Nr: 08 | 59-1220E| IDENTIFIED WITH CHRIST | mp3 | PDF
IDENTIFIERAD MED KRISTUS
Av William Marrion Branham
20 december 1959, Branham Tabernacle, Jeffersonville, Indiana, USA
1 Tack så mycket. Jag är så glad för att få vara tillbaka i Herrens Namn. Jag är bara lite hes i början, men Herren låter mig gå in i nästa växel om en stund. Så jag har talat mycket denna vecka på mötena. Och det har varit en massa frågor att besvara. Och att sedan gå ut ur den varma byggnaden. Jag har ingen svår förkylning och jag har aldrig känt mig bättre i hela mitt liv. Så jag känner mig bra, men min hals är överansträngd. Det bättrar sig. Jag önskar tacka var och en av er för allt ni har gjort.
2 När jag körde upp för några minuter sen, (Billy och några av dem var utanför) … försökte jag få tag i en liten familj som hade kommit ner och blivit utan pengar, så de inte kan resa tillbaka. Om de fortfarande är i byggnaden, så vill jag att de räcker upp handen eller någonting. Jag vill göra något åt det. Så den lilla familjen som är från Michigan eller någonstans, som bensinen tog slut för eller någonting, eller pengarna. Om ni fortfarande är här i staden … Om ni ser dem efter mötet, så skicka hem dem till mig. Förstår ni? Jag önskar det. Det är det vi är här för, för att ge en hjälpande hand, någon som vi kan hjälpa. Så Herre Jesus, välsigna oss nu, det är vår bön.
3 Det har varit en ovanlig vecka nu och vi har upplevt några ovanliga saker. Men jag vill säga att jag har aldrig sett en tid då den Helige Ande rört sig friare än Den gjort i denna vecka, i detta möte. Det har varit fullkomligt underbart för mig. På natten när jag kommer hem, så är klockan ibland 01.00 på morgonen innan jag kan somna. Jag bara gläds vid tanken på att Herren Jesus varit så god mot oss.
4 Vem som helst av er som bor här i staden eller i grannskapet och inte har något hem ännu (församlings hem) är välkomna hit att när som helst göra detta till ert hem. Kom ihåg att vi inte har något medlemskap här, bara gemenskap i allt. Vi har, som Howard Cadle brukade säga: “Ingen lag men kärlek, ingen trosbekännelse men Kristus, ingen bok men Bibeln.” Så du är alltid välkommen till detta lilla tabernakel som vi räknar med att bygga till en bättre och större kyrka så snart vi kan, om Herren vill. Inte för stor, för vi tror att Jesus kommer snart, så vi vill inte ha något alltför komplicerat, vi vill bara ha någonting… Detta håller på att falla ihop. Det har tjänat sitt ändamål och vi är mycket tacksamma för det.
Jag kommer aldrig att glömma, att precis här där denna talarstol står nu, böjde jag mina knän för omkring tjugo år sedan, vid den gamla dammen och jag hade hästgräs över huvudet och Herren sade: “Bygg din kyrka här.” Vi gick till Ingram’s och fick denna lilla lott för 160 dollar, om vi fyllde upp den. Det var då en isdamm där vi alla åkte skridsko.
5 Broder Jess Spencer, han och Syster Spencer borde komma ihåg, när det var en damm här. Jag gissar att ni mins det. De brukade sända upp lagen hit och köra runt så här för att inte ramla i dammen. Jag var en liten pojke där borta i Ingramville Skola, då detta var en damm. Vi gick ut hit och åkte skridsko och spelade hockey eller någonting annat på dammen. Broder Mike, du minns när detta var en damm. Säkert. Och broder Roy där borta … Och nu, där dammen låg … har vi bara en del av den kvar, precis här intill. Det är där vi döper människor i vatten till syndernas förlåtelse.
6 Ni vet, när man för fram frågor och när man får någonting som man vill framföra, är det ett problem, därför att man har en blandad åhörarskara. Människor har blivit undervisade på olika sätt. Men när du kan förklara sakerna, även tvärtemot vad de har blivit undervisade och kärleken i deras ande strömmar tillbaka, då är det gudomligt för mig. Jag skall inte nämna något speciellt namn, men en viss doktor, en läkare som inte är här ifrån staden, träffade mig i rummet där. Och han sade, att han i åratal varit så väldigt intrasslat i det. Han läste en bok som var skriven angående detta, motsatsen till vad jag lärde. Men, sade han, sedan han suttit i mötet och sett att Skriftens fakta blivit identifierade, så hade det avgjort saken för alltid.
7 För en stund sedan mötte jag några människor inne i rummet, som inte var härifrån staden, utan från Illinois. Där var omkring fyra pastorer, tre eller fyra pastorer. Och de sade: “Broder Branham, vi har undervisat tvärt emot detta i hela vårt liv, men vi förstår visionen nu och ser vad som verkligen är Sanningen. Vi har undrat vad det var.” Förstår ni?
8 Det är där vi är nu, det är så det är, broder … Tro inte att det degraderar någon kyrka eller några människor, det, bara fostrar fram Församlingen. Förstår ni? Och sedan måste vi stå tillsammans, vi måste stå tillsammans. Gud delade Sig Själv vid Pingsten och bröt Eldstoden i små, små Eldstoder som hängde över folket och den Helige Ande kom över dem. … Om Gud delade Sig Själv bland oss … Varje gång någon förenar sig med oss, samlas fler runt Eldstoden hela tiden. När hela … den stora, friköpta Guds Församling kommer tillsammans, skall vi ta en tur upp till skyn, det är alldeles säkert.
9 Jag har aldrig försökt att separera, eller så oenighet bland bröder. Jag har försökt mitt bästa för att vara så vänlig jag kan, för att förstå andra människor. Kyrkorna som understöder mina möten är sinsemellan oeniga, men de älskar mig och vill stödja mina möten. Och när jag kommer bland de människorna vill jag helst inte säga något. En gentleman skulle inte göra det, mycket mindre en kristen. Säkerligen inte. Om jag någonsin kommer att ha tältmöten, vilket jag tänker ha, om Herren vill någon dag, då vill jag, innan jag lär någonting av dessa läror, först ha morgongudstjänster med pastorerna flera dagar och låta dem få veta vad jag tänker lära. Och om den brodern då inte förstår det och inte samtycker med det, så låt dem då ta sin församling och säga: “Jag vill inte att ni hör detta. Håll er borta, medan de undervisar om detta. “Ge dem det privilegiet. Vi vill alltid vara i harmoni med Gud och Hans barn, med alla.
10 Jag har nu fått en fråga att besvara ikväll, om Herren vill. Jag tänkte att jag kanske kunde svara på den precis innan … jag trodde att jag hade en till här, men det var en dröm som någon givit mig och önskar att jag skall be över och ge tydningen på, något som Herren har varit så nådefull mot oss och gjort många gånger.
11 Vi vill nu att ni skall veta, innan vi börjar mötet, att ni alla är hjärtligt välkomna att komma tillbaka till varje möte vi har framöver. Och från Louisville, från platser utanför staden, från staden och runt om, dessa fina pastorer, brodern från Sellersburg, sångerskan, (damen, vem hon än var som sjöng här för en stund sedan, och den andre mannen) vi tackar er så mycket. Jag talade med några bröder där borta, så jag hade ingen chans att se vem det var, eller vad det var, men jag hörde det säkert. Och det var vackert, så jag uppskattar verkligen den prestationen.
12 Jag missade den här i går kväll. Min son stoppade den i min ficka. Någon vänlig person har skrivit det och … Kom ihåg nu att dessa frågor kommer inte att vara annorlunda. Ibland när de är skrivna kanske det låter som om de vore annorlunda, men det är ett ärligt hjärta som försöker få reda på något. Förstår ni? Det är på så sätt som jag alltid nalkas det, någon verkligt ärlig person försöker att ta reda på vad som är rätt.
13 För en tid sedan här, var jag nere på ett bönemöte i ett hem. Och broder Junior Jackson (Jag tror att jag hörde honom för en stund sedan) han var med mig. Och han hade slutat tala. Där var en pastor från en annan församling; och jag hade knappast hunnit få ordet, förrän han hoppade upp och ville bråka med mig. Det råkade vara omkring fem pastorer där och de tänkte kliva fram till mannen med det samma. Jag sade: “Nej, gör inte det. Han utmanade mig, så låt honom och mig tala igenom det.” Nåväl, han började: “Vi talar när Bibeln talar, och tiger när den tiger” o.s.v. Så gick de iväg. Jag bara markerade de Skriftställen som han felciterade och felplacerade. Han sade: “Det var inte mer än tolv människor som någonsin tog emot den Helige Ande och det var apostlarna. Gudomlig helbrägdagörelse gavs bara till de tolv” och så vidare. Så ni förstår, han missade målet hundra gånger om. Efter att han hade talat ungefär en halvtimma, frågade jag honom; och han sa att jag var en djävul.
14 Sedan han hade fått tala färdigt, sade jag: “Det första som jag nu vill säga, broder, är att jag förlåter dig för det, därför att du inte menade det. Jag vet att du inte gjorde det. För om du är pastor och jag är pastor, skall vi vara bröder.” Förstår ni? Och sedan sade jag: “Att missförstå varandra i Skriften är något annat.”
15 Så då började vi ta Skriften. Och den stackars mannen hade tappat tråden så väldigt efter ett ögonblick, så han visste inte var han skulle stå eller vad han skulle göra. Sedan blev han så insnärjd, att han inte visste vad han skulle göra. Men när han gick ut ur huset den kvällen, sade han: “Jag vill säga en sak, broder Branham, du har Kristi Ande.” Ser ni? Och då tänkte jag: “Djävul för några minuter sedan och nu … Kristi Ande.” Det beror bara på hur du närmar dig det, det är allt. Om jag hade tänkt bråka …
16 Därför att den mannen gjorde detta, hände det honom något fruktansvärt. Han förlorade nästan förståndet. Han hoppade ut från ett fönster på en anstalt, eller något sådant och nästan tog livet av sig. Nu har han kommit tillbaka till några av mina goda vänner. Han söker varje dag efter dopet i den Helige Ande. Han vill komma hem till mig för att få handpåläggning, för att få den Helige Ande … En predikant från en stor samfundsförsamling. Förstår ni?
17 Så vi besvarar frågorna öppenhjärtigt efter bästa förmåga…
18 Och nu vill jag läsa denna fint skrivna fråga:
1a. Broder Branham, vill du vara vänlig och förklara varför människorna i Apostlagärningarna 2 och 4 talade i andra tungor eller på andra språk, även innan folkmassan kom samman i Apostlagärningarna 2 och 6?
Det var den första frågan. Jag antar att det är samma person också. Ja, det är samma person.
19 Nåväl, om du vill lägga märke till det, broder, syster, vem det än är som har skrivit det, så sägs det inte ett ord om att de kom ner, efter att ha varit på övre våningen. Och församlingen var inte där uppe. Men när de kom ner på gården, där folkmassan stod, hörde de dem tala i tungor. Förstår ni?
20 Nu skulle man kunna säga: “Ja, men de talade däruppe.” Och om det var en diskussion eller en dispyt om det’ har du lika mycket rätt att säga att de inte talade, förrän de kom ner, därför att: “När dånet hördes… ” Förstår ni?
21 Här är en annan sak som hör ihop med det.
1b. Vill du förklara hur Simon kunde veta att den Helige Ande hade blivit given i Apostlagärningarna 8:18. Det är i Samarien.
22 Nåväl, här är en sak: Han visste inte att de hade den Helige Ande för att de talade i tungor, eller Bibeln säger inte att de gjorde det. De såg bara resultaten. Ingen kan mottaga den Helige Ande utan att någonting händer med dem. Det är rätt. Men det står inte att de talade i tungor där, så det måste ha varit något annat som han såg, vid sidan av tungomålstalandet, därför att det nämns aldrig att de talade i tungor.
23 1c. Förklara hur vi vet att några av människorna på Pingstdagen talade Galileiska?
Den största delen av dem var galiléer. Som jag sade i morse så är det två saker, två ämnen. Jag tar nu upp den sidan att människorna talade i tungor … Människorna talade inte i tungor, utan språk, när de kom ut från den övre salen och började möta folket. Men om du vill läsa Skriften … Lyssna noga nu: “Är de inte galiléer alla dessa som här talar? Hur kommer det då till, att var och en av oss hör sitt eget modersmål talas? Är de inte galiléer alla dessa som här talar?”
De kunde ha talat galileiska men de HÖRDE dem på ett annat språk, sitt eget språk. Vilket sätt spelar ingen roll, för det gör fortfarande inte pingstvännernas uppfattning riktig. (Förstår ni?) Lyssna därför. Här är förklaringen. Inte för att säga något annorlunda, men bara för att göra en … bevisa faktum. Om du observerar … Varför gick Petrus upp och talade till hela folkhopen och var och en hörde på det språk han talade, för tre tusen av solida judar blev omvända som var så ståndaktiga i sin religion som någon kan vara? Men de måste ha förstått varje ord av Petrus’ predikan om profeterna och så vidare, som förde fram till Pingsten, för de utropade och sade: “Män och bröder, vad skall vi göra för att bli frälsta?” Petrus sade: “Gör bättring och låt alla döpa er i Jesu Kristi Namn till era synders förlåtelse.
24 Låt mig nu bara säga det av hela mitt hjärta, så att ni förstår vad jag försöker att ge till er. Jag tror verkligen på tungotal. Jag tror att det är en gåva till Församlingen. Jag tror att det finns ett tungotal och jag har själv många gånger talat i tungor.
25 Låt mig nu ge dig ett litet exempel på vad jag tror att Pingsten var, någonting åt det här hållet: Jag var i Dallas, Houston, Texas, precis innan den här bilden togs, en dag före, ungefär. Vi var åtta tusen och skulle ha haft musikhallen. Människorna kunde inte komma in, så vi gick bort till Raimond Richey’s tabernakel. Det var ett oerhört stort tabernakel. Och vi fyllde upp det. Jag predikade och bad för de sjuka där. Medan man kom över dit, gick jag dit och predikade och bad för dem där i Raymond Rickey’s på andra sidan floden.
26 Då, när vi var där borta bestämde vi oss för att gå tillbaka till Musikhallen. Howard hade bara låtit mig gå så långt som jag kunde och han tog och klappade mig lite på axeln. Om du lade märke till i rummet under smörjelsen, så klappar de mig “så här”. (Broder Branham demonstrerar. Utg.) Det betyder att det är tid att tiga, inte säga något mera, kom nu. Det brukade vara Howard … Jag stod här. Han hade precis tagit min hand och lade den på sin axel och vi gick ut, därför att han visste att jag hade nog. Jag började lämna plattformen, när han klappade mig. Jag sade: “Det är bra, broder”, och började lämna plattformen, då en flicka, en liten flicka stod här och grät, en liten mexikansk flicka som såg ut att vara omkring tolv, eller fjorton år gammal, bara en tonåring. Jag tittade på henne och sade: “Vad är det för fel, vännen min?” “Hon gråter, Howard”, sade jag.
“Du har haft nog”, sade han. “Du har en annan grupp som väntar där borta.”
“För henne hit upp” sade jag. Jag bara sträckte mig fram, gestikulerade så här, och hon kom upp på plattformen. ( Jag tror att broder Wood och de var närvarande, de var på mötet. Jag vet inte om de var där då, eller inte, broder Wood, var är du ikväll? Var det rätt? Ja, du var där.) Så jag sade: “För upp henne på plattformen.” Jag sa: “Se, här min vän, tror du att Gud är mäktig att tala om för mig vad som är ditt problem.” Hon bara höll huvudet nedböjt. “Nå”, tänkte jag, “kanske hon är dövstum.”
27 Så jag tittade igen. Då förstod jag att det var språket. “Åh, hon kan inte engelska” sade jag. Hon kunde inte tala ett engelskt ord. Hon var från Mexiko. Så de var tvungna att låta en tolk komma. Då sade jag: “Tror du, lilla vän, att Herren Jesus kan säga mig vad som är ditt problem?” Genom tolken svarade hon: “Ja”, det trodde hon. Jag frågade: “Kan du inte alls tala engelska?” Och tolken sade det till henne. Hon svarade: “Nej.” Hon kunde inte något engelskt ord, hon var från Mexiko.
28 Då började visionen och jag sade … De tolkade inte visionen, (förstår ni?) därför att då talar du hela tiden. Tolka aldrig en vision förrän den är över. Tala då om för dem vad som hänt. Så då, medan jag började att tala, såg jag en vision. Jag sade: “Jag ser en liten flicka omkring sex år gammal. Hon har på sig en skotskrutig klänning och svarta hårslingor hänger nerför ryggen med rosetter i. Hon sitter vid en gammaldags eldstad. Där är en stor kittel och hon äter gul majs ur den. Hon äter så mycket majs att hon blir häftigt sjuk. Hon faller och hennes mamma lägger henne på sängen och hon får ett epileptiskt anfall. Det är vad som hände med henne.” Förstår ni? “Du har haft epilepsi sedan dess” sade jag. Snabbt, snabbt innan någon sade någonting, tittade hon upp på tolken och sade på sitt eget språk: “Jag trodde inte han kunde tala spanska.” Tolken sade: “Talade du spanska?” “Nej då ” sade jag. “Jag talade engelska.” “Nåväl, hon sade att du talade spanska” sade han. Då förstod jag det och sade: “Stoppa bandspelarna.” Där fanns en massa bandspelare, kanske trettio stycken som var i gång. Broder Roy Robertson, var inte du där? Ja, broder Roy Robertson och syster Robertson och de andra var där.
29 Så jag sade: “Stoppa bandspelarna. Spela tillbaka.” Och det var faktiskt engelska. Men förstår ni, då när jag började … Så länge som visionen pågick, talade jag engelska, men hon hörde det på spanska. “Hur kommer det då till, att var och en av oss hör sitt eget modersmål talas av dem?” Men så snart jag började tala själv, då hörde hon inte något av det som jag sade, men medan inspirationen pågick …
30 Tillämpa nu detta på Pingsten, en gång. Förstår ni? Vänner, Gud är min Domare, det var den Helige Ande som gjorde det. Låt oss nu tillämpa det tillbaka på Pingsten för att vi skall förstå det. Den Helige Ande skulle inte göra någonting bara för att säga att Han gjorde det. Det måste ha en anledning och en orsak. Förstår ni?
31 På den dagen … “Hur kommer det då till, att var och en av oss hör sitt eget modersmål talas av dem? Är de inte galiléer alla dessa som här talar?” Hur visste de att de var galiléer, om de inte talade galiléiska? De var alla klädda lika. Hur visste de att de var galiléer då? “Är de inte galiléer alla dem som här talar? Hur kommer det då till, att var och en av oss hör sitt eget modersmål talas av dem?”
32 Då steg en annan man upp, en galilée, Petrus, och började predika för dem. På något sätt var det tre tusen själar i den folkskaran som förstod honom och kom och omvände sig och gav sina liv till Kristus.
33 Lyssna nu. Låt mig bara visa dig ett Skriftställe till. Låt oss gå till den store Paulus. Vi ska läsa 1 Kor. Kap.12 Sedan går vi till det trettonde kapitlet i 1:a Kor. när Paulus talar om: “Om örat skulle säga till näsan, jag har inte bruk för dig”, och så vidare, om kroppsdelarna. Lyssna sedan vad han säger i det trettonde kapitlet.
34 Vi vet att det är två olika slags tungomål omnämnda i Bibeln. Ett av dem är ett språk, det är jordisk dialekt; det andra är ett okänt tungomål.
35 Jag har berättat för många av de människor som är mest dyrbara för mig, att jag är pingstvän. De flesta av mitt folk tror att när de mottager den Helige Ande, står de bara upp och talar ett okänt tungomål. Det är precis tvärt emot som det är i Skriften, … när människorna inte vet vad de säger. Men på Pingstdagen visste var enda en vad de sade, det gick vidare till varje nation. Förstår du? Jesus sade att Evangeliet skulle predikas över hela världen med början i Jerusalem. Det var där som det måste vara på det sättet. Lägg nu märke till att Paulus sade att om du talar ett okänt tungomål, det är tungotalets gåva, och om det då inte blir tolkat eller uppenbarat, blir det inte till mycket nytta. Så finner vi att i det trettonde kapitlet sade han: “Om jag talade både människors (det är jordens dialekter) och Änglars tungomål, om jag talade både människors tungomål och Änglars, men inte har någon kärlek, så är jag intet.” Så du kan tala både med äkta människotungomål och Änglars och fortfarande har du inte fått den Helige Ande.
36 Har vi inte det i Hebréerbrevet 6? Regnet föll på vetet och ogräset. Sade inte Jesus: “Regnet faller på den rättfärdige och den orättfärdige?” Ser du? Samma regn som gör att vetet gror är det samma som gör att … gror … Men av deras frukt känner du det. Och Andens första frukt är kärlek. Vad sade Paulus: “Om jag har allt … kan tala alla slags tungomål och inte har kärlek, långmodighet mildhet, tro, tålamod och så vidare, är det mig till intet gagn.” Förstår du?
37 Lägg märke till gåvorna. Man säger: “Oh, det är en stor gudsman, oh, han utför mirakel.” Det gör fortfarande inte att han är rätt.
38 “Även om jag hade gåvan att utföra kraftgärningar”, sade Paulus i första brevet till Korintierna. Eller något i den stilen. “Även om jag hade tro så att jag kunde förflytta berg och inte har Andens frukter, kärlek, är jag fortfarande intet.” Därför att tron vill göra något. Det är därför jag alltid säger: “Du är inte helad på grund av din frälsnings förtjänster. Du är helad på grund av din tros förtjänster.” “Om du kan tro.”
39 Förstår ni nu? “Om jag talade både Änglars och människors tungomål och inte hade kärlek, (fast han kunde det), är jag intet.” Så du förstår, man kan inget säga.
40 Nu vill jag säga till min käre metodistvän, jag har två som sitter precis här och överallt härute har jag flera stycken. Metodistkyrkan brukade tro i den första, ursprungliga tiden, att när en människa hade tillräckligt med religion och helgelse, så att han ropade, då hade han fått tag i Det. Pingstvännerna sa att när man talade i tungor, så hade man fått tag i Det. Nu för tiden säger de att om man har en helandetjänst, då har man Det. Men det är inte frågan om något av detta…
41 Lyssna vänner, försök inte att vara beroende av eller söka efter sensationer. Förtrösta istället på verkligheter, inte förnimmelser. Det är bra att ropa. Det är bra att tala i tungor, det är bra att prisa Herren, det är bra att ha tro för kraftgärningar. Allt detta och dessa känslor… Någon säger: “O, jag kände Det som en mäktig vind.”
42 En annan säger: “Jag kände eld i min själ.” Det är inget som gör det rätt på något av dessa sätt. Det är vad du är, efter att du har mottagit Det. Förstår ni? Det är det som gäller. Så du kan inte binda Det till någon speciell förnimmelse.
43 Detta är uppriktigt så gott jag förstår det. Jag kan ha fel, om jag har det, har jag missförstått Skriften. Och om det är motstridigt, så menar jag inte att vara motstridig. Men jag talar bara om min version av det som jag tror är Sanningen.
44 Vi tar nu upp en massa tid med detta, innan vi börjar vårt vanliga möte. Och vi talar inte så ofta om dessa saker här i tabernaklet. Det här var första gången på länge, tror jag, kanske på ett eller två år eller så. Och då kanske några av vårt folk kommer in och säger: “Broder Branham, jag har talat med stammande läppar och jag har gjort så och jag har gjort så. “Och jag säger: “Det är fint. Det är mycket bra.”
45 Om du nu vill tala ett okänt tungomål, tror jag att Gud vill låta dig göra det. Men i överensstämmelse med Skriften är du fortfarande ingenting förrän den Helige Ande kommer. Sedan, då den Helige Ande kommer, då kan du tala i tungor och ha … Gud vill bara ta den naturen som du har och ta bort den från dig och göra dig till den bäste tjänare som du kan bli. Han kan låta dig förkunna Evangelium. Han kan låta dig få tungotalets gåva. Han kan göra dig till profet. Han kan ge dig profetians ande, Han kan … Det är svårt att tala om vad Han skulle vilja göra för dig eller alla dessa saker Han kan göra för dig. Men det första är att vara säker på att av en, inte sensation, utan av en Ande är vi alla döpta in i en Kropp. Och då kommer gåvorna från den Kroppen, tungotalet och allting.
46 Hur skulle det vara om någon från nasaréerna kommer fram till mig och du säger: “Broder Branham, här är en från nasaréerna och metodisterna. De säger att de tar emot den Helige Ande när de ropade. De säger att de tog emot den Helige Ande.” Jag säger inte att de inte gjorde det. Men här är en sak som jag är uppmärksam på: På deras frukt. När Sanningen uppenbaras, vänder sig några bittert emot Den. “Det är djävulen.” Då visar frukten var det kommer ifrån. Det visar att de inte fick Det. Men de som är villiga att vandra i Ljuset, tar emot Ordet …
47 För en tid sedan predikade jag här nere i Kentucky. Utanför mötet var det en man som tillhörde en kyrka som trodde att undrens tid är förbi. Han höll en lykta i handen och sade: “Jag väntar på dig, predikant. “(Det var jag och en gammal morbror till mig, som nu har gått över gränsen.) Och jag sade: “Ja.” “Jag heter så och så” sade han. Jag skakade hand och sade: “Jag är verkligen glad att möta dig, min broder.” “Jag bara vill säga dig att jag tror att du har absolut fel” svarade han. “Jaha, du har rätt att göra det, du är amerikan, sade jag. Då sade han: “Ja, du förstår …” “Vad är det du tycker är fel, är det helbrägdagörelsen? Hur var det då med den lilla barfotaflickan som kom upp igår, i går kväll, som hade en liten baby”, sade jag. Hon var inte mer än ungefär fjorton år gammal själv och barfota och hon hade på sig, någon sorts grovt bomullstyg. (Jag känner inte till det här med tyger.) Hon hade en liten baby i famnen. Hon gick fram till mig. Folk tittade in igenom fönstren. (Detta var en metodistkyrka, White Hill’s Metodistkyrka, precis utanför Burkesville, Kentucky, där jag föddes.) Hon hade denna lilla baby. Jag sade: “Syster…” Jag frågade: “Är det någon som är sjuk?” Hon gick fram där, en liten blyg flicka, hon hade huvudet nerböjt och hon sade: “Ja, min baby.” Och den lilla (Broder Branham demonstrerar. – Utg.) höll på “såhär”. Jag sade: “Vad är det för fel med henne, syster?” “Hon har krampryckningar”, svarade hon. Och jag sade: “Ryckningar?” “Ja.” “Hur länge har den haft dessa ryckningar?” frågade jag. Och hon svarade: “Ända sedan den föddes och den är nästan ett år gammal.” “Är du villig att låta mig hålla babyn?” sade jag. Däruppe i bergen måste man vara lite försiktig när det gäller det. “Ja”, sade hon och lämnade över den lilla i mina armar.
48 Och i mitt hjärta … Jag stod bara stilla ett ögonblick. Jag sade: “Gud, om Du vill låta mig vinna dessa människor, gör då något för mig nu.” Och medan jag höll babyn i mina armar slutade den att skaka. Jag tittade på den; satte upp den i mina armar och lekte med den. Den log och skrattade åt mig. Jag tittade ner på henne. Mamman reste sig, hon höll sitt lilla huvud nerböjt, hennes hår var benat och hängde flätat, ner för ryggen. Hon lyfte på huvudet och tårarna rann nerför hennes små kinder. Där stod grova män, med långa polisongerna i ansiktet och tårarna rann nerför deras kinder också. Jag såg mig omkring och sade: “Här är din baby, syster. Jesus Kristus gör den frisk.” De gamla kvinnorna började svimma och föll i golvet. Man slog vatten i ansiktet på dem och svalkade dem… och … “Ja”, sade jag, “vad var det som åstadkom detta?” Han sade: “Herr Branham, jag kan inte acceptera något förrän jag grundligt sett det.” “Det är en bra tanke, antar jag, men” sade jag “jag vill fråga dig var du bor?” “Där borta, tvärs över berget, den vägen. Följ med mig hem och ät ikväll och jag skall ge dig lite kärnmjölk och kornbröd” sade han. “Jag skulle tycka om att göra det och jag är verkligen hungrig, men” sade jag, “jag kan inte göra det. Jag måste gå hem med min morbror.” “Jag vill fråga dig någonting. Hur vet du att du skall hitta hem?” Han sade: “Jag går bara över det berget.” “Kan du se ditt hem?” frågade jag. “Nej.” svarade han. “Hur vet du då att du kommer att komma dit?” sade jag. Han sade: “Det finns en stig som leder dit.” “Men fortfarande kan du inte se det och du sade till mig nyss att du inte kunde acceptera något, förrän du noga sett det” sade jag. “Åh”, sade han “jag tar bara ljuset och går med ljuset.” “Det är vad jag försöker få dig att göra”, sade jag, “precis som lyktan ger ljus, går du i Ljuset som Han är i Ljuset.” Vi kommer helt säkert komma fram dit. Fastän jag inte ser slutet tydligt, så vet jag att det är där.
49 Låt oss bedja. Himmelske Fader, vi är tacksamma inför Dig för Jesu Kristi godhet, Han som är kärlekens centrum. Jag brukade tänka att Du var arg på mig, men Jesus älskade mig, men jag fann ut att Jesus är Guds stora hjärta. Så jag vet att Du älskar mig och led för mig.
50 Fader Gud, jag ber för denna värld idag och för vårt land. Jag ber Herre, om förlåtelse för mina egna misstag och för mitt folks misstag, det folk Du har givit mig att vara herde för. Och jag ber att Du vill välsigna dem och var och en av dem som varit på detta lilla möte, som har ställt frågor … Eller kanske jag har sagt något som motsäger vad de tror Herre, jag kan inte förklara det själv. Jag förmår inte. Men vill Du bara låta dem veta, Fader, vad jag menar i mitt hjärta? Jag ber att Du vill göra det. Välsigna dem tillsammans.
51 Välsigna oss nu när vi väntar på Ditt Ord, bara några ögonblick före dopmötet. Hjälp oss att tala det som är rätt. Hjälp oss med det … i detta budskap ikväll. Min hals är lite skrovlig, jag ber att du vill hjälpa mig, käre Gud, och att Du också vill hela de sjuka och de plågade bland folket. Vi ber om det i Jesu Namn. Amen.
52 Låt oss nu gå till Romarbrevets 6:e kapitel några minuter. Vänta, jag tror att jag fått många fler som jag vill besvara onsdag kväll, om det går bra. Jag har hållit på, så att det är sent nu. Låt oss läsa Romarbrevet 6.
Vad skall vi då säga? Skall vi förbliva i synden, för att nåden skall bli så mycket större?
Bort det. Vi som har dött från synden, hur skulle vi ännu kunna leva i den?
Vet ni då inte att vi alla som har blivit döpta till Kristus Jesus, vi har blivit döpta till Hans död?
Vi har så genom detta dop till döden, blivit begravna med Honom, för att, såsom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet, också vi skall vandra i ett nytt väsende, i liv.
Ty om vi har vuxit samman med Honom genom en lika död, så skall vi också vara sammanvuxna med Honom genom en lika uppståndelse.
53 Och om vi skall ta en text i kväll, på omkring tjugo minuter, så skulle jag vilja säga: Identifiering, identifierad Med Kristus.
54 Ni vet, det finns så många otillfredsställda människor i landet idag. Det är underligt, när man ser sig omkring att man ser så mycket missnöje. Människorna vet knappast vad de vill göra. De kommer nerför vägen i cirka 110 och 120 kilometer i timmen där man bara får köra 50 kilometer i timmen, slirar på bromsarna och svänger runt hörnet och kör iväg med en sådan hastighet att de bränner upp hälften av bildäcken för att komma runt kvarteret och sitta och prata en stund. Det verkar som om folk inte vet vad de verkligen vill.
55 En del av dem får en sådan oro att de går ner till apoteket och köper sig en flaska arsenik eller svavelsyra eller någonting och begår självmord. Man finner dem ligga döda. Någon skruvar på gasen i rummet eller sätter sig i bilen med tilltäppt avgasrör och försöker att komma från livet. Några av dem klättrar upp på en bro och skriver en liten lapp och sätter fast den i jackan och så lägga de ner den för att själv störta sig till döds i floden, hoppa ner från berg, höga torn. Några tar en pistol och sätter den mot huvudet och bokstavligen blåser ut hjärnan på sig. De är bara otillfredsställda.
56 Sjukhusen är fyllda av otillfredsställda människor. Mentalsjukhusen är överfulla. Otillfredsställda, de vet inte vad de vill. Det verkar som om de sträcker sig efter något, men de kommer aldrig fram till det.
57 Så finner vi också att hemmen, som är ryggraden på nationen och på församlingen, att de är uppbrutna och skilsmässodomstolarna är överfyllda av skilsmässor. Ungdomsbrottslighet, genom att mödrarna lämnar sina barn till barnvakter och ger sig ut i arbete eller någonstans, när deras män har bra arbeten, men de är bara inte nöjda med att vara mödrar och stanna hemma. De är inte nöjda att klä sig som damer, de vill klä sig som män. Männen vill vara som kvinnor. Det tycks vara något fel någonstans. Människor sträcker sig efter något och kan inte hitta det. Det är ett sorgligt tillstånd att befinna sig i.
58 De har sett överallt för att hitta en förebild åt sig själva. Vi tar kvinnorna i våra dagar; de tittar på TV, tills de ser en speciell filmstjärna; eller om hon kommer klädd på ett speciellt sätt och alla kvinnor vill klä sig som hon och uppföra sig som hon gör, följa hennes exempel. Några söta flickor, precis i livets blomning, vill försöka att forma sig själva och försöker att göra någon filmstjärna till ett exempel som de skall följa. Till slut finner de sig själva fångade i en bur av synd som de inte kan komma ut ur. Så sorgligt. Att se dem komma in på mötena och tårarna rinner ner för kinderna … Men de söker något.
59 Vi tar männen. Männen, du ertappar dem på gatorna eller i deras arbete. Den gamle mannen vill vara en tonåring. Han klipper av sig håret uppe på skallen och gör en ankstjärt i nacken bak. Han vill vara en tonåring. Tonåringarna vill likna en av dessa “rock and roll” kungar. Var slutar de? I synd och vanära.
60 Människan tycks vara otillfredsställd. Hon springer omkring överallt. De lyssnar på vitsar och sådant i radio som dessa skämtare drar. Och de går ut och försöker att härma eller uppföra sig som dessa människor.
61 Ta den lille pojken på gatan, jag känner till det, han vill bli en Paladin eller en Hopalong Cassidy eller … Affärsvärlden får tag i det och gör milliontals dollar av det. De måste bli en Roy Rogers eller en Mr. Dillon eller klä sig som någon i ett t.v. program. De försöker efterlikna den personen. De har satt upp dem som exempel. De har tagit dem som sin livsstandard. Var finner de vid vägens slut? Dessa små pojkar blir gangster och tjuvar. Kvinnorna blir prostituerade, går ut på gatan och blir brottslingar. Männen blir spelare och älskar vällust mer än Gud. Kyrkorna försöker att efterlikna de andra kyrkorna, den stora kyrkan.
62 Det tycks som om det inte finns någon tillfredställelse ibland människorna. Vad är det som gör att det är så? Det finns en orsak, det är en natur. Gud gav dem den naturen. De har fått en natur som gör att de vill ha något att identifiera sig med. De måste ha något som de vill likna, ett mål i livet. De vill bli en filmstjärna eller en cowboy eller något i den stilen.
63 Jag hörde på radion hemma, där någon stor italienare i Donver försökte spela en Hopalong Cassidy, någon med laddat gevär, i stället för det kommer han att bli invalid för resten av sitt liv. Han sköt sönder sin knäskål. Så blir det.
64 Men de försöker att finna något att identifiera sig med. Orsaken att de gör det är att det är något i dem, Gud skapade dem så. Men Gud gjorde ett Exempel åt dem att identifiera sig med och det var när Han gjorde så att Jesus Kristus blev vår Frälsare. Det är Exemplet. Det är vad människorna vill … skulle vilja, att bli identifierade med Jesus, att bli lik Honom.
65 Om alla pojkar som vill bli Hopalong Cassidy eller någon av de andra, eller de små flickorna, som vill bli som Annie Oakley och så vidare, om de bara ville bli lika Jesus så mycket som de vill likna det andra. Söndagsskolorna skulle bli överfulla överallt. Om kvinnorna som vill likna någon filmstjärna skulle vilja likna Jesus, så skulle kyrkan… De skulle aldrig behöva ta upp något offer. Helt säkert.
66 Gud skapade en önskan i människan att ha ett exempel och Gud gav människan ett Exempel. Det Exemplet är Jesus Kristus för att bli identifierad med Honom.
67 Om vi skulle vilja bli mer lika Honom, skulle det inte vara så många stora pampar i världen; det skulle inte vara några hungriga barn i världen. Det skulle inte vara något brännvin eller drickande eller spelande. Gud gav oss ett Exempel att likna, men vi vägrar att göra det. Det är det som är felet med världen. De har fått vad de vill ha. Gud har gett dem det, men de har vänt det på fel sätt. Det är tid att vända åter och komma på rätt väg och se på Golgata. Naturen bevisar det.
68 Om nu människorna i våra dagar med denna stora önskan och stora iver att ha någon till förebild och likna någon, om de då tog Kristus som sin förebild, då kunde vi avskeda varje polis som finns i nationen. Alla skulle bli ödmjuka och anspråkslösa; alla skulle bli vänliga och ha broderlig kärlek för varandra; det skulle aldrig bli ett skilsmässomål mera i vårt land. Det skulle aldrig bli någon sjukdom. Vi kunde också upplösa sjukhusen, om alla försökte att ha Jesus Kristus som sitt Exempel. Vi skulle inte ha behov av något annat.
69 Så den där naturen finns i människan, men hon lägger det på fel saker. Hon gör någon människa… Och du vet att Bibeln säger att vi är förbannade, när vi vandrar på köttsligt vis.? När du försöker att stödja dig på det som är kött, eller sätter din tillit till människokött, säger Bibeln att du är förbannad. Hur väl vet jag inte att det är lätt att göra det.
70 Här är det som är orsak till mycket av detta: Våra tidningskiosker, fulla av vulgära veckotidningar, våra hem fulla av pinup bilder, våra annonstavlor är aldrig censurerade, de är vidöppna och kan komma fram med vilken sorts skämt som helst eller göra saker som är förfärliga. Det finns ingen renhet ibland oss längre. Jag vet att du tycker att jag är väldigt hård när det gäller detta, men någon måste vara skarp mot det. Det måste vara så.
71 När jag var en liten pojke läste jag boken om “Tarzan och aporna.” Mamma hade en gammal skinnmatta, som fru Wathen hade gett henne, som låg framför köksskåpet. Jag skar itu den och gjorde mig en Tarzandräkt och sov i ett träd i en veckas tid. Jag ville vara Tarzan.
72 Sedan när jag läste boken om “Ensamma Vandrande Stjärnan”, red jag ut med ett kvastskaft som käpphäst, och försökte vara “Ensamma Vandrande Stjärnan.”
73 Men, oh, jag kommer att vara tacksam genom hela evigheten för att jag en dag läste om Jesus. Det tillfredsställde mig. Jag vill likna Honom. Det är min längtan att kunna vända den andra kinden till och gå den andra milen, att kunna förlåta när alla odds är emot dig, att inte ha någonting emot någon, fast de behandlar dig illa, med rätta… eller felaktigt, för att du gör rätt, och fortfarande älska dem. Det är så jag vill vara. En sådan person vill jag vara. När jag blir smädad, vill jag vara sådan att jag inte smädar tillbaka. Det är den sortens Exempel som Gud gav oss i Jesus Kristus. Vi bör bli identifierade med Honom.
74 “Hur kan man bli identifierad med Honom?” säger du. “Broder Branham, för att få … måste du klä dig som Hollywood-stjärnorna och göra allt det här andra.” Men hur blir du identifierad med Kristus? Först omvänder du dig från det som du redan gjort. Och sedan blir du identifierad med Honom här i bassängen. Utan tvivel kommer många att bli identifierade med Honom om några minuter. I bassängen blir du identifierad med Honom genom dopet, för om vi blir begravna i Kristus, blir du identifierade med Hans död, begravning och uppståndelse. Det är därför vi blir döpta… Vi går ner i vattnet, och kommer upp för att vittna om att vi tror på Jesu Kristi död, begravning och uppståndelse. Och om vi blir planterade i likhet med Honom i Hans död, har Gud givit oss ett löfte, att vi skall likna Honom i uppståndelsen.
75 Identifiera dig med någon filmdrottning och se var du hamnar. Identifiera dig med någon cowboy eller någon tonåring och se var du kommer att hamna. Men jag uppmanar dig ikväll att identifiera dig med Jesus Kristus i Hans död och Hans uppståndelse och se var du kommer att vara vid uppståndelsen. “För om vi lider med Honom, skall vi regera med Honom.” Gud har givit oss ett löfte. Hela min önskan är att likna honom. Tag mig, oh Herre, och forma mig och skapa mig, gestalta mig om igen. Och likt profeten som gick ner till krukmakarens hus, krossa mig och forma om mig igen.
76 När en man i Gamla Testamentet ville bli identifierad i Guds Hus, tog han det mest oskyldiga han kunde finna, ett lamm. Han visste att lammet var syndfritt, därför att det kände inte till någon synd. Han gick och tog lammet och lade sin hand på dess huvud och bekände sin synd. Och genom tron lade han över sina synder på lammet och lammets oskyldighet tillbaka på sig själv. Sedan dödades lammet, därför att det var en syndare. Mannen levde genom en troshandling genom att hörsamma vad Gud sade. Men vad gjorde han? Han gick rakt ut ur templet med samma begär som han hade när han kom in, därför när blodcellen är bruten (det är där livet börjar, i en blodcell) … Och när blodcellen blev bruten, kunde inte lammets liv sammanföras med eller komma tillbaka in i det mänskliga livet, därför att det var ett djurliv. Mannen gick ut med samma begär som han hade, så därför begick han synder ständigt, hela tiden igen.
77 Men det kom en tid då Gud gjorde oss ett Exempel. Och Han gav oss Herren Jesus. När en syndare lägger sina händer på Hans välsignade huvud och bekänner sina synder och hans synd flyttas över från syndaren till Jesus och Jesu oskyldighet överförs genom den Helige Ande in i den personen, då är han en ny skapelse i Jesus Kristus. Det är där jag vill bli identifierad. Det står i Bibeln: “Han som inte visste av någon synd, blev gjord till synd för oss.” Orsaken till att Han led, var våra synder. Och det är inte mer än rätt, inte mer än vår plikt att se på detta och förstå att dessa önskemål som vi har i oss, som Gud lägger i oss, det är för att skapa i oss, för att göra oss så att vi vill att likna honom.
78 Om du kan se det genom tron, innan den verkliga önskan ens fyller dig, kom då framåt, bli identifierad med Honom i dopet. Och sedan, eftersom du är insatt i Honom genom en lika död, så skall du också dela med Honom genom en lika uppståndelse. För när Han kom från graven, var Han samme Jesus som gick in i graven. Och om vi är i Kristus (hur kommer vi in dit? Genom den Helige Andes dop), kommer vi att komma fram på den dagen och dela Hans uppståndelse. Det fanns en liten sång som jag brukade sjunga för många år sedan.
Att bli lik Jesus, att bli lik Jesus
På jorden längtar jag att bli Honom lik.
Genom livets hela resa,
från jorden till Härligheten,
ber jag endast att få likna Honom.
Från Betlehems stall kom fram en Främling (En Främling för världen)
På jorden längtar jag att bli honom lik.
Genom livets hela resa,
från jorden till Härligheten,
ber jag endast att få likna Honom.
79 Om du delar Hans ödmjukhet, så ska du också ha del i Hans kraft. Dela Hans lydnad, så skall du också ha del i Hans uppståndelse. Gör så som Gud säger att vi ska göra. Det största som jag kan tänka mig i mitt hjärta, det är att bli lik Jesus Kristus, att bli identifierad med Honom. Det är därför jag döper folk i Jesu Kristi Namn, därför att Han är vår identifikation. Vi bär denna identifikation: “Allt vadhelst ni företager er i ord och gärning, gör det allt i Herren Jesu Kristi Namn, och prisa Gud för det.” Och vi är identifierade med Honom i dopet.
80 De som är här för att bli döpta ikväll, ska vi döpa i rummet här om bara några minuter. Om det finns någon önskan i ditt hjärta om att du vill ha några stora världsliga ambitioner, så omvänd dig från dem just nu. Tala om för Gud att du är ledsen att du ville bli någon stor, väldig person. Säg: “Herre, hela min ambition är att vara lik Jesus. Kom ödmjukt, blygsamt. När du då lägger dina händer på Hans huvud och genom tron bekänner dina synder och säger: “Herre, jag är ledsen att jag gjorde det.” Vad kommer att hända då? Gud kommer att överföra all din skam på Sig och ta Sin oskyldighet och lägga den över på dig och du står rättfärdiggjord inför Gud, därför att du trodde på Jesus Kristus, Hans Son. Vilken frälsningsplan. Sedan har du del i Hans härlighet. Guds godhet kommer in i ditt hjärta. Hans uppståndelsekraft kommer att göra dig till en ny person. Det kommer att tillfredställa varje längtan.
81 När jag var pojke försökte jag göra allting som jag … Jag gjorde allting som jag var stor nog att göra och en massa saker som jag inte var tillräckligt stor för. Jag försökte. Jag älskade att … Jag älskar verkligen att jaga. Jag tänkte: “Där var det.” Jag tänkte om … Min far var ryttare och jag tänkte: “Om jag någonsin kunde komma Väster ut och få tämja deras hästar…”
Ja, broder, jag satt en gång där borta i Arizonabergen för att få ned en boskapshjord en natt och en pojke som hette Slim hade en gammal kam med en pappersbit över. Han spelade och en annan kamrat satt där från Texas med en gitarr och knäppte och de började på en psalm. Jag hade min hästsadel liggande där och använde den som kudde och mitt hästtäcke över mig och låg där med stövlarna på fortfarande, ett par sporrar höll mig från backen. Och han började spela.
Nere vid korset där min Frälsare dog,
Där nere bad jag om renig från synden.
Där ströks Blodet på mitt hjärta.
Ära ske Hans Namn.
82 Jag försökte att dra upp hästtäcket och hålla för öronen. Jag såg upp och stjärnorna hängde lågt. De viskande furorna i bergen tycktes ropa: “Adam var är du?” Oh. Att föda upp boskap var en andrahandssak, jag ville finna Gud. Där borta där jag låg på de här sporrarna, sade jag: “Gud, jag vet inte vem Du är, men straffa mig inte förrän jag kan finna det verkliga.”
83 Två dagar därefter sedan boskapen samlats ihop, satt jag där nere i staden på en liten parkbänk. En liten spansk flicka gick förbi. Jag satt och tänkte på Gud, vad det kunde vara egentligen. Den unga flickan gick förbi. ( Jag var bara en arton år gammal pojke, ungefär. ) Hon tappade sin näsduk och gick förbi. Jag sade: “Damen, ni tappade er näsduk.” Bara tankarna på Gud hade ändrat min önskan. Mitt stackars irländska hjärta hungrade. Jag önskade något, någonting som tillfredsställde.
84 Gud har givit mig privilegiet få gå på jakt över hela världen, i Afrika, Indien, på andra sidan över bergen, Canada, på några av de största turerna och få världsrekord. Det är bra alltihop, men det finns inte någonting som kan ta platsen från Den Levande Gudens kraft som gjuts ut i din själ.
85 När jag kommer dit… jag älskar fjällen, jag älskar solnedgången. Jag bara binder min häst, går upp på bergtopparna och stannar ett par dagar och bara ser på hur solen går upp och ner och hör hur örnarna skriker. Det är gott, jag älskar att vara där. Men broder, mitt hjärta börjar dunka och hamra när jag tänker på: “Oren, oren, den onde anden sargar honom. Allt blir väl när Jesus kommer för att stanna.” Jag började tänka på de sjuka människorna och den kallelsen. Det är något i mig som ropar: “Jag skall snabbt gå rakt ner från dessa berg. Gå ner till människorna.” Jag vill identifiera mig själv som Hans tjänare bland Hans folk. Åh, vad jag älskar att identifiera mig själv med Honom. När det gäller detta, så kommer Han tillbaka ibland oss och identifierar Sig Själv med oss. Han är här ikväll, vänner.
86 Det är nu tid för att dopförrättningen ska börja om ungefär tio minuter. Jag vill bara säga detta innan vi gör det, innan vi börjar. Jesus Kristus, Guds Son… (Det är mycket jag vill säga här, men jag har inte tid.) Jesus Kristus, Guds Son, har identifierat Sig Själv i Sitt Ord. Jesus Kristus Guds Son, identifierade Sig Själv i mötet denna förmiddag genom att ge urskiljningsförmågan, identifierar Sig Själv genom att föra syndaren från syndens väg till en ny människa, en ny skapelse. Han tar den lägsta kvinnan eller den lägsta mannen, drinkaren, alkoholisten och vad det än är och rätar upp dem, renar dem och gör en gentleman eller en dam av dem. Det är min Herre. Han tar en man som är sjuk och plågad och där det inte finns något hopp för honom och reser upp honom till ett nytt liv igen och träder sedan fram mitt ibland oss och identifierar Sig Själv som samme Jesus som känner till och med vårt hjärtas tanke. Han står mitt ibland oss i Sitt folk, Gud i Sitt folk och Han identifierar Sig Själv. Han är här nu, samme Helige Ande.
87 Innan vi börjar mötet här inne för dopet, (medan bröderna gör sig färdiga) undrar jag detta: Jag undrar om det finns någon här inne som inte fått förbön denna morgon och som är sjuk, låt mig se din hand. Räck upp din hand, om du är sjuk och hjälpbehövande och inte fått förbön denna morgon. Inte bönekort eller någonting, bara sjuk och plågad. Bra. Låt oss böja våra huvuden ett ögonblick.
88 Herre, med denna hesa hals och skrovliga röst, åh, jag ber att Du vill sjunka ner i folkens hjärtan med Din säd, så att vi måtte bli identifierade med Dig. För det är ett gammalt ordspråk här på jorden: “Fågeln är känd på sina fjädrar och människan känns igen på dem hon umgås med.” Och käre himmelske Fader, vi ber att Du skall bli vårt sällskap. Herre, låt oss ha Dig, om det än kostar allt som vi har på denna jord. Låt oss bli identifierade som “den människan lever verkligen med Gud. Hennes sällskap är Gud.”
89 Låt det bli sagt som det var med Petrus och Johannes, sedan de hade passerat porten som kallades Sköna Porten och han sade: “Jag har inte några pengar, men vad jag har, det ger jag dig.” Och den lame mannen blev bra. Och när de stod inför rådet, sade folket att de märkte att de var okunniga och olärda. De hade ingen utbildning. Men de märkte att de hade blivit identifierade med den rätta sortens Sällskap; de hade varit tillsammans med Jesus. Gud, det är mitt hjärtas önskan att bli identifierad med Dig, som en av Dina tjänare, som en som älskar Dig och en som vill vara sann mot Dig och hålla vad Din Bok säger och göra allt som jag vet är rätt att göra.
90 Fader, vill Du nu igen ikväll identifiera Dig Själv ibland oss, så att människorna kan känna att detta inte bara är någonting, något speciellt tillfälle eller någonting i den stilen, Herre. Låt det bli känt ikväll att Du är den samme Gud som var här på förmiddagen. Du har samma kraft… Och samma saker som Du gjorde denna förmiddag kan Du göra ikväll igen. Du lovade att det skulle ske i de sista dagarna.
91 Många här kunde inte känna tillräcklig tro. Vi ber att Du vill ge dem tro nu. Låt Din Ande bli identifierad bland oss, för Du sade: “De gärningar som jag gör, skall också den som tror på Mig göra.” Så jag ber Gud, att du vill identifiera att Du är här hos oss ikväll och är … fortfarande älskar oss. Du vill att varje person här inne som inte har blivit döpt skall komma och bli identifierad med Dig, så att också de kan bli delägare av denna underbara nåd som kan bli förflyttad från oss till Honom och från Honom till oss, vår skam till Honom och Hans nåd till oss. Låt det ske, Herre. Hör våra böner, när vi ber i Jesu, Din Sons, Namn, Amen.
92 Vi står i skuggan av Guds rättvisa rätt. Varje gång två eller tre är församlade i Jesu Kristi Namn, har Han lovat att Han skall vara mitt ibland dem.
93 Nu vet jag inte. Jag gissar att en del av bönekorten har samlats in. Några av er kanske fortfarande har några. Många av er har inte bönekort. Det spelar ingen roll om du har något eller inte. Om du är sjuk, är du sjuk. Och om denne Gud som skrivit denna Bibel … Tror du allvarligt på Honom? Om Han kommer att komma tillbaka mitt ibland oss för att Själv bevisa, förutom genom Ordets förkunnelse, att Han är här och överbevisar syndare om att Han är här. Om Han är här för att hela de sjuka och uppenbara orsakerna, som Han gjorde när Han var på jorden, vill du då med glädje acceptera din helbrägdagörelse? Om du vill det, lyft då dina händer var du än är. Vi kommer inte att … Jag vet inte vilka bönekort han har gett ut och vi kommer inte att ha några bönekort. Bara bed och tro.
94 Om Han vill göra så, och identifiera Sig Själv, då borde du skämmas över att inte identifiera dig själv med Honom. Du borde göra det. Här är nu en direkt uppfordran: I kyrkan denna morgon gav vi ut bönekort och kallade dem till altaret och bad för dem. Den Helige Ande skakade med sådan stor kraft att jag kände dem rycka mig i sidan; det var tid att gå, därför att jag var svag. Här säger jag nu till dig som inte har bönekort eller var du än sitter där ute i folkmassan, du uppfordras … jag uppfordrar dig att göra detta, att tro att berättelsen jag har talat om för dig om Jesus Kristus är Sanningen. Och bed, om du är sjuk. Det spelar ingen roll om …
95 I morse försökte jag att se om jag kunde finna människor som inte var med i tabernaklet här. Ikväll bryr jag mig inte om var ni kommer ifrån. Bara bed. Om sedan den store Guds Helige Ande som vi har bilden på här, om Han vill komma mitt ibland oss… Ni har hört mig predika så mycket att Han lovade det Han skulle göra och att Han skulle göra samma sak, när Han kommer tillbaka i vårt kött, som Han gjorde, när Han var här på jorden.
96 Om du nu är sjuk, så bed. Anropa Gud. Säg: “Gud, broder Branham känner mig inte, han vet inget om mig. Men om Du bara vill låta honom vända sig till mig och Du låter mig röra vid Din mantel, då talar Du…
97 Jag vet att Du är förbunden med denna församling (Församlingen är de troende.) Då vet jag att Du är den samme igår, idag och i evighet.” Och bed du bara. Jag känner mig bara ledd att göra detta. Jag vet inte varför jag gjorde det, men jag kände mig ledd att göra det.
98 Om ni nu vill lyfta era huvuden. Precis här är en liten kvinna som ser på mig och hon hade sin hand uppe så här och bad för några minuter sedan. Hon ber för någon annan än sig själv. Vad jag vet har jag aldrig sett kvinnan i hela mitt liv. Hon är helt främmande för mig. Men hon ber för sin dotter, för en operation. Du är inte ens från det här landet. Du är från Texas.
99 Det är SÅ SÄGER HERREN. Har du något bönekort? Det har du inte? Ja, du behöver inget. Tro av hela ditt hjärta. Hur visste jag vad du bad om? Kan du se att Himmelens Gud uppenbarar hjärtats hemligheter. Sade inte Daniel det på sin tid? Gud uppenbarar hjärtats hemligheter.
100 Det sitter en dam intill dig där. Hon var så glad för det. Hon har hjärtbesvär, så hon vill få förbön. Så om du bara lägger din hand på henne. Bra. Nu kan du resa tillbaka till Chicago och bli bra. Amen. Jag känner inte den kvinnan heller, vet inget om henne. Men Gud känner dig. Ser ni, Han gör Sig Själv identifierad med oss. “Om du kan tro, är allting möjligt.”
101 Den här lilla judiska kvinna som sitter här, hon ber också. Det stämmer. Du bad för att jag skulle säga något till dig. Jag såg dina problem idag på förmiddagen, men jag nämnde dem bara inte. Men de fötter du har haft besvär av, kommer att bli bra, så oroa dig inte.
102 Tror du också, damen som sitter här? Tror du att jag är Hans profet, Hans tjänare? Jag känner dig inte, Gud känner dig. Men om Han är Guds Ande med oss, då kommer Han att göra såsom Jesus gjorde. Du bad och det ser ut som min uppmärksamhet drogs till dig. Där är Herrens Ängel bredvid henne. Om du tror, så försvinner ditt hjärtproblem och ledinflammationen. Ditt namn är fru Wisdom. Det är riktigt. Åk hem och var frisk, fru Wisdom. Jag har aldrig sett den kvinnan i mitt liv. Men Han är Gud, om du bara vill tror det.
103 Här, Se här, se den lilla damen som sitter där med handen uppe så här mot munnen? Där är … Kan ni inte se Ljuset som hänger rakt över kvinnan där? Se nu. Det kommer rakt ner emot henne. Jag ser att det brytes. Hon har fått problem med levern, besväras av leverproblem. Det är gallblåsebesvär. Du är fru Palmer. Det är du. Jag kommer ihåg nu … det var bara en vision. Jag ser att du sitter bredvid broder Palmer. Det stämmer, syster. Gå nu och var frisk och tro av hela ditt hjärta.
104 Det är en liten dam som sitter bredvid henne också som såg upp lite förvånad, precis bakom henne. Tror du att problemen med halsmandlarna på dessa två barn, kommer att försvinna och för dig också syster? Åk då hem och var lycklig och glad. Lägg din hand på barnen, båda två, med dessa besvär och ditt problem försvinner också. Ni är helade i Herren Jesu Namn, allesamman. Du kommer att bli bra, vara frisk.
105 Kan ni se att Den Levande Gud lever idag? Han är så stor överallt, eller hur? Vill du inte bli identifierad med Honom? Säkert vill du det. Säkert önskar du det.
106 Låt oss nu böja våra huvuden ett ögonblick innan jag … Det gör mig så väldigt svag. Hur många vill bli ihågkomna i bön? Säg nu bara: “Gud, var mig nådig, jag vill nu tro på Herren Jesus. Jag vill ha alla mina problem ur vägen nu.” Gud vare med er.
107 Herre, Du som väckte upp Jesus igen från döden. Himmelens Gud, jag ber Dig för dem, att detta blir den stund då de tror, och kommer fram om de aldrig har gjort det förr och blir identifierade med Jesus Kristus här i denna bassäng ikväll. För Skriften säger att om vi är begravna med Honom i dopet och har del med Honom i Hans död, skall vi också ha del i Hans uppståndelse. Det är ett löfte. Och den store Petrus befallde oss att omvända oss och bli döpta i Jesu Kristi Namn till syndernas förlåtelse, så skall vi få den Helige Andes gåva. Allt det vi…
108 Här sitter min svärdotter, Herre, lilla Loyce, hon hungrar och törstar och fastar och väntar. Där sitter min syster där borta, hon hungrar och törstar och fastar och väntar. Oh, Herre, sänd den Helige Ande just nu på något sätt in i denna byggnad och fyll deras själar med uppståndelsekraften, och må de resa sig på sina fötter i sin uppståndelsekraft och bli identifierade med Jesus Kristus i Hans uppståndelse. Låt det ske, Herre.
109 Förlåt varje synd. Glöm allt som är fel, Fader, och ge oss Din nåd, när vi ber i Jesu Kristi Namn.
110 Hela alla sjuka och lidande. Herre, Du är här. Du är Gud. Du bevisar Dig Själv vara Gud. Vi ber och vi känner till Din Andes natur, hur Du utförde något och sedan lämnade dem, Du var någon annanstans, i en annan stad, Du försvann därifrån. Men Du lämnade tecknet efter Dig, att den Levande Guden lever. Och jag ber, Herre Jesus, att detta har gjort intryck på människornas hjärtan, så att de aldrig glömmer att den Helige Ande är närvarande för att hela och rädda och fylla med Sin godhet. Vi ber i Jesu Namn, Amen.
111 Hur många här skall döpas nu? Vill ni lyfta era händer ni som har fått era saker klara? Ni kan göra er klara för vattnet om bara några ögonblick. Och nu, medan vi väntar på den Helige Ande bara några ögonblick, hur många här har ännu inte mottagit den Helig Ande och önskar, ber innerligt att få mottaga den Helige Ande? Teddy, om du eller någon av er vill gå iväg till pianot. Vi skall sjunga några sånger nu precis, medan kvinnorna som skall göra sig i ordning för dopet går bort till det där rummet och männen går bort till det här rummet för att göra sig klara till dopet, medan vi blir färdiga för detta.
112 Så skall vi vänta på att den Helige Ande skall komma till oss och uppenbara för oss det som Han vill att vi ska göra. Sen skall vi släcka ljuset i stora salen. Pastorerna kommer att vara här ute i vattnet. Så skall vi ha dopceremonin. Ett ögonblick bara, broder Evans, innan du släcker ljuset, så vill jag läsa några Skriftställen medan vi väntar bara ett ögonblick.
113 Medan de börjar göra sig klara, vill jag läsa något Skriftställe här. Hur många tror att Gud är oändlig? Säkert, Han är här just nu. Det enda du har att göra för att mottaga den Helige Ande är att resa dig upp och ta emot Honom. Hans kraft bevisar att Han är här. Hur kan vi ha en skugga av tvivel när Hans välsignade, heliga Närvaro bara strömmar över vår själ Jag känner som om jag skulle kunna ropa så högt jag kan över Hans godhet och Hans nåd som varar i all evighet. Han är här. Mitt hjärta brinner och är fyllt av fröjd och oändlig glädje över Hans Närvaro.
114 Innan de skall släcka ljuset vill jag läsa ur Apostlagärningarna, 2:a kapitlet. Jag tror att varje människa, varje person här inne, pastor, evangelist eller vad det än är, vet att det kommer att vara så här: Gud är oändlig. Gud kan inte göra en sak på ett sätt och sedan vända om och göra det på ett annat sätt. Han måste göra det på samma vis varje gång, eller hur? Detta var kungörelsen som kom fram från Gud:
Ni män av Israel, hör dessa ord: Jesus från Nasaret, en man som inför er fick vittnesbörd av Gud genom kraftgärningar och under och tecken, vilka Gud genom honom gjorde bland er, såsom ni själva vet,
Vilka slags tecken gjorde Han för att bevisa att Han var Messias? Genom att känna deras hjärtans tankar. Är det rätt? Petrus sade ju: “Genom tecken och under bevisade Gud att Han var med Honom.”
Denne som blev given i ert våld, enligt vad Gud i sitt rådslut hade bestämt, honom har ni, igenom män som icke vet av lagen, låtit fastnagla vid korset och döda.
Men Gud gjorde en ände på dödens vånda och lät honom uppstå, eftersom det icke var möjligt att han skulle kunna behållas av döden.
Ty David säger med tanke på honom: ’Jag har haft Herren för mina ögon alltid, ja, han är på min högra sida, för att jag icke skall vackla.
Fördenskull gläder sig mitt hjärta, och min tunga fröjdar sig, och jämväl min kropp får vila med en förhoppning:
Den, att du icke skall lämna min själ åt dödsriket och icke låta din Helige se förgängelse.
Du har kungjort mig livets vägar; du skall uppfylla mig med glädje inför ditt ansikte.’
Mina bröder, jag kan väl fritt säga till er om vår stamfader David att han är både död och begraven; hans grav finns ju ibland oss ännu i dag.
Men eftersom han var en profet och visste att Gud med ed hade lovat honom att ’av hans livs frukt sätta en konung på hans tron, ‘
Därför förutsåg han att Messias skulle uppstå, och talade därom och sade att Messias icke skulle lämnas åt dödsriket, och att hans kropp icke skulle se förgängelse.
Denne – Jesus – har nu Gud låtit uppstå; därom kan vi alla vittna.
Åh, det griper mig, vi är fortfarande Hans vittnen. Han restes upp från döden och Han lever ikväll.
Och sedan han genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern undfått den utlovade helige Ande, har han utgjutit vad ni här ser och hör.
Ty icke har David farit upp till himmelen; fastmer säger han själv: ’Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida,
Till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall.’
Så må nu hela Israels hus veta och vara förvissat om att denne Jesus som ni har korsfäst, honom har Gud gjort både till Herre och Messias.”
Vilket språk talade han nu, när alla dessa världens språk hörde honom?
När de (folket) hörde detta, kände de ett styng i hjärtat. Och de sade till Petrus och de andra apostlarna: Bröder, vad skall vi göra?”
För en stund sedan tyckte de att de var tokiga. Nu, efter denna mäktiga predikan som gick ut till varje nation som stod där: “Män och bröder vad skall vi göra?” Då kom föreskriften.
Petrus svarade dem: “Gör bättring, och låt alla döpa er i Jesu Kristi namn till era synders förlåtelse; då skall ni såsom gåva undfå den Helige Ande.
Ty er gäller löftet och era barn, jämväl alla dem som äro i fjärran, så många som Herren, vår Gud, kallar.
Också med många andra ord bad och förmanade han dem, i det han sade: “Låt frälsa er från detta vrånga släkte.”
Om inte det är samma Evangelium som vi predikar idag. “Låt frälsa er från denna motspänstiga generation.” Många tecken och under har blivit utförda, Jesu Kristi Närvaro visar att Han själv lever och samma dop som förordnades just här, har blivit påbjudet här på talarstolen också, ikväll.
De som då tog emot hans ord lät döpa sig; och så ökades församlingen på den dagen med vid pass tre tusen personer.
115 Käre Gud, dessa rum är fyllda med människor som blivit identifierade med Dig i dopet. Jag ber Dig, Herre, i deras ställe, att om Du bara i Din kärlek, Herre, ville låta något hända med dem i den stund de kommer upp ur vattnet, så att deras själar blir fyllda med den Helige Ande. Må de komma fram och lämna vattnet och gå fram för att manifestera Dig genom att predika Evangeliet, undervisa i söndagsskolan, tala i tungor, uttyda tungotal, utföra tecken, under och mirakel och framför allt ha Guds kärlek brinnande i sina själar med tålamod och mildhet och fördragsamhet och ödmjukhet.
116 Herre, jag anförtror dem till Dig. De är segertecken från denna väckelse. Och jag ber att Du vill bevara dem i Din omsorg. En dag när jag står här och ber över Din Bibel, efter att ha predikat ur Den och klargjort av hela mitt hjärta, vad jag tror vara Sanningen, som Du uppenbarar det för mig…
117 Herre, vi väntar på deras dop, precis som vi alla här i denna åhörarskara väntar på uppståndelsen. Och en dag Herre, medan vi står tillsammans på himmelsk plats, må det komma ett ljud från Himmelen. Basunen skall ljuda och de döda i Kristus skall uppstå först. Må vi bli upptagna med Honom för att möta Herren på skyn och för alltid få vara hos honom. Låt det ske, Fader.
118 Håll oss friska och glada och fulla av hänförelse. Vi ber inte om pengar. Vi ber inte om det som är lätt och enkelt. Vi bara ber om att likna Jesus. Vi vill bli identifierade med Honom, med den sortens Ande som var i Honom, ödmjuk, mild och alltid i Faderns tjänst.
119 Herre, i denna väckelses avslutningsstund och denna identifikation av många dyrbara människor, fortsätt att identifiera Dig Själv genom att ge dem den Helige Ande. Låt det ske, Fader.
120 Välsigna detta lilla tabernakel. Välsigna varje pastor, varje person som har varit här, varje församling som har varit här.
121 Herre, jag ber att Du vill sända en väckelse i varje församling över hela världen. Vi vill se dem komma tillsammans med ett hjärta och i endräkt för att Jesu Kristi uppryckelsenåd skall bli given ibland oss. Vi ber i Jesu Namn. Amen.

Brother Vayle's Teaching Ministry
MessageDoctrine – Grace Fellowship Tabernacle – Brother Koucourek
Word of the Hour search program