Predikan av Broder William Marrion Branham. Svensk titel på denna predikan är På en snövit duvas vingar, medan den engelska originaltiteln är On The Wings Of A Snow-White Dove. Predikan hölls söndag kväll den 28 november 1965 i Life Tabernacle, Shreveport, Louisiana, USA.
Predikan beskriver duvan som symbol för Guds rena kärlek och som en Gudomlig budbärare i nöd. Broder Branham drar paralleller mellan Noas duva och den Helige Ande vid Jesu dop. Centralt är hur Gud använder detta tecken för att bekräfta löften och vägleda människan genom svåra tider. Texten betonar att Gud sänder sin bekräftelse för att förmedla helande och tröst när människan når slutet av sin egen kraft.
Sedan lät han en duva flyga ut, för att få se om vattnet hade sjunkit undan från marken. Men duvan fann ingen plats där hon kunde vila sin fot, utan kom tillbaka till honom i arken, ty vatten betäckte hela jorden. Då räckte han ut sin hand och tog henne in till sig i arken.
1 Mosebok 8:8-9
Och när Jesus var döpt, steg han strax upp ur vattnet; och se, då öppnades himmelen, och han såg Guds Ande sänka sig ned såsom en duva och komma över honom.
Matteus 3:16
Denna predikan finns i digitalt format och är för närvarande under bearbetning. Materialet genomgår korrekturläsning och jämförelse med originalkällor för att säkerställa textens korrekthet inför senare publicering.