på grund av nedfall och allt möjligt. De gör det själva, deras visdom som är så smart. Det var orsaken till att döden kom, det var smart, visdom.

Var enkel, tro Guds Ord och lev. Ta din visdom och dö. Ja. De omkommer vid skörden, vid ändens tid.

60-4 Sets barn var ödmjuka bönder, herdar, ( pastorer, ni vet ) herdar, bönder, ödmjuka. De gjorde inte krav på att vara smarta, men de höll sig bara till Ordet. Vad förde de fram vid ändens tid?

En profet. Det gjorde de. En profet till vad? För den sista tidens tecken. När Noa stod där i dörren, och höll på att bygga arken, sa han: ”Det kommer regn.” Han blev kallad en fanatiker, men han var en profet. Amen! Vad gjorde han? Han förde fram frälsning åt dem som trodde och som ville bli räddade. Det var vad denna ödmjuka,  olärda ras som höll fast vid tron, förde fram. Andra trodde på kunskap, och de förde fram död åt hela släktet. Vad gjorde dessa ödmjuka genom tron? De förde fram frälsning, en Herrens profet, som gav dem ett tecken på att tidens ände var där. Tror ni att de lärde ville tro det? De muttrade och gick bort, och sa: ”Var ska regnet komma ifrån? Ge mig ett vetenskapligt bevis på att det finns vatten där uppe.” Dessa vetenskapsmän, den här gruppen med viktig-pettrar försöker ge vetenskapliga bevis för att det inte finns en Gud.

61-2 När den här bilden blev tagen, blev de helt förvirrade. De kunde inte förstå det och sa: ”Det är någon form av ljus som har träffat linsen.” Deras egna vetenskapliga instrument, en kamera, tog bilden som George Lacy sa: ”Den här kameran kan inte ta psykologi. Ljuset träffade linsen. Det var där. Vad det är, det kan jag inte säga dig, men det var där. Jag ska skriva under med mitt namn på det.” Han gjorde det, och ni har fått det själva. Ja, du. Detta var hos F. B. I. Ser ni?

61-3 Vår Gud skall i de sista dagarna inte underlåta att vända på någon sten för att visa att den här världen inte kan fortsätta. Visdom och kunskap fortsätter att växa, de jagar genom luften som flugor, det är jet-plan, krigföring under vattnet och all slags fördärv, de lever i synd och försöker bygga något som ska beskydda dem. Det är bara en sak: Guds rättfärdighet står i dörren till arken.

61-4 Vem är dörren? Kristus sa: ”Jag är dörren till fåren,” som jag läste i texten. ”Mina får känner igen min röst. Men en främling följer de inte”  Du kommer aldrig att kunna förvirra en enda i … dessa organisationer där ute. Han kommer att komma ut därifrån så säkert som aldrig det. ”Jag skall föra ut dem från fårfållan och Jag skall leda dem. Jag ska gå framför dem.”  Amen! ”De skall känna att det är Jag. Ingen kan gå som Jag. Ingen kan göra de ting som Jag gör,” ska Han säga. Amen!

”Rabbi, vi vet att det är från Gud, som du har kommit, ty ingen kan göra sådana tecken som du gör, om inte Gud är med honom.”

Det är riktigt. Det var  Nikodemus’ bekännelse. Så är det.

61-6 Detta ödmjuka, lilla släkte bringade fram en profet, och denne profet frambringade av Sets barn i de sista dagarna en profet som visade den sista tidens tecken och gav varningen.

Jag tror att det är nästan detsamma nu. Den som har öron, må höra vad Anden säger till församlingarna. Så ni ser, Ordets Livs-Säd  kan inte växa i en sådan atmosfär av visdom. Den kan bara inte göra det..

62-2 Mose och  Josua hade tro på Ordet. De andra ville dansa och ha avklädda kvinnor… Kora. Varför det? Genom hans visdom från Egypten. Mose ville inte ha det. Se på dessa som är som Kora idag, som ordnar en lättare väg, dansar, nattliga fester … Kvinnor med kortklippt hår, korta kjolar och allt möjligt.

”Det spelar ingen roll, det går bra.”  Det går inte bra! Ordet säger att det inte är rätt. Så är det. Det är samma sak. Ser ni.

62-3 Även om de allihop var döpta, allihop, Kora och allihop var döpta … Det visar att där är samma kyrkliga typ igen. Ni säger kanske: ”Var de döpta?”  Låt oss bara läsa i 1:a Kor. 10:1,2. Jag vet att det håller på att bli sent, men maten blir väl inte bränd. Den här måltiden varar kanske lite längre, om Herren bara fortsätter att föda oss. Ser ni? Se nu här i 1:a Kor. 10:1,2.

”1 Bröder, jag vill att ni skall veta att alla våra fäder var under molnskyn och att alla gick genom havet. 2 Alla blev i molnskyn och i havet döpta till Mose.

62-4 Kora hade samma dop som alla de andra, men vad ville han göra? Låta kvinnorna dansa, dricka lite vin, ha en liten fest, klä av  dem, begå äktenskapsbrott. Ni vet att Bibeln säger, att de gjorde det. De tog dessa kvinnor och klädde av dem och fick dem att dansa och sådant; och Moses blev vred på dem. Ni kommer ihåg den gången? Varför det? De hade dr. Kora, som hade visdom. Han sa: ”Jag skall ta er tillbaka till Egypten.”

Det var dit de ville ha gått också. Men, broder, när Mose kom ner, blev det något annat! Han och Josua stod fast vid Ordet. Gud gav ett löfte och de höll sig till det. Ja. Andra ville dansa och klä av sig, genom Koras visdom. Alla var de döpta på samma sätt.

62-6 Jag har nämnt detta förut om Israel och Moab. Vi ska inte ta det, jag måste skynda mig. Ja. Israel och Moab. Ni känner till hur det var där. Den ene var mycket fin, en med visdom, ett mäktigt, stort samfund, och den andra bara en liten grupp som inte hör till något samfund.

63-1  Så en dag … ( Det är hit jag vill komma, innan jag avslutar). En dag möttes dessa två stora källor … eller makter till en uppgörelse angående Guds Ord. Vi kommer nu till höjdpunkten. Vi skulle kunna gå tillbaka, jag kunde ta ett dussin … Jag kunde stå här en hel vecka bara med att bevisa för er det som jag talar om, och fortfarande skulle jag bara knappt ha berört ytan av det, men jag hoppas att ni får tag i det. En dag kom det till en kraftmätning. Visdom och tro kom fram till en kraftmätning: Jesus och Satan möttes. Det är riktigt. Jesus och Satan möttes, dessa två stora makter, kom fram till en kraftmätning. Ser ni? Båda två använde Ordet. Är det riktigt? ( O, broder, det här börjar bli så gott för mig, missa inte detta nu. O, jag säger: ”Gud, öppna mitt hjärta.”) De använde Guds Ord, båda två, samma Bibel. Men, Den fungerar inte i en oomvänd kanal. Det gör den helt säkert inte; absolut inte. Båda två använde Guds Ord. Men Satan använde Den från en kunskap i huvudet, (Ser ni?) en huvud-kunskap, och det fungerade inte.

63-4 Jag har ett Skriftställe här, kan jag få läsa det? Låt oss ta Hebr. 4 ganska fort, bara ett ögonblick. Jag vill läsa detta, det ser så gott ut för mig här. Hebr. 4 vi läser vers 1 och 2.

1 ”Låt oss därför med fruktan se till att ingen av er visar sig bli efter på vägen, när nu ett löfte att komma in i hans vila står kvar.

2 Ty evangeliet har predikats för oss liksom för dem. Men för dem blev ordet som de hörde inte till någon nytta, eftersom det inte genom … ( kunskap? Visdom? ) … tron hade smält samman med dem som …( tron i dem som vadå?)  hörde det.

63-5 Du kan ha hela Ordet, du kan känna Ordet från A till Ö, och Det kommer aldrig att fungera för dig. Har ni sett män som tar detta Ord och försöker att få det att fungera? De säger: ”Broder, pris ske Gud … ” Det fungerar helt enkelt inte. Man kan inte slarva med Ordet. Nej, Nej! Nej! Nej! Det spelar ingen roll vad du bekänner, Ordet vittnar om Sig Själv. Det spelar ingen roll vad du gör anspråk på, Ordet ger vittnesbörd om Sig Själv. Det är sant. Satan kände Ordet, han kände till det från A till Ö. Vet ni vad? Jag kan tänka mig, att om han hade haft en doktorsgrad, då skulle han ha haft så många titlar att det skulle behövas fyra eller fem pappersark att skriva ner dem. Doktor, pastor, äldste, filosofie doktor, juris doktor, … hela alfabetet, och på alla sätt. Då hade hans titel stått i Bibeln.

Han känner till varje ord i Den. Det gör han helt säkert. Ser ni det?

64-2 Så Satan sa: ”Jag känner Ordet.” Jag vet att han kände till Ordet, när han kom till Eva. Så han hade det genom kunskap i huvudet, men Det kunde inte fungera. Jesus kände Det genom tro på uppenbarelsen av Guds Ord i Sitt eget förutbestämda Liv. Ära vare Gud! Jag hoppas att detta sjunker rakt ner i era hjärtan. Jesus visste Vem Han var! Satan undrade. Jesus visste att Han var en förutbestämd skapelse från Gud, och att Gud Själv var manifesterad i Honom. Det var inte Han som gjorde gärningarna, det var Fadern som bodde i Honom. Amen! Låt bara djävulen ge sig iväg med hela sin teologi.

64-3 Satan kände Det; han kände till Ordet. Jag skall säga dig, gosse, att han kunde citera Skriften, precis som en vandrande Bibel; han kunde citera Den så. Ser ni? (Broder Branham knäpper med fingrarna upprepade gånger. – utg.) Men Jesus stod bara stilla, för Han visste var Han stod. Han visste att Han var förutbestämd, att Han var Lammet som blev slaktat innan jordens grund var lagd. Han visste att Han var den Personen. O, broder! Den som har öron må höra. Han visste att Han var förutbestämd till det, och det var på det sättet Han kände Ordet. Ser ni det? Och det fungerade. Helt säkert!

Satan kände Ordet genom visdom, men det slog fel. Han citerade samma Ord som Jesus citerade, samma Bibel. Han citerade från Psaltaren:

”Det står skrivet: Han skall ge sina änglar befallning om dig, och de skall bära dig på händerna, så att du inte stöter din fot mot någon sten. De ska bära dig. Jesus sade: ”Det står också skrivet.” Ser ni?

64-5 Satan kände till Det genom kunskap. Jesus kände Det genom erfarenhet. Han kände Det genom uppenbarelse. Han visste att Han var denne Guds Son som skulle komma i världen. Han kände Sin ställning; Han visste att Han var född in i denna världen för denna uppgift, och detta var orsaken till att Guds Ord kunde verka genom Honom, därför att Han visste vem Han var. Halleluja! ( Har ni fått tag i det nu? )

Han visste vem Han var. Men också Satan visste vem Han var. Satan måste backa och dra sig tillbaka och han visste att han inte hade något att göra med sin visdom, när det gällde Ordet, därför att Ordet var Gud. Får ni tag i det?

65-1 Om nu Jesus visste vem Han var… Han var en förutbestämd skapelse i tiden. Tror ni det? Jesus, kroppen, visste att Han var det förutbestämda Ordet, Guds Person som skulle stå fram i den tiden för att bli Offret för synden. Och Han kände Sin motståndare; ( som jag predikade för några söndagar sedan ), Han kände Sin motståndare och Han visste vem Han var. Därför kom dessa två stora makter tillsammans, kunskapen och tron. Jesus visste vem Han var. Satan kände Bibeln lika bra som Jesus, men Den fungerade inte för honom. Ser ni det? Det spelar ingen roll hur mycket kunskap du har, det fungerar inte. För nu över detta till någon av dessa stora organisationer. Tänk på det ett ögonblick. De säger ”Ja, men vi har Ordet.” Låt mig få se att Det fungerar. Ni katoliker, ni säger att ni är det ursprungliga. Låt oss få se det. Visa mig era gärningar utan er tro, så ska jag visa er mina genom min tro. Ser ni? Se vad Ordet säger.

65-3 Kan du plantera en säd utan att den manifesterar vad det är, när den växer upp? Kan du plantera ett vetekorn utan att det blir vetekorn, när det växer upp? Kan du sätta en potatis utan att det blir potatis av det? Kan du plantera en blomma, utan att det blir den sortens blomma?  Då, om du har blivit besådd, och Guds Säd är i ditt hjärta, måste det producera det. Jesus sa: ”Han skall göra Mina gärningar om han tror på Mig.” Om någon säger att han tror det, och dessa tecken inte följer honom, då är han en lögnare. ”Den som tror på Mig skall utföra de gärningar som Jag gör, och större än dessa, skall han göra, ty Jag går till Fadern.”

Ja detta är kraftigt, men man ska inte bara glida nerför och så bara glida ner på någon klippa någonstans. Om det faller nere i dalen, så att inte vinden kan blåsa bort det och fåglarna inte kan ta det, då kommer det att växa upp. Göm det nere i ditt hjärta.

65-4 David sa: ”Din lag har jag i mitt hjärta.” ( så att inget samfund kan ta bort det och fåglarna kan ta det, ) jag har gömt det här.  Jag tänker på det dag och natt. Det är skrivet på mina sängstolpar och över allt. Jag har bundit dem på mina fingrar. Jesus sa: ”Se, på mina händer har jag upptecknat dig … ” Så hur skulle det då kunna bli glömt? Det kan det inte bli. Nej.

65-6 Om nu Jesus besegrade Satan, i tro, eftersom Han visste Vem Han var … att Han var en förutbestämd skapelse ( är ni redo?) hur är det då nu med Jesu Kristi förutbestämda Brud? Tror ni att Bruden är förutbestämd? Den förutbestämda Kristi Brud nu, Församlingen, Ord-säden, med allt det som Gud lovade att Han skulle placera i Församlingen just nu, det finns i Den nu. Allt är i ordning, den Helige Ande är given, Säden har blivit sådd, afton-Ljuset har lyst, Sodomstecknet som Jesus lovade är här och Malaki 4, en förutbestämd Församling. O, djävul …

66-1 Ni, som är den levande Gudens Församling, både här och vid ljudbandsapparaterna, vet ni var ni står? Vet ni att ni är kallade av Gud; att den Helige Ande regerar i era hjärtan, och att varje Ord från Gud är en verklighet för er? O, broder, hur skulle Satan kunna hålla stånd mot det? Hur skulle han kunna hindra att det växer till? Hur skulle han kunna hindra att tecknen följer? Ja, man skulle kunna kasta dem i fängelse. Jag bryr mig inte om vad man gör, de har redan försökt det. De ruttnade i fängelse, de gavs som föda till lejonen, de blev genomsågade, de blev sönderbrända. Men man kan inte döda ( det är riktigt ) en församling som är förutbestämd. Ty dem som Han i förväg har känt som sina ( på samma sätt som Han kände Jesus )… har Han också kallat, och dem som Han har kallat, har Han också förklarat rättfärdiga, Och dem som Han har förklarat rättfärdiga, har Han också förhärligat, förutbestämt.

Och nu i de sista dagarna, när all säd har blivit sådd, allt är lagt till rätta …( världen är i sin ställning, tiden är för handen, församlingen är i sin ställning, säden, aftonljusen,) tecknen på …  som Han sa: ”som det var i Lots dagar” … ( då en Guds Ängel, den Helige Ande, kom ner, verkade, och gjorde de tecken som Han gjorde då. ) Mal. 4 lovade att Han i de sista dagarna skulle sända det Han hade gett löfte om, och vi ser alltsammans precis här. Var?

Amen, amen, amen, amen, amen!

Älskar du Honom? Amen! ( Helt säkert.)

Precis här, i de sista dagarna, en förutbestämd församling, som vet var den står, besådd med Säden, den Helige Ande i församlingen. Satan, var försiktig!

66-2 Vad hände? ( Bara ett ögonblick nu.) Vad  var det som hände? Med allting som var utlovat om Det, även löftena i Malaki 4 … Vad gjorde Satan när han mötte Jesus? Han flög på Honom med all den kyrkliga kraft han hade: ”Jag känner också till Ordet.” Han flög på Honom. Det där samfunds-dammet som han hade, det har vi kastat rakt på honom, men det hade inget liv. Flög han någonsin bort? Han kom bort mycket fortare än han flög på. Varför det? Han slog emot den där Ledningen med hundra billioner volt där. Han svedde sina fjädrar. Han kom bort från Honom! Han lämnade Honom, därför att den där Ledningen hade volt i Sig.

67-1 Kom ihåg att Satan också hade en ledning. Men det spelar ingen roll hur fin koppar det än är i ledningen, om det inte finns liv i den, då är den död, den fungerar inte. Det var samma sorts ledning, men En fick energi från Dynamon, medan den andra inte hade någon förbindelse alls. Det är riktigt.

Det är orsaken till att det fungerar i ett förutbestämt kärl, det är orsaken till att Ordet kommer att fungera, där Det är sammankopplat. Sammankopplat med vad? Med samfunden? Nej. De är en död lamphållare, som har ett sken av gudsfruktan men förnekar dess kraft; men sammankopplat med Ordet, Som aldrig skall förgå och kan producera samma kraft varje gång. Där har vi det! Ära vare Gud!

Amen, amen!

Älskar du Honom?

Vill du tjäna Honom? Amen!

Helt säkert. Inte sammankopplat med någon organisation, men sammankopplat med Dynamon här. Broder, jag skall säga dig att det fungerar där, för då är det sammankopplat med samma Ord.

67-2 Moab hade också linjeförbindelse, på samma sätt som Israel. Men Moab hade ingenting  annat än en samling döda trosläror och en falsk profet.

Men Israel hade klippan som var slagen, kopparormen, en Eldstod ( Halleluja! ) tecken från en Levande Gud. Helt precis. Det fungerade! Varför det? Därför att det var i tro ( ja, du ) och inte genom kunskap, inte någon människogjord troslära, men tro på Ordet, på själva Ordet. Livet kommer från Ordet. Mina Ord är Liv. Denna ström kommer genom Ordet. Satan gav sig fort iväg därifrån. Hans teologiedamm  gjorde inte någon särskild verkan. Det var inte någon ström i Satans ledning, det var döda trosbekännelser. Det fanns ingen ström, men ni ser, det var samma slags ledning: Jesus använde Faderns Ord, Satan använde Faderns Ord. Satan var Satan, och Jesus var Gud. Det var skillnaden. Det är sanningen. Den ene är en troslära, och den andre Ordet. Den ene är Sann, och den andre är falsk. Den ene producerar det, men den andre kan inte producera det. Får ni tag i det? Det är samma sorts ledning, det är exakt rätt, samma ledning, vi berörde det precis i Hebr. 4:2. Ser ni det?

67-3 Liksom samfunden säger genom visdom, (Ser ni?) samfunden säger genom visdom: ”Dagarna med ström är förbi.”

Älskar du Honom? Amen!

Vill du tjäna Honom? Amen!

Tror du Honom? Amen, amen, amen!

Jag tror Honom. Ja. Amen betyder: ”ske alltså.” Herre, min bön denna förmiddag är att Du ska ta varje troende här och dra in dem i Strömmen. O, fyll dem med Liv. Låt dem sprida ut och stråla fram Guds härlighet. Ja. Vrid på Strömmen.

68-2 Vet ni vad jag tror? Att säden har blivit sådd ( tror ni det?) för denna stora församling, på samma sätt som när ledningarna har blivit dragna genom byggnaden, och varje lamphållare har blivit prövad genom Ordet, ( o, du!) och varje kontakt prövad genom Ordet. Var inte förvånade över den eld som ni måste gå igenom till er prövning.  Om det är en liten kortslutning till jord, då sprängs säkringen. Gud vill inte ha dem i Sin församling. Det kommer inte att bli några säkringar som går sönder, inga proppar som går i dessa sista dagar. Nej, då.  Han kommer tillbaka och svetsar ihop henne rätt där.  Ja, du. Bra. Varje lampa hänger på sin plats. Det är bara en sak att vänta på, att Mästaren där borta vrider på Ljuset. (Ja, du.) i Ordet. Helt säkert! Det kan ske just nu, broder. Om du behöver helbrägdagörelse, rör då bara vid strömbrytaren. Det är allt du behöver göra.  Om du har en riktig ledning, om du är jordad, om din ledning är jordad … jag talar om vad du skall göra, om du har förlorat förbindelsen med Jesus. Amen. Så är det med det.

68-3 Samfundens visdom säger att miraklens tider är förbi, det finns ingen ström i ledningarna. Men tron vet bättre; de känner det, de ser att det verkar. De vet att det lyser, de vet vad det gör. Tron är strömmen, strömmen, Anden, medan visdomen är samfundens form.

Satan försökte fresta Jesus angående tron på Faderns Ord. Här är vad han gjorde: han försökte visa Honom sina mäktiga, stora, kyrkliga organisationer på jorden, men han kunde inte fresta Honom: ”Kom och bli medlem i mina, så skall jag göra dig till biskop över dem alla. ”

”Det står skrivet,” sa Jesus! Ja, du. Satan kunde inte fresta Honom. Nej, Han var bortom det.

68-6 Men Jesus var Ordet. Han hade tro genom kännedom om att Han Själv var Ordet, på samma sätt som Mose … Ja, Mose visste vem han var. Moses visste att han var Guds tjänare; han visste att han var kallad av Gud. Han visste vad han skulle göra. Det var orsaken till att han inte blev skrämd av det Satan sa. Satan försökte fresta honom, skrämma bort honom från det, men Mose visste var han stod. Det är riktigt. Nu måste jag skynda mig … jag hoppar över många sidor här.

69-2 Paulus (det är en sak jag vill få fram här innan jag slutar) Paulus gjorde det klart för sin del av Bruden, som han kommer att presentera ( Paulus kommer att ställa fram en del av Bruden, tror ni det?) Paulus gjorde det klart för sin del av Bruden som han kommer att ställa fram inför Jesus Kristus i de sista dagarna, angående visdom och tro.

Låt oss läsa lite. Jag vill att ni slår upp i 1:a Kor.kap.4 Vi ska läsa lite och så ska vi avsluta om en liten stund, om Herren vill. 1:a Kor. 4 och jag vill läsa vers 18-20. Här har vi det:

18 Några har blivit självsäkra, eftersom de tror att jag inte  skall komma till er. 19 Men jag kommer snart till er, om Herren vill, och då får jag veta hur det ligger till, inte med orden utan med kraften hos dessa uppblåsta människor.

Detta var den romerska kyrkan, som började komma in i bilden där. Ser ni? Ni vet att Bibeln sa:

”Från oss har de utgått, men de hörde aldrig till oss.”  Ser ni? Det är riktigt.

20 ”Ty Guds rike består inte i ord utan i kraft.”

69-3 Ser ni? Det består inte i ord, genom att t.ex. bara säga: ”Ja, jag har utbildning, broder, jag har mer utbildning än du någonsin haft. Jag är präst. Jag … ”

Det har ingenting med saken att göra, det betyder inte mer än om du hade varit en gris eller något annat. Ser ni? Det har inte någonting med det att göra. Ser ni det? Djävulen hade också en massa kunskap. Ser ni det? Bra.

20 Ty Guds rike består inte i ord, utan i kraft.

21”Vad vill ni? Skall jag komma till er med riset, eller med kärlek och en mild ande?”

69-4 Nu går vi till andra kapitlet ( jag vill avsluta med detta, innan vi slutar.) Vi börjar med 1:a versen och ser vad Paulus säger nu till Bruden. Han skall presentera den här delen av Bruden för Kristus, och han vill att de ska veta … Kom ihåg att Paulus kunde ha haft något smart… Han var lärd, men han måste glömma det, sa han. Han hade alla slags doktorsgrader och utbildning, men han måste glömma det, (ser här nu!) för att lära känna Kristus.

När jag kom till er, bröder, var det inte med stor vältalighet eller hög visdom…

( Ser ni?  Jag kom inte med visdom.) som jag predikade     Guds hemlighet för er.

70-1 ”Jag är doktor Den-och-den, och jag har all … Vi lärde oss så-och-så på seminariet …”

Nej, nej. Paulus sa: ”Jag kom inte till er på det sättet, med visdom.”

Och vad är min text?  VISDOM  KONTRA  TRO. Ser ni det? ”Jag kom inte till er med visdom,” sa Paulus,  ”att jag vittnade om Gud genom visdom, som t.ex.: Se nu här, jag skall säga er något, vi lärde oss på seminariet att miraklernas tid är förbi, vi lärde oss på seminariet att de här sakerna inte riktigt betydde detta.” Han sa: ”Jag kom inte så, bröder.” Vad var det han då sade?

2”Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus och honom som korsfäst. 3Svag, rädd och mycket orolig kom jag till er. ( Jag var hos er.) 4aOch mitt tal och min predikan bestod inte i ord som skulle övertyga genom mänsklig visdom,” ( Huh? Som Booth Clibborn säger: ”Hallå där, vem var det då som knackade på?” Jag kom inte till er  med någon seminarie-visdom …) ”utan genom en bevisning i Ande och kraft.

5 Vi ville inte att er ( t-r-o ) tro skulle bygga på människors visdom utan på Guds kraft. ( Broder Branham visslar. – utg.)

Amen!  Tror ni det? Att er tro inte skall bestå av visdom från någon slags organisation, utan av Guds kraft, tro på Guds kraft. Ert hopp är inte …

70-3 Dessa två källor har kämpat emot varandra sedan Edens lustgård: Guds tro mot Satans visdom. Men Gud har igenom alla tidsåldrarna bevisat att det inte kan blandas, det måste skiljas åt för att kunna växa.

Låt mig nu snabbt nämna ett ord eller två om dessa två, bara ta upp några få saker som jag har skrivit upp här. Esau och Jakob var en perfekt bild: båda var religiösa och tvillingar. Esau var den kyrkliga typen. Han var en man som var smart. Han hade goda, moraliska ståndpunkter och sådana saker, men han hade ingen användning för förstfödslorätten. Jakob brydde sig inte om vad han måste göra, bara han kunde få förstfödslorätten. Och så länge de var tillsammans, kunde de inte producera något. Är det riktigt? Den ene var emot den andre. Fick ni tag i det? Amen!  … ”Därför säger Herren: Gå ut från dem och skilj er från dem, och rör inte vid något orent. Då skall jag ta emot er.” Ser ni?

Jakob måste skilja sig från sin samfundsbroder, innan Gud någonsin kunde välsigna honom. Gud sa detsamma till Abraham. Det var likadant med Israel och Moab. När de fyra hundra profeterna i Israel stod framför Mika, skilde Mika sig ifrån dem och fick Herrens Ord, och kom tillbaka med Det. Det var samma sak med Mose och Kora; det kunde inte blandas, de måste skiljas åt. Är det sant?

71-2 Abraham och Lot. Lot var en religiös man, en bild på den formalistiska kyrkan. Men så länge Lot var tillsammans med Abraham … han vandrade flera år tillsammans med honom, kunde Gud inte välsigna Abraham; inte förrän han helt lydde Honom och skilde sig från Lot, samfundskyrkan. Men så snart Abraham skilde sig och kom ut för att vandra ensam, sa Gud: ”Stå nu upp, Abraham; se dig omkring mot öster och väster, mot norr och söder, …det hör dig till alltsammans.” Men det gjorde Han inte förrän Abraham hade avskilt sig helt och hållet. Det är precis så.

71-3 Gud kunde inte välsigna Set förrän Han skilde honom från Kain. Han satte ett märke på Kain och sände honom till landet Nod, och efter Kain med sin smarta visdom blev det en avkomma av vetenskapsmän och allt möjligt annat. Men från Set, genom hans rättfärdighet, och kärlek och tro på Guds Ord, växte det fram en avkomma som producerade en profet som gav en varning till de sista dagarna, (det är riktigt), som räddade varje troende, men visdomen tillintetgjorde alla de andra. De dog, var och en av dem. Allihop, det spelade ingen roll hur många doktorsgrader i psykologi de hade och allt sådant, de omkom i Guds domar.

71-4 Och allt som är utanför de som i sanning är födda på nytt av Guds Ande och som tror varje Ord av Det och som verkligen står på Det, kommer att förgås i Guds domar.

När man ser dessa som vrickar på sig, när de går nerför gatorna och allt de håller på med, och håller på med på det sättet, kom då bara ihåg, det är ingenting annat än foder för domens dag. Det kommer att ruttna, det måste göra det, det är tvunget till det. Kvinnor, vakna upp!

72-1 Jag har väl inte tid att berätta det, men jag har ett litet vittnesbörd om en ung dam i Kalifornien för inte så länge sedan. Jag körde på vägen och väntade på att bli kallad in i tältet. Där gick det en ung flicka  ( det är en skam ) utan tvivel en vacker, liten flicka, och hon gick där och vickade på sig och hade en sådan där liten cowboyhatt på sig, och ridstövlar med tofsar. Där längs gatan gick hon och vickade på sig, medan männen visslade och vinkade efter henne och allt det där. Jag tänkte: Jag borde egentligen stanna ( Om jag inte vore predikant och om Meda hade varit med mig, då hade jag gjort det,) och säga till henne: ”Se här, syster, jag vill säga dig något. Du kan nog vara vacker, det kan du bevisa. Du kan nog få bilarna att sladda och bromsa och köra runt här och du kan få pojkarna att vissla som vargar efter dig, och allt möjligt, men en dag kommer maskarna och bakterierna att krypa in i den där lilla kroppen och äta upp den. Det kan hända att det är så om sex veckor från och med nu, att den ligger och ruttnar nere i graven, men den själen som är i dig, som när sig genom det där begäret, kommer då att leva i ett djävulskt helvete i tidsåldrar som kommer.”

72-2 Mose och Kora; Lot och Abraham; Johannes Döparen och publikanerna; Jesus och samfundskyrkorna på Hans tid. (Ser ni det?) Tro och visdom. Dessa präster kunde resa sig och säga: ”Nåväl, vi …”

Han sa: ”Ja.”

”Vi har detta från våra fäder. Vi gjorde så-och-så.”

Han sa: ”Ja! Ni upphäver Guds Ord för era stadgars skull… eftersom de läror ni förkunnar är människobud.”

De sa: ”Vem är du då som skall lära oss? Vilken skola kommer du ifrån?”

Han sa: ”De gärningar Jag gör vittnar om Mig. Om Jag inte gör Messias’ gärningar, tro Mig då inte. Men om Jag gör Messias’ gärningar, då vet ni det, tro då gärningarna, för de vittnar om Mig. Om Jag inte gör gärningarna, tro Mig då inte.”

Han hade också dessa samfund på den tiden med deras visdom. Jesus hade tro. Tro på vad?  … På det Han var: Guds Son. Ser ni det? Bra.

72-5 På den tiden när den romerska kyrkan började formas, stod Den helige Martin fram och protesterade mot katolska kyrkans lärodogmer, han gjorde tecken och under och mirakel. I hans församlingar talade man i tungor och profeterade, där hände stora ting och Guds kraft var med honom. Han reste upp döda och helbrägdagjorde de sjuka och så vidare. Så var den katolska kyrkan där och protesterade mot honom och försökte få honom bränd och så vidare. Vad var detta? Visdom, tro. Det är samma sak nu. Låt oss nu höra det som avslutar det hela, Sakarja 4:6, är det som jag ska avsluta med nu.

Bibeln säger: ”Inte genom styrka, inte genom kraft, utan genom min Ande,” säger Herren Sebaot. ”Inte genom visdom, inte genom kunskap, inte genom samfund, utan genom Min

Ande … skall Han göra vad för något? … Skall Jag tillföra Mitt Ord energi.”

73-2 Ordet hade blivit sått i lärjungarna, sedan kom Anden för att tillföra Ordet energi. Ser ni det. ”Inte genom styrka, inte genom kraft, inte genom visdom, inte genom förstånd, inte genom det ena, inte genom det andra, utan genom Min Ande skall Jag tillföra Mitt Ord energi. Genom min Ande, säger Herren.” Det är vattnet från trons Ord som tillför Guds Ord energi och får Det att verka.

73-3 Vem kommer att vinna? Just nu ser det naturligtvis ut som om visdomen kommer att vara det som fungerar, men det kommer inte att göra det, det kommer inte att göra det. Just nu ser det ut som om den lilla församlingen som tror hela Guds Ord helt säkert är i minoritet. Men var inte bekymrade, för Bibeln säger: ”Var inte rädd du lilla hjord, ty er Fader har beslutat att ge er riket.” Det är riktigt. Ser ni det?

Frukta inte, stå bara fast i tron. Håll fast precis vid Ordet. Gå inte bort från Ordet, håll fast vid Ordet.

Älskar du Honom? Amen! Vill du tjäna Honom? Amen! Vill du tro på Honom? Amen, amen, amen! Låt oss sjunga det.

Älskar du Honom? Amen!

Vill du tjäna Honom? Amen!

Tror du Honom? Amen, amen, amen!

Älskar du Honom? Amen!

Vill du tjäna Honom? Amen!

Vill du tro Honom? Amen, amen, amen!

O, jag älskar Honom, gör inte ni det? Vad är det? Genom tro, inte genom visdom; genom tro är vi frälsta. Är det riktigt? ”Inte genom visdom, inte genom kunskap, men genom Min Ande, säger Herren.”

74-1 Låt nu denna kopparledning, som är strömledaren, sjunka ner i den här församlingen. En aluminiumledning är inte någon god strömledare, ( ser ni? ) den är inte det. Nej. En gummislang är ingen strömledare, den isolerar. Trä är också en isolator. Vi vill inte ha någon isolering, vi har alltför mycket av det nu,  det orsakar isolering. Men vi vill ha ledare, pånyttfödda män och kvinnor, som tror Guds Ord.

74-2 Vad sa Dynamon? … ”Vad ni än ber Fadern om i Mitt namn, det skall Jag göra.”

Vad gör ni då? Pluggar in! Amen! Är det riktigt Bara pluggar in. Det är allt man behöver göra; då kommer strömmen att flyta genom linjen. Vad händer? Ordet börjar gro. Han är som ett träd, planterat vid vattenbäckar, vilket bär sin frukt i rätt tid, och vars blad inte vissnar. Allt vad han gör, lyckas väl. Så är det inte med de ogudaktiga … Det står inte syndaren, men de ogudaktiga. Ser ni det? Det är den som påstår sig vara rättfärdig, men som är ogudaktig. Ser ni? Det stämmer. Inte så den ogudaktige; de kan inte stå tillsammans med de rättfärdiga i domen. Nej, det kan de helt säkert inte. Så tiden har kommit; Säden har blivit sådd.

Dessa som är förutbestämda … förutbestämda, det är det enda sättet som …

74-5 Jag kunde ta Upp. 12 och 13 och bevisa det för er att bara de som … Bibeln säger att denne antikrist som skulle komma på jorden, skulle förföra alla, a-l-l-a,  på jordens yta med dessa samfund och trosläror. Han skulle förföra alla som bor på jorden, var och en, med undantag av dem som var förutbestämda innan jordens grund blev lagd. Så, broder, du kan inte göra något åt detta, utan bara ropa: ”Amen! ” O, jag älskar detta. Ja, du.

Älskar du Honom? Amen!

Vill du tjäna Honom? Amen!

Tror du på Honom? Amen, amen, amen!

Jag vill att ni övar på den lite allihop. Jag tycker om den sången, gör inte ni det också? Det var den sången vi brukade sjunga på våra konferenser i Phoenix. O, jag älskar den, jag älskar den.

Låt oss sjunga den igen:

Älskar du Honom? Amen!

Vill du tjäna Honom? Amen!

Tror du på Honom? Amen, amen, amen!

75-1 Ja, man kan bara fortsätta med den, det vet ni? ”Vill du tillbedja Honom?” och alla de andra versarna, man kan bara fortsätta, om och om igen. Vi började med det i Phoenix och det lät som om vi skulle riva ner hela stället! Ja, du. Amen, amen, amen!

Har du pluggad in denna förmiddag? Amen!

Slå på strömbrytaren! Amen!

Har du fått strömmen? Amen, amen, amen!

Nu kommer det att växa. Amen!

Det kommer att bära frukt. Amen!

Du kommer att visa det. Amen, amen, amen!

O, är det inte underbart? Jag är ledsen att jag har hållit er här hela tiden, men jag har själv en

jubelfest nu, en härlig stund. Bra.

75-3  Nästa söndag nu, alla som är där i närheten, då skall jag åka till broder Littlefield för att sprida Ordet, troligen bara ta lite av Det jag talade om här och sprida Det däruppe hos dem i Church of God. Troligen skall jag bara tala om något av det jag talade om här. Naturligtvis är ni välkomna att komma, men de har en liten kyrka där, 1500 sittplatser. Jag har invigt den för ett par år sedan. Det kommer att bli lite knappt om tiden, men jag lovade broder Littlefield det. Han är en dyrbar broder. Och en man håller sitt löfte, om han kan. Om Herren vill, ska jag åka upp dit. Det kommer att vara möte här i tabernaklet. Ni som bor häromkring och ni som kan, bara kom. Och så, nästa söndag, kommer ni ihåg, kommer broder Arganbright att vara här tillsammans med broder Roll. Ni kommer säkert att ha glädje av broder Roll. Bra. Låt oss nu överlämna mötet till broder Neville och se vad han har att tala om för oss nu. Herren välsigne er.

———-

Observera att i den här översättningen är Bibelcitaten hämtade ur Svenska FolkBibeln 1998. Utgivaren.